Säkerhetsansvarig bröt mot efterfrågeförbud

En person begärde att få kopior av klasslistor för årskurs sex vid två kommunala skolor i Höganäs kommun. Han återkallade kort därefter sin begäran när han fick reda på att han inte kunde få listorna mejlade till sig utan bara på papper per post. Rektorn på den ena skolan kontaktade ändå kommunens säkerhetsansvariga och gav henne telefonnumret till mannen som hade begärt ut klasslistorna. Den säkerhetsansvariga ringde sedan upp mannen och frågade vem han var och vilket syfte han hade med sin begäran. JO kritiserade i detta beslut både rektorn och den säkerhetsansvariga för deras agerande. Det fanns inte skäl att efterfråga mannens identitet eller syfte eftersom han hade återkallat sin begäran.

JO_8500_2017

Juridiska fakulteten bröt mot efterfrågeförbudet

En juridikstuderande begärde ut närvarolistan för en kurs som han själv deltog i. Tjänstemannen på fakulteten svarade: ”Du får gärna ta del av listan. Men finns det något problem med listan, som gör att du vill se den?” JO bedömde att frågan kunde tolkas som att tjänstemannen efterfrågade syftet med begäran vilket stred mot det så kallade efterfrågeförbudet. Det spelade ingen roll om avsikten från tjänstemannens sida var att få kännedom om eventuella fel i listan så att dessa kunde rättas till.

JO_1537_2018

Avvikelserapporter var allmänna handlingar

En person vände sig till Borås kommun och begärde ut avvikelserapporter som en privat utförare av hemtjänst hade lämnat i kommunens verksamhetssystem Viva under en angiven period. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att rapporterna inte utgjorde allmänna handlingar eftersom de endast lagrades hos kommunen för den privata utförarens räkning. Sökanden överklagade men fick avslag även i kammarrätten och gick vidare till högsta instans. HFD undanröjde kommuns beslut med följande motivering:

”De nu aktuella rapporterna finns i kommunens verksamhetssystem. Det har inte framkommit i målet att det finns några administrativa eller tekniska begränsningar när det gäller kommunens möjlighet att befatta sig med handlingarna. Tvärtom framgår av utredningen i målet att personal inom kommunen har tagit del av avvikelserapporterna och att kommunen lägger uppgifter som härrör från dessa till grund för den statistik som kommunen tar fram. Det är därmed inte fråga om endast teknisk bearbetning eller lagring i den mening som avses i 2 kap. 10 § första stycket tryckfrihetsförordningen. Rapporterna är därför allmänna handlingar.”

HFD_7439_17

Fel att avslöja kontakt med socialtjänst

Som svar på en fråga från massmedier bekräftade socialchefen i Ljungby kommun vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj. Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess, konstaterade JO i det här fallet. Familjen hade visserligen själv berättat om sin sociala situation för massmedia men uppgiften om kontakten med socialtjänsten hade inte förekommit i rapporteringen. JO kritiserade socialchefen för det inträffade.

JO_2013_14_s_578

Person med förvaltare hade rätt att utfärda fullmakt

En person med förvaltare hade rätt att utfärda en fullmakt mot förvaltarens vilja som gav en journalist rätt att ta del av hennes handlingar hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Personen menade att förvaltaren och överförmyndarnämnden hade brustit i sina uppdrag och hade utfärdat fullmakten för att journalisten skulle kunna granska hennes ärende. Mot bakgrund av detta och mot bakgrund av personens hälsotillstånd hade förbättrats på senare tid ansåg kammarrätten att personen hade haft rätt att utfärda den aktuella fullmakten. Vid tiden för domen hade emellertid tidsgränsen som fanns angiven i fullmakten gått ut vilket betydde att den inte längre var giltig.

KR_Jonkoping_1131_13

Fullmakt hävde inte sekretess

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.

KR_Sthlm_2106-18

Kontakter med socialtjänsten var hemliga

En journalist begärde hos socialtjänsten i Umeå kommun att få namnet på den som hade varit handläggare i en viss persons ärende. Journalisten hade fått den aktuella personens namn och personnummer från en tingsrättsdom och användes dessa uppgifter för att specificera sin begäran. Socialtjänsten vägrade dock att svara på frågan eftersom man menade att information som avslöjar om en viss person har haft kontakt med en socialsekreterare är hemlig. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde socialtjänstens beslut. Enligt kammarrätten hade journalisten inte belagt att det framgick av tingsrättsdomen att den berörda personen hade haft kontakt med socialtjänsten. Därför var det rätt av socialtjänsten att inte lämna ut några upplysningar som kunde bekräfta om så var fallet.

KR_Sundsvall_2049_02

JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet

En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd  om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.

När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.

JO_1984_85_s_269

Legitimation krävdes för partsinsyn

En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.

JO_1999_2000_s_384

Fel att begära kvittens när offentliga handlingar lämnades ut

Det var fel av försäkringskassan att be en sökande att kvittera utlämnade allmänna handlingar genom att skriva sitt namn. Det konstaterade JO i det här beslutet. Handlingarna som mannen hade begärt ut var offentliga och myndigheten hade inga lagliga skäl att efterforska hans identitet.

JO_1995_96_s_479