Inte hemligt var intagen bor

Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.

KR_Jonkoping_1699_11

Vaga farhågor inte skäl för affärssekretess

Diakonstiftelsen Samarithemmet begärde hos Uppsala kommun att få ta del av resultaträkningen för två kommunala äldreboenden. Stiftelsen ville ha resultaträkningen redovisad månadsvis på kontonivå för en period på närmare två år. Kommunen avslog begäran och Samarithemmet överklagade. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att de aktuella boendena tidigare hade upphandlats som driftsentreprenader och att det skulle kunna ske igen. Om kommunen lämnade ut uppgifterna till en leverantör skulle den leverantören få en fördel jämfört med andra leverantörer vid en eventuell framtida upphandling, ansåg kommunen. Om leverantörer fick en detaljerad inblick i hur kommunen driver de aktuella äldreboendena skulle de bara kopiera den driftsstrategin i stället för att erbjuda nytänkande och kostnadsbesparande lösningar, befarade kommunen också. Kammarrätten avfärdade kommunens argument som ”allmänt hållna farhågor” och lämnade ut de begärda handlingarna till Samarithemmet.

KR_Sthlm_330_18

Överklagat beslut i mål KR Sthlm 330-18

Avgiftsfritt för journalister inte okej

JK var skeptisk till att Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i vissa fall avstod från att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar när dessa lämnades ut till journalister. ”Att en myndighet bedömer att det skulle vara värdefullt om t.ex. en journalist hade tillgång till vissa handlingar utgör inget giltigt skäl för att meddela undantag från avgiftsskyldigheten”, skrev JK. Enligt JK innebar en sådan tillämpning ett godtycke som kan leda till att vissa företrädare för allmänheten gynnas medan andra missgynnas.

JK slog också fast att ”myndigheter ska visa försiktighet med att registrera eller på annat sätt sammanställa vilka allmänna handlingar som en enskild tar del av. Det är direkt olämpligt om det inte finns ett påtagligt praktiskt behov av att göra det”. Detta med anledning av att en person hade anmält att SKI samlade alla handlingar som hade lämnats ut till honom i en särskild pärm. JK kritiserade också myndigheten för att den på sin hemsida hade skrivit en text som i praktiken avslöjade att personen hade begärt ut en viss handling.

JK_1502_03_21

UHR bröt mot efterfrågeförbudet

Universitets- och högskolerådet, UHR, gick för långt i sina efterforskningar när en företrädare för ett samhällsmagasin begärde ut en lista med personer som hade fuskat på högskoleprovet. ”Du behöver beskriva betydelsen och relevansen av de begärda uppgifterna om privatpersoner för den artikel som du avser att publicera”, uppmanade UHR företrädaren. Samhällsmagasinet anmälde UHR till JK som konstaterade att myndigheten hade brutit mot efterfrågeförbudet i TF. ”UHR:s agerande får även anses innebära att gränsen för censurförbudet tangerats”, skrev JK också i beslutet.

JK_4390_17_21

Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig

En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.

KR_Sthlm_7730_17

Bokningslistor för sporthallar inte allmänna handlingar

En polisanställd begärde ut samtliga bokningslistor för sportahallarna på Polishögskolan i Sörentorp. Polismyndigheten avslog begäran. Av avslagsbeslutet framgick att bokningslistorna hade skapats av personalen i receptionen på polishögskolan med hjälp av ett internetbaserat bokningssystem. Listorna hade inte skickats till någon utanför myndigheten och tillhörde inte heller något ärende där. Enligt Polismyndigheten rörde det sig inte heller om sådana löpande förda förteckningar som enligt praxis blir allmänna handlingar. Den polisanställde överklagade beslutet men även kammarrätten avslog. Domstolen pekade på att listan inte avsåg inträffade händelser utan bokningar av kommande händelser. Därmed var den inte en allmän handling, konstaterade domstolen, och hänvisade till ett tidigare avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2015 ref. 4).

