Affärssekretess skyddar inte privatkund

En privatkund till ett kommunalt energibolag kunde inte anses ha ”…trätt i affärsförbindelse…” med bolaget på det sätt som krävs för att skyddas av sekretessen i 31:16 OSL. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Kammarrätten pekade på att regelns huvudsakliga syfte är att skydda myndigheters affärspartners. I det aktuella fallet hade personen ingått ett avtal med bolaget som privatperson, konstaterade kammarrätten.

KR_Jonkoping_3504_17

Läkares namn var inte hemliga

En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.

KR_Jonkoping_2976_17

JK: Omfattande begäran om kopior motiverar tidsbaserad avgift

JK såg inte skäl att kritisera Jönköpings tingsrätt för att den i undantagsfall tar ut en avgift beräknad på tidsåtgång vid utlämnande av kopior av allmänna handlingar. Som regel tar tingsrätten ut en avgift per kopia enligt schablonen i avgiftsförordningen. Men vid ”…omfattande beställningar som kräver en arbetsinsats utöver det vanliga tas en avgift ut med 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme” i stället. Det kan handla om att någon har begärt ut handlingar i en sådan omfattning att ”…personalen inte kan hantera beställningen inom ordinarie arbetstid eller om extrapersonal måste anställas”. Enligt JK finns det ett utrymme för myndigheter att göra undantag från den ordinarie taxan när det gäller ”…omfattande beställningar som innebär ett betydande merarbete”.

JK_720_17_21

Dömdes för att ha förstört forskningsmaterial

Två forskare och en controler vid Göteborgs universitet dömdes för undertryckande av urkund efter att ha förstört forskningsmaterialet i den så kallade Göteborgsundersökning om DAMP/ADHD. Två personer hade begärt ut materialet och kammarrätten hade slagit fast att det rörde sig om allmänna handlingar som skulle lämnas ut. De tre dömda menade att de inte kunde lämna ut materialet av etiska skäl eftersom deltagarna i studien hade fått löfte om att materialet skulle behandlas konfidentiellt. Hellre än att bryta det löftet förstörde de materialet som omfattade 22 hyllmeter genom att köra det i dokumentförstörare. De två forskarna menade också att det var de som ägde materialet och inte universitetet. Tingsrätten konstaterade att även om forskarna hade rätt till det intellektuella innehållet i sin forskning så hade de inte rätt att disponera över de allmänna handlingarna i sig. Brottet var grovt, enligt tingsrätten, eftersom det rörde sig om ett omfattande material och en medveten obstruktion av offentlighetsprincipen. Straffet blev villkorlig dom och dagsböter.

Goteborgs_tingsratt_B_4268_05

Mötesanteckning upprättad vid nästföljande möte

Anteckningar från ett möte med en arbetsgrupp inom Inspektionen för vård och omsorg  blev färdigställda och därmed allmänna senast då gruppen återsågs för nästa möte. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. Det här eftersom gruppen hade som rutin att gå igenom föregående mötes anteckningar vid sina sammanträden.

KR_Sthlm_7095_17

Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag

Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”

RA_2003_not_174

Förteckning över icke allmänna handlingar var allmän

Vid Södermanlands läns landstings norra sjukvårdsdistrikt fanns en så kallad planeringslista där tjänstemän vid myndigheten registrerade skrivelser som cirkulerade inom myndigheten. Listan hölls inte tillgänglig för allmänheten eftersom landstinget menade att handlingarna i listan inte var allmänna. Efter att ha utrett ärendet konstaterade JK att listan var ett register eller annan förteckning som fördes fortlöpande och att den därför var en allmän handling. Att handlingarna i listan var sådana som myndigheten inte ansåg var allmänna spelade ingen roll för bedömningen av om listan som sådan var en allmän handling.

JK 3165-83-22

Ljusbilder som visades på möte blev expedierade

Vid ett möte med kommunpolitiker och andra inbjudna personer visade två tjänstemän från Sundbybergs kommun upp ett antal ljusbilder med den nya stadsplanen. En kommuninvånare begärde ut ljusbilderna men fick avslag. Hon överklagade beslutet och fick rätt. Kammarrätten konstaterade att ljusbilderna var allmänna handlingar. Enligt domstolen kunde ljusbilderna inte ses som utkast som kommunen visade upp för att få synpunkter, alltså var de expedierade.

KR_Sthlm_6451_17

Mötesanteckningar från verksledning var allmänna

Mötesanteckningar från möten med verksledningen inom Sjöfartsverket var allmänna handlingar enligt denna dom. Anteckningarna skrevs av generaldirektörens sekreterare, undertecknades sedan av sekreteraren och generaldirektören och skickades slutligen till verksledningens ledamöter. Anteckningarna spreds inte vidare till några andra tjänstemän inom myndigheten och togs inte heller om hand för arkivering. Regeringsrätten slog fast att handlingarna var upprättade och därmed allmänna och hänvisade till en tidigare dom som gällde mötesanteckningar som hade hanterats på ett liknande sätt.

RA_1999_not_221

Handling i avslutat ärende blev allmän först vid expediering

Länsstyrelsen i Jämtland hade tagit fram en rapport om länet som skulle skickas till regeringen. JO konstaterade att rapporten ingick i ett ärende hos länsstyrelsen men bedömde att den inte blev blev en allmän handling när ärendet avslutades utan först när den expedierades till regeringen. Rapporten var ”en handling avsedd att expedieras” och blev därför inte allmän förrän den faktiskt skickades till regeringen, resonerade JO.

 

JO_1990_91_s_425