Hemliga försvarare brott mot Europakonventionen

Det var ett brott mot artikel 10 i Europakonventionen när Ungersk polis nekade frivilligorganisationen Magyar Helsinki Bizottság uppgifter om offentliga försvarare. Det slog Europadomstolen fast i denna dom.

Magyar Helsinki Bizottság ville granska hur det går till när Ungersk polis utser offentliga försvarare åt misstänkta personer. Därför begärde organisationen ut uppgifter om namn på förordnade försvarare samt uppgifter om hur många gånger respektive försvarare hade blivit förordnad. Syftet var bland annat att kontrollera om samma advokater utsågs gång på gång och om det därmed fanns en grupp advokater som var beroende av dessa uppdrag för sin försörjning. Den gruppen kunde då ha hamnat i ett beroendeförhållande till polisen som gjorde att de till exempel drog sig för att ifrågasätta polisens utredningar.

Den ungerska polisen menade att ett utlämnande skulle innebära ett otillåtet intrång i de berörda försvararna personliga integritet enligt den ungerska personuppgiftslagen. Och beslutet fastställdes senare av högre rätt i Ungern.

Magyar Helsinki Bizottság tog ärendet vidare till Europadomstolen och hävdade att Ungern brutit mot artikel 10 i Europakonvention som rör yttrandefrihet.

Europadomstolen konstaterade först att rätten till yttrandefrihet enligt artikeln kan omfatta en rätt att få ut information från offentliga myndigheter under följande förutsättningar:

  1. Syftet bakom begäran ska vara att sprida informationen vidare till andra som ett underlag för allmän debatt.
  2. Informationen som begärs ut måste ha ett allmänintresse.
  3. Personen eller organisationen som begär ut informationen ska ha funktionen av en ”allmänhetens vakthund”. Det kan handla om journalister, författare, frivilligorganisationer, forskare eller bloggare.
  4. Informationen ska finnas ”färdig och tillgänglig” hos myndigheten. Det ska med andra ord inte krävas någon stor arbetsinsats för att sammanställa det begärda materialet.

I fallet Magyar Helsinki Bizottság mot Ungern fann domstolen att dessa kriterier var uppfyllda. Domstolen prövade sedan om behovet av att skydda försvararnas personliga integritet stod i proportion till den inskränkning av yttrandefriheten som blev följden om informationen hölls hemlig. Det tyckte inte domstolen. Information om hur många gånger en namngiven person utsetts till offentlig försvarare utgör visserligen personuppgifter. Men domstolen menade att det är en typ av uppgifter som får anses ligga inom den ”offentliga domänen”.

CASE OF MAGYAR HELSINKI BIZOTTS_G v. HUNGARY

Share Button

Långtidsarbetslösas diagnoser offentliga

Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.

kr-jonkoping_2380_13

 

Share Button

Bombhot betydande hinder mot utlämnande

En person ringde till en tjänsteman vid Kriminalvården och begärde ett utdrag ur diariet som visade dagens inkommande post. Hon ville ta del av utdraget på stället vid Kriminalvårdens huvudkontor. Tjänstemannen och resten av personalen hade vid tillfället evakuerat kontoret på grund av ett bombhot. Sökanden fick därför besked om att handlingen inte kunde lämnas ut på grund av betydande hinder enligt TF 2:12. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag.

kr_jonkoping_3600_16

Share Button

Rätt till insyn i avlidens rehabilitering

En kvinna hade rätt att få ut handlingar i ett rehabiliteringsärende hos Vilhelmina kommun som gällde en avliden tidigare anställd vid kommunen. Det beslutade kammarrätten i denna dom. Domstolen pekade på syftet med kvinnans begäran och det faktum att hon redan kände till de mest integritetskänsliga uppgifterna i ärendet. Kvinnan hade begärt handlingarna för att skaffa sig ett underlag för att bedöma om kommunen hade försummat sina plikter som arbetsgivare mot den numera avlidne mannen.

kr_sundsvall_2773_16

Share Button

Anteckningar från rättegång inte allmänna

Minnesanteckningar som hade förts vid en muntlig förhandling i kammarrätten var inte allmänna handlingar eftersom dessa inte hade tagits om hand för arkivering. Det konstaterade HFD i denna dom.

hfd_5866_16

Share Button

Syndikalister får ut uppgifter om ”blockadbrytare”

SAC lägerarbetarsektionen Kungsbacka hade rätt att få ut handlingar som innehöll namn på personer som hade arbetat i en del av kommunens verksamhet som fackförbundet hade satt i blockad. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

kr_goteborg_6174_16

Share Button

Adresser till barn i förskolekö offentliga

Ett privat barnomsorgsföretag hade rätt att få ut adresserna till de barn som stod på kölista för placering i förskola i Varbergs kommun. Det här med undantag för adressuppgifter om barn med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

kr_goteborg_5747_16

Share Button

Avgångsvederlag var offentligt

En journalist hade rätt att få ut en överenskommelse mellan Värmdö kommun och kommunens näringslivschef. Av överenskommelsen framgick att chefen hade blivit av med jobbet samt hur stort avgångsvederlag han hade fått. Kommunen avslog journalistens begäran med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om omplacering eller pensionering. Men kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att överenskommelsen därmed var offentlig och skulle lämnas ut.

kr_sthlm_6695_16

Share Button

JO-kritik för sent och bristfälligt beslut

JO kritiserade styrelseordföranden i ett kommunalt bolag för att bolaget dröjt för länge med att fatta ett avslagsbeslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar. Beslutet saknade dessutom besvärshänvisning och det framgick inte på vilken grund som bolaget hade sekretessbelagt handlingarna.

jo_5415_12

Se även HR Skåne och Blekinge B 28-14.

Share Button

Tjänstefel att inte meddela överklagbart beslut

Styrelseordföranden för ett kommunalt bostadsbolag dömdes för tjänstefel för att bolaget inte hade fattat ett skriftlig avslagsbeslut med besvärshänvisning i ett ärende om utlämnande av handlingar. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut ansökningshandlingar från personer som sökt vd-jobbet på bostadsbolaget. Journalisten fick bara ut fåtal av de inkomna ansökningar eftersom majoriteten av de sökande hade återkallat sina ansökningar från rekryteringsföretaget som skötte rekryteringen. Att journalisten fick vänta en vecka från begäran på att få ut de ansökningar som inte hade återkallats var inte straffbart som tjänstefel enligt hovrätten.

hr_skane_blekinge_b_28_14

Se även JO 5415-12.

Share Button