GPS-position för vargskott var offentlig

En person hade rätt att få ut en GPS-position från länsstyrelsen som visade på vilken plats en varg hade avlivats genom skyddsjakt. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Länsstyrelsen hade hemlighållit positionen med motiveringen att den kunde jämställas med en bostadsadress eftersom den kunde ”…lämna upplysning om var enskild bor som kan uppfattas ha hjälpt länsstyrelsens jaktledare”. Mot bakgrund av att det hade förekommit hot i samband med skyddsjakten ville länsstyrelsen hålla uppgiften hemlig. Personen bakom begäran överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att GPS-positionen kunde kopplas till en enskilds bostadsadress.

KR_Sthlm_1366_18

Polisens utryckningstider hemliga

En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje.  Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.

KR_Sthlm_2275_18

2275-18 överklagat beslut

Tidsliggare hemlighölls på felaktig grund

Park- och Naturnämnden i Göteborgs kommun vägrade lämna ut en digital tidsliggare som visade under vilka tider personal hade arbetade med ett bullerplank på en gata i kommunen. Personen bakom begäran vill ta del av liggaren för att kunna jämföra uppgifterna i den med sin egen uppfattning om när på dagen arbetena utfördes. Nämnden avslog med hänvisning till att förvaltningens ändamål vid insamlingen av uppgifterna inte stämde överens med det ändamål som ett utlämnande av handlingen syftade till. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde nämndens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen skrev:

Kammarrätten anser att enbart det förhållandet att uppgifterna kan komma att behandlas för ett annat ändamål än det för vilket kommunen ursprungligen samlat in dem inte medför att sekretess.

KR_Gbg_454_18

Krånglig system för e-postloggar hindrade utlämnande

Landstingsstyrelsen i Västerbotten vägrade lämna ut e-postloggar till en journalist med hänvisning till att de begärda loggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Landstinget uppgav att myndighetens e-postsystem inte automatiskt loggar e-posthändelser. Däremot fanns en logg i Notes, landstingets kalender- och e-postsystem, men där blandades uppgifter om e-post med bland annat kalenderbokningar och det skulle ta mer än 4–6 timmar att skapa en lista med enbart uppgifter om e-post. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde myndighetens beslut.

KR_Sundsvall_541_18

Kunde inte överklaga dygnslista på papper

Polismyndigheten avslog en journalists begäran om att få en så kallad dygnslista från polisen i digital form. En dygnslista visar de anmälningar om brott som polisen har upprättat under ett dygn och kruxet i detta fall var att journalisten även ville ha k-numren, det vill säga diarienumren för respektive anmälan. Polisen ville inte lämna ut k-numren digitalt utan skickade i stället listan på papper via post till journalisten. Hon överklagade och yrkade att listans skulle lämnas ut digitalt. Men polisen har ingen sådan skyldighet, konstaterade kammarrätten. Och eftersom journalisten hade fått ut listan på papper hade inte hennes rätt att ta del av handlingen inskränkts. Därför menade kammarrätten att domstolen inte kunde pröva överklagandet och avvisade det.

KR_Sthlm_8251-16

Jobbansökningar till internationella organisationer hemliga

Ansökningshandlingar som togs emot av Sida som ett led i rekryteringar till tjänster vid olika internationella organisationer var hemliga, enligt denna kammarrättsdom. Sida skötte bara en del av rekryteringssprocessen och det slutliga beslutet om vem som skulle få en viss tjänst togs av respektive organisation. Enligt Sida ville dessa organisationer inte att någon annan än berörda parter skulle få ta del av ansökningshandlingarna. Mot den bakgrunden bedömde kammarrätten att ett utlämnande skulle störa relationen till de aktuella organisationerna och att uppgifterna därför omfattades av utrikessekretess.

KR_Sthlm_7573_17

Ny teknik inte skäl för insyn i faderskapsutredning

Två vuxna tvillingbröder ville ha ut identiteten på de tre män som deras mamma hade uppgett som möjliga fäder i en faderskapsutredning. Ett blodprov hade tidigare uteslutit de tre männen som fäder men tvillingbröderna ville att männen skulle testas på nytt eftersom tekniken för faderskapstest utvecklats och blivit mer träffsäker. Vare sig kommunen eller kammarrätten tyckte att det var skäl att bryta sekretessen som skyddar de utredda männen.

KR_Sundsvall_310_18

Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke

Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.

KR_Sthlm_59_18

KR_Sthlm_3492_17

Inte hemligt var intagen bor

Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.

KR_Jonkoping_1699_11