Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Kommunala företag

Aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting har ett ”rättsligt bestämmande inflytande” jämställs med myndigheter i TF och måste tillämpa handlingsoffentlighet. Det framgår av OSL 2:3. Det ska alltså gå att få ut handlingar från dessa företag på samma sätt som allmänna handlingar från myndigheter. Vad som menas med ”rättslig bestämmande inflytande” framgår av OSL 2:3 2 st.

Regeln i OSL 2:3 omfattar bara de associationsformer, det vill säga de typer av bolag, föreningar och andra juridiska personer, som räknas upp i paragrafens första stycke. I uppräkningen saknas de ideella föreningar eller enskilda personer som också kan få förtroendet att sköta kommunala angelägenheter enligt 3:16 kommunallagen. För dessa gäller alltså inget krav på handlingsoffentligheten enligt OSL 2:3. JO har i ett beslut konstaterat att också Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, som samägs av alla landsting, är en sådan associationsform som faller utanför regeln i OSL 2:3 (se JO 1952-09).

Almi företagspartner i Örebro län omfattades inte av regeln i OSL 2:3 eftersom staten hade fler röster än landstinget i bolaget (se KR Jönköping 3960-96). Bolaget Science Park Speed Capital AB omfattades inte av offentlighetsprincipen eftersom kommunen ägde bolaget via en ideell förening  (se KR Sthlm 1588-16).

För bolag och föreningar där kommunen är delägare men saknar rättsligt bestämmande inflytande eller för associationsformer som inte räknas upp i OSL 2:3 finns inte samma bindande krav på handlingsoffentlighet. För dessa gäller en svagare skrivning i 3:18 kommunallagen som säger att landstings- eller kommunfullmäktige ska ”verka för” att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar. Vad detta innebär har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i målet HFD 5782-10.

Ytterligare praxisavgöranden som rör kommunala företag: JK 26 april 1999, dnr 1624-98-21, RÅ 2001 ref. 79, RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 1998 not. 167.

Våra verksamheter

Aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting har ett ”rättsligt bestämmande inflytande” jämställs med myndigheter i TF och måste tillämpa handlingsoffentlighet. Det framgår av OSL 2:3. Det ska alltså gå att få ut handlingar från dessa företag på samma sätt som allmänna handlingar från myndigheter. Vad som menas med ”rättslig bestämmande inflytande” framgår av OSL 2:3 2 st.

Regeln i OSL 2:3 omfattar bara de associationsformer, det vill säga de typer av bolag, föreningar och andra juridiska personer, som räknas upp i paragrafens första stycke. I uppräkningen saknas de ideella föreningar eller enskilda personer som också kan få förtroendet att sköta kommunala angelägenheter enligt 3:16 kommunallagen. För dessa gäller alltså inget krav på handlingsoffentligheten enligt OSL 2:3. JO har i ett beslut konstaterat att också Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, som samägs av alla landsting, är en sådan associationsform som faller utanför regeln i OSL 2:3 (se JO 1952-09).

Almi företagspartner i Örebro län omfattades inte av regeln i OSL 2:3 eftersom staten hade fler röster än landstinget i bolaget (se KR Jönköping 3960-96). Bolaget Science Park Speed Capital AB omfattades inte av offentlighetsprincipen eftersom kommunen ägde bolaget via en ideell förening  (se KR Sthlm 1588-16).

För bolag och föreningar där kommunen är delägare men saknar rättsligt bestämmande inflytande eller för associationsformer som inte räknas upp i OSL 2:3 finns inte samma bindande krav på handlingsoffentlighet. För dessa gäller en svagare skrivning i 3:18 kommunallagen som säger att landstings- eller kommunfullmäktige ska ”verka för” att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar. Vad detta innebär har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i målet HFD 5782-10.

Ytterligare praxisavgöranden som rör kommunala företag: JK 26 april 1999, dnr 1624-98-21, RÅ 2001 ref. 79, RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 1998 not. 167.

background 1
background 1

Kommunala företag

Aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting har ett ”rättsligt bestämmande inflytande” jämställs med myndigheter i TF och måste tillämpa handlingsoffentlighet. Det framgår av OSL 2:3. Det ska alltså gå att få ut handlingar från dessa företag på samma sätt som allmänna handlingar från myndigheter. Vad som menas med ”rättslig bestämmande inflytande” framgår av OSL 2:3 2 st.

Regeln i OSL 2:3 omfattar bara de associationsformer, det vill säga de typer av bolag, föreningar och andra juridiska personer, som räknas upp i paragrafens första stycke. I uppräkningen saknas de ideella föreningar eller enskilda personer som också kan få förtroendet att sköta kommunala angelägenheter enligt 3:16 kommunallagen. För dessa gäller alltså inget krav på handlingsoffentligheten enligt OSL 2:3. JO har i ett beslut konstaterat att också Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, som samägs av alla landsting, är en sådan associationsform som faller utanför regeln i OSL 2:3 (se JO 1952-09).

