Privata organ

Handlingsoffentlighet gäller bara hos ett fåtal privata organ. Det handlar om bolag, föreningar, stiftelser och enskilda yrkespersoner som har fått förtroendet att ägna sig åt myndighetsutövning mot enskilda. De aktuella organen finns uppräknade i en bilaga till OSL. Enligt OSL 2:4 har medborgare rätt att få ut handlingar från dessa organ på samma sätt som de har rätt att få ut allmänna handlingar från myndigheter, det vill säga med de begränsningar som följer av sekretessreglerna. För vissa av organen, till exempel högskolor som drivs som bolag eller stiftelser, gäller handlingsoffentlighet i hela verksamheten. För andra gäller handlingsoffentligheten bara i de delar av verksamheten som preciseras i bilagan till OSL. A-kassorna, som är privata föreningar, måste till exempel bara tillämpa handlingsoffentlighet i ärenden om arbetslöshetsersättning och medlemsavgifter. Hos Aktiebolaget Radiotjänst gäller handlingsoffentligheten bara i ärenden om tv-avgift för att nämna ett annat exempel. Ibland är det inte alldeles självklart om en specifik handling hör till den verksamhet hos organet som omfattas av handlingsoffentlighet. Ett organ kan tolka området snävt och mena att handlingsoffentligheten bara omfattar de handlingar som direkt dokumenterar organets myndighetsutövning mot enskilda. Det gjorde AB Svensk bilprovning ett fall men fick bakläxa av dåvarande Regeringsrätten (mål nr 4740-09). I det målet handlade det om dokumentation från Svensk bilprovnings upphandling av utrustning för fordonskontroll. Domstolen ansåg att de handlingarna ingick i den ”verksamhet som avser fordonskontroll” som angavs i bilagan till dåvarande sekretesslagen.

Om du begär ut en handling hos ett privat organ och organet ifråga vägrar lämna ut handlingen med hänvisning till att den inte tillhör den del av verksamheten som omfattas av handlingsoffentlighet så bör du kräva ett överklagbart avslagsbeslut. Det är ju en förutsättning för att du ska kunna få bedömningen prövad i domstol. Egentligen är det privata organet inte skyldigt att fatta ett sådant beslut om handlingen inte ingår i den verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet. Men JO menar att det är lämpligt  organet fattar ett överklagbart avslagsbeslut om det inte är helt uppenbart att handlingen inte omfattas av handlingsoffentligheten (se JO 2003/04 s. 426). Bara det faktum att du och organet är oense i frågan talar för att ett överklagbart avslagsbeslut bör fattas (se JO 2004/05 s. 425).

Ytterligare rättsfall:
RÅ 1997 not. 94 – angående handlingar hos posten.

Privata utförare

Kommuner och landsting kan lägga ut delar av sin verksamhet på så kallade privata utförare, till exempel privata vård- och omsorgsföretag. Offentlighetsprincipen gäller inte hos dessa privata utförare. Men en enligt 3 kap. 19 a § kommunallagen ska kommunen eller landstinget i sitt avtal med den privata utföraren ”tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn” i den verksamhet som lämnats över.

Så här står det i förarbetena till bestämmelsen (prop 2013/14:118):

”Kommuner och landsting ska i avtalet med den privata utföraren reglera vilken information som ska lämnas av den privata utföraren. Den exakta omfattningen av vilken information som ska lämnas blir beroende av bl.a. den överlämnade verksamhetens art, hur många kommun- och landstingsmedlemmar som är beroende av verksamheten och hur mycket skattemedel som går till den upphandlade verksamheten. För att bestämma insynens omfattning ska det vid avtalets utformning och tecknande göras en avvägning mellan å ena sidan den privata utförarens intressen av exempelvis skydd för affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur verksamheten utförs. Exempel på information som kan bli aktuell att tillförsäkra sig är uppgifter om personalen och dess kompetens, utbildningsnivå och kapacitet, liksom information om antalet anställda, antalet anställda omräknat till heltid, personalkontinuitet, brukarundersökningar och den privata utförarens organisation och eventuella underleverantörer.”

Om du vill ha ut information om den privata utförarens verksamhet med stöd av 3 kap. 19 a § kommunallagen får du vända dig till kommunen eller landstinget med din begäran. Kommunen eller landstinget får i sin tur hämta in informationen från den privata utföraren och lämna ut den till dig så vida den inte omfattas av sekretess. Men det finns ingen skyldighet för kommunen eller landstinget att  hämta in informationen från den privata utföraren och du har inte heller någon möjlighet att överklaga om kommunen eller landstinget vägrar göra det.

Även när ett kommun- eller landstingsägt bolag överlämnar verksamhet till en privat utförare ska allmänheten ges insyn i den överlämnade verksamheten (se 3 kap. 17 § p 6 kommunallagen).

Obs! För avtal som kommuner och landsting slutit med privata utförare före januari 2015 gäller äldre bestämmelser i kommunallagen som inte ställer lika höga krav på insyn. Se övergångsbestämmelserna som du hittar sist i kommunallagen.

Kungen och kyrkan

Hovet omfattas inte av handlingsoffentligheten i TF (RÅ 1999 ref. 48). För handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan gäller särskilda regler. Se mer om detta här.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.