Kriminalvården fick inte hänvisa sökanden till tingsrätten

En person begärde att, på plats på Kriminalvårdens frivårdskontor i Luleå, få ta del av ett yttrande enligt lagen om särskild personutredning i brottmål. Hon angav ett målnummer och att yttrandet var ställt till Luleå tingsrätt. Kriminalvården konstaterade att den begärda handlingen fanns i myndighetens elektroniska verksamhetssystem men avslog begäran med hänvisning till TF 2:12 2 st. Enligt Kriminalvården kunde personen, ”utan beaktansvärd olägenhet”, ta del av handlingen hos Luleå tingsrätt. Hon överklagade till kammarrätten som gav Kriminalvården bakläxa. Domstolen hänvisade till att den aktuella bestämmelsen införde på 70-talet när stordatorer var ”…det dominerande digitala inslaget”. Syftet då var att den myndighet som sökanden vände sig till inte skulle vara skyldig att göra ”kostnadskrävande extrakörningar med datamaskin” (prop. 1973:33, s. 82), om en utskrift redan fanns tillgänglig hos en närbelägen myndighet för läsning på stället. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen menade kammarrätten att det aktuella undantaget numera har ett mycket begränsat tillämpningsutrymme. Kammarrätten konstaterade att inget i målet tydde på att det skulle finnas några beaktansvärda praktiska hinder för Kriminalvården att, efter en eventuell sekretessprövning, tillhandahålla den efterfrågade handlingen på stället, antingen för läsning på en bildskärm eller genom en utskrift. Därför menade domstolen att Kriminalvården inte hade rätt att hänvisa personen till en närbelägen tingsrätt med motiveringen att ”handlingen torde vara offentlig där”.

KR_Jonkoping_1249_17

Hade rätt till studentadresser för reklamutskick

Dåvarande Regeringsrätten bestämde att ett utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel (namn och adress) kunde lämnas ut till Mecenat AB. Bolaget tänkte använda uppgifterna för att skicka ett rabattkort avsett för studenter. Bolaget hade ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna på det aktuella sättet, konstaterade domstolen. Det intresset vägde också över integritetsintresset för de berörda mottagarna av studiemedel. Vid den avvägningen tog domstolen hänsyn till att bolaget bara tänkte göra ett utskick per termin, att det inte fanns något som tydde på att innehållet i utskicken skulle vara integritetskränkande, att uppgifterna som bolaget begärde ut inte var känsliga och att studiemedelsmottagarna hade rätt att säga nej till direktmarknadsföring om de så önskade.

RA_2002_ref_54

Foderproducent fick ut mjölkbönders adresser

Dåvarande Regeringsrätten konstaterade att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter kunde lämnas ut till Danisco Sugar AB som ville använda uppgifterna för att marknadsföra sina foderprodukter. Enligt domstolen fanns det inte skäl att tro att bolaget skulle använda uppgifterna i strid mot personuppgiftslagen, PUL. Domstolen konstaterade att bolagets behov av att marknadsföra sina produkter var ett berättigad intresse enligt personuppgiftslagen. Och det intresset vägde över mjölkproducenternas integritetsintresse. Det här eftersom det var fråga om marknadsföring riktad till näringsidkare, att uppgifterna i fråga inte kunde bedömas som känsliga och att mjölkproducenterna kunde motsätta sig att personuppgifterna användes för direktmarknadsföring.

RA_2001_ref_68

E-postlogg som avslöjade tipsare var offentlig

En person vände sig till Havs- och vattenmyndigheten och begärde ut en förteckning (e-postlogg) över de mejl som hade kommit in till myndighetens tidning Hav och vatten under en viss dag. Myndigheten avslog begäran eftersom tidningen hade fått in ett tips via mejl den dagen och förteckningen avslöjade avsändaren. Myndigheten motiverade beslutet med att förteckningen inte var allmän och att uppgifterna dessutom omfattades av tystnadsplikt. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Han gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som biföll överklagandet och bestämde att Havs- och vattenmyndigheten skulle lämna ut e-postloggen. HFD förklarade att en e-postlogg är en allmän handling i sin helhet även om vissa av de mejl som finns upptagna i loggen inte är allmänna handlingar. Domstolen konstaterade att det inte heller finns någon sekretessregel som kan användas för att hemlighålla e-postloggen i den aktuella situationen. Journalisterna i redaktionen för Hav och vatten har visserligen tystnadsplikt när det gäller vem som lämnar tips till tidningen men det påverkar inte Havs- och vattenmyndighetens skyldigt att lämna ut e-postloggen, konstaterade domstolen.