Almi företagspartner i Örebro län omfattades inte av regeln i OSL 2:3 eftersom staten hade fler röster än landstinget i bolaget (se KR Jönköping 3960-96). Bolaget Science Park Speed Capital AB omfattades inte av offentlighetsprincipen eftersom kommunen ägde bolaget via en ideell förening  (se KR Sthlm 1588-16).

För bolag och föreningar där kommunen är delägare men saknar rättsligt bestämmande inflytande eller för associationsformer som inte räknas upp i OSL 2:3 finns inte samma bindande krav på handlingsoffentlighet. För dessa gäller en svagare skrivning i 3:18 kommunallagen som säger att landstings- eller kommunfullmäktige ska ”verka för” att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar. Vad detta innebär har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i målet HFD 5782-10.

Ytterligare praxisavgöranden som rör kommunala företag: JK 26 april 1999, dnr 1624-98-21, RÅ 2001 ref. 79, RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 1998 not. 167.

Gå till Acta Publicas hemsida

Kommunala företag

Aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting har ett ”rättsligt bestämmande inflytande” jämställs med myndigheter i TF och måste tillämpa handlingsoffentlighet. Det framgår av OSL 2:3. Det ska alltså gå att få ut handlingar från dessa företag på samma sätt som allmänna handlingar från myndigheter. Vad som menas med ”rättslig bestämmande inflytande” framgår av OSL 2:3 2 st.

Regeln i OSL 2:3 omfattar bara de associationsformer, det vill säga de typer av bolag, föreningar och andra juridiska personer, som räknas upp i paragrafens första stycke. I uppräkningen saknas de ideella föreningar eller enskilda personer som också kan få förtroendet att sköta kommunala angelägenheter enligt 3:16 kommunallagen. För dessa gäller alltså inget krav på handlingsoffentligheten enligt OSL 2:3. JO har i ett beslut konstaterat att också Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, som samägs av alla landsting, är en sådan associationsform som faller utanför regeln i OSL 2:3 (se JO 1952-09).

Almi företagspartner i Örebro län omfattades inte av regeln i OSL 2:3 eftersom staten hade fler röster än landstinget i bolaget (se KR Jönköping 3960-96). Bolaget Science Park Speed Capital AB omfattades inte av offentlighetsprincipen eftersom kommunen ägde bolaget via en ideell förening  (se KR Sthlm 1588-16).

För bolag och föreningar där kommunen är delägare men saknar rättsligt bestämmande inflytande eller för associationsformer som inte räknas upp i OSL 2:3 finns inte samma bindande krav på handlingsoffentlighet. För dessa gäller en svagare skrivning i 3:18 kommunallagen som säger att landstings- eller kommunfullmäktige ska ”verka för” att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar. Vad detta innebär har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i målet HFD 5782-10.

Ytterligare praxisavgöranden som rör kommunala företag: JK 26 april 1999, dnr 1624-98-21, RÅ 2001 ref. 79, RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 1998 not. 167.

Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsida
background 1

Kommunala företag

Aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting har ett ”rättsligt bestämmande inflytande” jämställs med myndigheter i TF och måste tillämpa handlingsoffentlighet. Det framgår av OSL 2:3. Det ska alltså gå att få ut handlingar från dessa företag på samma sätt som allmänna handlingar från myndigheter. Vad som menas med ”rättslig bestämmande inflytande” framgår av OSL 2:3 2 st.

Regeln i OSL 2:3 omfattar bara de associationsformer, det vill säga de typer av bolag, föreningar och andra juridiska personer, som räknas upp i paragrafens första stycke. I uppräkningen saknas de ideella föreningar eller enskilda personer som också kan få förtroendet att sköta kommunala angelägenheter enligt 3:16 kommunallagen. För dessa gäller alltså inget krav på handlingsoffentligheten enligt OSL 2:3. JO har i ett beslut konstaterat att också Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, som samägs av alla landsting, är en sådan associationsform som faller utanför regeln i OSL 2:3 (se JO 1952-09).

Almi företagspartner i Örebro län omfattades inte av regeln i OSL 2:3 eftersom staten hade fler röster än landstinget i bolaget (se KR Jönköping 3960-96). Bolaget Science Park Speed Capital AB omfattades inte av offentlighetsprincipen eftersom kommunen ägde bolaget via en ideell förening  (se KR Sthlm 1588-16).

För bolag och föreningar där kommunen är delägare men saknar rättsligt bestämmande inflytande eller för associationsformer som inte räknas upp i OSL 2:3 finns inte samma bindande krav på handlingsoffentlighet. För dessa gäller en svagare skrivning i 3:18 kommunallagen som säger att landstings- eller kommunfullmäktige ska ”verka för” att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar. Vad detta innebär har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i målet HFD 5782-10.

Ytterligare praxisavgöranden som rör kommunala företag: JK 26 april 1999, dnr 1624-98-21, RÅ 2001 ref. 79, RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 1998 not. 167.