Pris för reklamplats utomhus var hemligt

Uppgifter i avtal mellan Norrköpings kommun och JC Deceaux som avslöjade vad bolaget gav i ersättning för att få sätta upp reklam på vissa ytor i kommunen var hemliga. Det slog Regeringsrätten fast i den här domen. Övriga uppgifter i avtalen kunde lämnas ut. Vissa av avtalen var också så gamla att sekretessen inte längre gällde för dessa, vilket innebar att de kunde lämnas ut i sin helhet.

Pris för att hyra reklamplats var hemligt

Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.

Ekonomiska kalkyler i anbud var hemliga

Företaget Bendex media begärde ut konkurrenten Wennergren-Williams vinnande anbud i SJ:s upphandling av stationsreklam. SJ avslog och Bendex gick vidare till kammarrätten som bedömde att vissa uppgifter i anbudet kunde lämnas ut. Bendex nöjde sig inte med det utan gick vidare till Regeringsrätten. Under processens gång hade SJ bestämt sig för att avbryta upphandlingen utan att teckna något avtal med Wennergren-Williams. Mot den bakgrunden bedömde Regeringsrätten att SJ inte skulle skadas av att uppgifterna lämnades ut. Däremot kunde Wennergren-Williams lida skada om företagets ekonomiska kalkyler i anbudet blev kända, enligt Regeringsrätten. Bolaget hade bett om sekretess eftersom dessa uppgifter kunde utnyttjas av konkurrenter i en framtida upphandling av liknande tjänster. Summa summarum kom Regeringsrätten fram till att ytterligare några uppgifter kunde lämnas ut ur anbudet medan andra behövde vara fortsatt hemliga.

Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Avtal om flygplanshyra delvis hemliga

En person begärde ut tre avtal mellan Överbefälhavaren och Transwede Airways AB gällande hyra av flygplan. Överbefälhavaren avslog begäran helt och personen överklagade. Kammarrätten fastställde beslutet men när personen gick vidare till Regeringsrätten blev det delvis ändring. Domstolen ansåg att avtalen kunde lämnas ut med undantag för de delar som gällde parternas ekonomiska mellanhavanden. Som stöd för att sekretessbelägga dessa delar hänvisade Regeringsrätten till att bolaget hade framfört önskemål om att avtalen skulle hållas hemliga eftersom de innehöll kostnadsberäkningar för flygplanets användning respektive alternativ användning i relation till andra affärsdrivande flygbolag.

Förvaltningshandbok omfattades av biblioteksundantag

En förvaltningshandbok vid socialtjänsten i Stockholms stad omfattades av biblioteksundantaget, enligt JO, och var därmed inte en allmän handling. Däremot tyckte JO att en enskild borde ha rätt att begära utdrag ur handboken på samma sätt som man inom statlig sektor har rätt att mot avgift få kopior av lagar och förordningar i svensk författningssamling.

Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person

En person begärde att få veta om Åklagarmyndigheten hade godkända, återkallade eller inhiberade strafförelägganden för en viss person under en viss tidsperiod i sitt brottmålsdiarium Cåbra. Åklagarmyndigheten vägrade med hänvisning till den sekretess som gäller för myndighetens ärenderegister. Personen överklagade och hänvisade till den bestämmelse som säger att uppgifter i strafförelägganden inte omfattas av sekretess. Men kammarrätten fastställde Åklagarmyndighetens beslut. Undantagsbestämmelsen gäller ”uppgift i ärende” om strafföreläggande, poängterade kammarrätten. Enligt domstolen betyder det att sekretessen inte hindrar att uppgifter i ”enskilda, specificerade ärenden” lämnas ut. Däremot var sekretessundantaget inte tillämpligt på den typ av begäran som personen hade gjort i det här fallet.

Jämför med domen KR Sthlm 851-10

Uppgift om panikångest var offentlig

En person vände sig till Falu kommun och begärde ut en polisanmälan som kommunen hade gjort mot två av sina anställda gällande trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Kommunen lämnade ut polisanmälan med undantag för uppgifter om att en av de anställda hade uppgett sig lida av panikångest och att dennes arbetsledare kände till sjukdomsbilden och hade ett rehabiliteringsansvar. Kommunen sekretessbelade också namnet på den som var ”tidigare avdelningschef eller liknande”. Kommunen stödde sig på den sekretess som gäller oavsett sammanhang och som bland annat skyddar uppgifter om sjukdomar i de fall det måste antas att den enskilde skulle lida betydande men om uppgifterna lämnades ut. Den sökande överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ett utlämnande av de aktuella uppgifterna skulle leda till betydande men.

Kritik mot polischef som använde privat mejl

JO kritiserade en regionpolischef som vid ett stort antal tillfällen hade använt sin privata e-postadress för att kommunicera i tjänsteärenden. Det hade visserligen inte framkommit att några sekretessbelagda uppgifter hade röjts eller att allmänna handlingar inte hade diarieförts men riskerna med en så omfattande användning av privat e-post var tillräckligt för att JO skulle vara kritisk.

”Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten”, står det bland annat i JO-beslutet.

Även Polismyndigheten fick kritik av JO eftersom myndigheten hade tillhandahållit en e-postapp för mobiler som ökade risken för att personal förväxlade sin privata e-postadress med tjänsteadressen.

TV-handlarmaterial inte allmänna handlingar

En person vände sig till Radiotjänst och begärde ut uppgifter från TV-handlare som hade kommit in under en angiven tidsperiod och som gällde personer i Uppsala eller Knivsta som förvärvat avgiftspliktig utrusning. Radiotjänst avslog med hänvisning till att uppgifterna inte förekom i den verksamhet hos bolaget som omfattas av offentlighetsprincipen, det vill säga ärenden om TV-avgifter. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Radiotjänst beslut. Domstolen hänvisade till att det begärda materialet bearbetas och sorteras av Radiotjänst IT-avdelning innan specifika ärenden om TV-avgift inleds. Uppgifterna kunde därför inte anses tillhöra ett specifikt ärende och omfattades inte av offentlighetsprincipen.