HFD_6569_16

 

 

 

Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74

Ingen PUL-sekretess för cv

Länsstyrelsen i Halland avslog en begäran från en person som ville ha ut cv för en av myndighetens enhetschefer. Länsstyrelsen hänvisade till att personen bakom begäran tidigare hade publicerat uppgifter om offentligt anställd djurskyddspersonal på Facebookgruppen ”Djurskyddsinspektörerna – den dolda sanningen”. I den aktuella Facebookgruppen hade enskilda personer som arbetar med djurskyddsfrågor beskrivits som klandervärda, brottsliga och inkompetenta, menade länsstyrelsen. Myndigheten befarade mot den bakgrunden att personen skulle använda den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut. Domstolen konstaterade att personen inte hade begärt ett massuttag eller uppgifter för något särskilt känsligt urval av personer. Hon hade uppgett att hon inte tänkte publicera handlingen i sociala medier och att hon inte hade någon koppling till den Facebooksida som länsstyrelsen refererade till. Vid en samlad bedömning ansåg kammarrätten att det inte fanns någon konkret omständighet som talade för att personen tänkte behandla den begärda handlingen i strid med personuppgiftslagen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för prövning av om den begärda handlingen var hemlig enligt någon annan sekretessbestämmelse.

KR_Goteborg_953_17

Mobiler med nakenbilder inte allmänna handlingar

En person vände sig till Malmö stad och begärde ut samtliga nakenbilder som fanns på mobiltelefoner som rektor eller lärare vid kommunala gymnasieskolor hade omhändertagit enligt skollagen. Kommunen avslog begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagande. Domstolen konstaterade att det inte framgår av skollagens bestämmelser att rektor vid ett omhändertagande av en mobiltelefon har rätt att omhänderta även utrustning som hör till telefonen och som möjliggör en överföring samt eventuellt lösenord. Kommunen kunde inte utan tillgång till sådan utrustning göra bilderna tillgängliga och därmed var eventuella omhändertagna mobiltelefoner inte att betrakta som allmänna handlingar. De var varken förvarade hos eller inkomna till kommunen, enligt domstolen.

KR_Goteborg_1547_17

Domsmallar var allmänna handlingar

Mallar som Förvaltningsrätten i Göteborg hade tagit fram för hur domar ska skrivas var allmänna handlingar. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt kammarrätten blir domsmallar färdigställda när de har fått den slutliga form som ska användas som hjälpmedel när domar skrivs. Domsmallarna omfattades inte heller av det så kallade biblioteksundantaget och var följaktligen allmänna handlingar, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_1328_17

Dala-Demokratens presstödsblankett hemlig

En blankett som AB Nya Dala-Demokraten hade lämnat till Myndigheten för press, radio och tv som underlag för bolagets ansökan om presstöd var sekretessbelagd. Kammarrätten hänvisade till att blanketten innehöll detaljerade uppgifter om storleken och fördelningen av rörelsekostnaderna i mediebolaget. Enligt kammarrätten kunde bolaget lida skada om uppgifterna lämnades ut.

KR_Sthlm_1410_17

Fick inte ut lista med fuskare

Universitets- och högskolerådet, UHR, vägrade lämna ut en lista med 51 personer som hade skrivit högskoleprovet men blivit utan resultat på grund av fusk. Myndigheten hänvisade till vad som hände senast myndigheten lämnad ut liknande uppgifter – då blev fuskarna uthängda på nätforumet Flashback. Det spelade ingen roll att sökanden i det nu aktuella fallet uppgav att han skulle använda uppgifterna för privat bruk. Sökanden överklagade till kammarrätten som fastställde UHR:s sekretessbeslut. Kammarrätten bedömde, i likhet med UHR, att uppgifterna skulle komma att användas i strid mot personuppgiftslagen och därmed var sekretessbelagda.

Sökanden hade uppgett att han var bosatt i Norge, vilket hade betydelse för om han omfattades av personuppgiftslagen. Lagen gäller bara personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Men kammarrätten tyckte inte att det fanns bevis för att sökanden verkligen var bosatt i Norge och  inte i Sverige.

KR_Sthlm_8316_16