KR_Sthlm_410_18

Konsultande terapeut inte personalvårdsfunktionär

En journalist begärde ut en utredning som privata Pe3 företagshälsa hade gjort på uppdrag av Halmstads kommun. Utredningen gällde samarbetssvårigheter mellan två skolledare vid vuxenutbildningen och hade utförts av beteendevetare/legitimerad psykoterapeut vid företagshälsan. Kommunen maskerade stora delar av utredning med hänvisning till att de berörda skolledarna skulle lida men om uppgifterna lämnades ut. Journalisten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att beteendevetare/terapeut vid Pe3 företagshälsa hade utfört utredningen som konsulter till kommunen och att det därför inte rörde sig om sådana personalvårdsfunktionärer som avses i OSL 39:1 1 st som stadgar sekretess med omvänt skaderekvisit. I stället var det OSL 39:1 2 st som skulle tillämpas. Kammarrätten konstaterade att vissa av de maskerade uppgifterna inte rörde personliga förhållanden och därför skulle lämnas ut. Övriga maskerade uppgifter var av ”personlig och känslig natur” och skulle vara fortsatt hemliga, bedömde kammarrätten.

KR_Goteborg_693_18

Uppgifter i eventbolags avtal var offentliga

En person begärde ut avtalet mellan kommunala Got Event AB i Göteborg och Live Nation. Got Event lämnade ut avtalet men maskerade uppgifter om ett bankkontonummer, biljettpriser, hyresbelopp inklusive rätten till fribiljetter och sättet att beräkna mervärdesskatt. Personen överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att uppgifter om biljettpriser och sättet att beräkna mervärdesskatt kunde offentliggöras eftersom dessa uppgifter ändå var allmänt kända. Vad gällde bankkontonummer ansåg domstolen att detta skulle hållas hemligt eftersom ett utlämnande kunde skada Live Nation. Ett utlämnande av hyresbelopp kunde gynna Live Nations konkurrenter, enligt kammarrätten, och därför var även denna uppgift hemlig.

KR_Goteborg_630_18

Uppgifter om hyresbelopp, ersättningsbelopp vid sen ändring av speldag och, serviceavgift vid försäljning av seriebiljetter var inte hemliga i kommunala bolaget Got Events avtal med Frölunda hockey. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

KR_Goteborg_644-18

Delar av telefonbok var försvarshemlighet

En journalist begärde ut det kommunala bolaget Göteborg energi AB:s interna telefonbok med nummer till samtliga anställdas fasta och mobila telefoner samt uppgift om deras namn och befattning. Han fick ut uppgifter om knappt två tredjedelar av personalen. Resten var hemligt enligt bolaget. Journalisten överklagade. Bolaget omprövade sitt beslut delvis och bestämde sig för att lämna ut ytterligare uppgifter som ändå framgick av bolagets hemsida. Resten av uppgifterna var fortsatt hemliga enligt bolaget. I ett yttrande över överklagandet hänvisade bolaget till en ny sekretessregel som skyddar uppgifter om totalförsvaret. Bolagets verksamhet är en del av totalförsvaret eftersom det handlar om samhällets energi- och kommunikationsförsörjning, argumenterade bolaget. Vissa av de anställda på bolaget har säkerhetsklassade tjänster eftersom de får ta del av uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Bolaget menade att uppgifter i telefonboken som gällde dessa personer inte kundel ämnas ut. Kammarrätten instämde i bolagets bedömning och avslog överklagandet.

KR_Goteborg_357_18

Hemligt om säkerhetsskyddsavtal saknas

Luftfartsverket vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om huruvida verket hade tecknat säkerhetsskyddsavtal med två leverantörer av flygtrafikledning och flygteknik. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Luftfartsverkets beslut och menade att uppgifterna omfattades av försvarssekretess. En myndighet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantörer som kommer i kontakt med hemligstämplade uppgifter eller deltar i en verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet. Enligt kammarrätten skulle ett offentliggörande i det aktuella fallet kunna avslöja var i Luftfartsverkets organisation som känsliga uppgifter om totalförsvaret finns. I Luftfartsverkets yttrande över överklagandet anförde myndigheten att om det blev känt att ett säkerhetsskyddsavtal inte hade tecknats trots att det borde ha skett så skulle det blotta en sårbarhet i verksamheten. Kammarrätten verkade ta intryck av det resonemanget och skrev ”Utifrån uppgiften om huruvida avtal ingåtts kan slutsatser även dras rörande skyddet för sådana uppgifter.” Det framstår som att kammarrätten till stor del överlät skadebedömningen på Luftfartsverket. Domstolen skrev ”Luftfartsverket torde vara den myndighet som har bäst insikt i vilka slags säkerhetsskyddsavtal myndigheten kan tänkas ingå som är så pass känsliga att dess existens eller icke-existens inte bör offentliggöras. Verket har under målets handläggning gjort gällande att det är påkallat att den efterfrågade uppgiften hemlighålls.”

KR_Jonkoping_3318_17