Vad finns det för risk med att lämna ut uppgifterna?

Det är ovanligt med sekretessregler som innebär att en viss uppgift alltid är hemlig oavsett vem som begär ut den, i vilket sammanhang den begärs ut eller i vilket syfte. De flesta sekretessregler innehåller så kallade skaderekvisit, vilket betyder att riskerna med ett utlämnande ska bedömas från fall till fall. Hos Försäkringskassan gäller till exempel sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden bara ”…om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs…”. Om det finns ett skaderekvisit i sekretessregeln så kan myndigheten alltså inte ha som policy att en viss typ av uppgifter aldrig lämnas ut till någon.

Många av sekretessreglerna i OSL har som syfte att skydda känsliga uppgifter som skulle orsaka  skada eller men för enskilda personer och företag om de spreds. Men sekretessregler kan också skydda olika allmänna intressen som landets försvar, Sveriges förhållande till andra stater, pågående polisutredningar eller myndigheters planerade inspektioner.

Vilken typ av skaderekvisit har din sekretessregel?

För att identifiera skaderekvisitet i den sekretessregel som är aktuell i ditt fall så ska du leta efter nedanstående formuleringar i texten.

Rakt skaderekvisit

Enligt det raka skaderekvisitet är en uppgift hemlig ”…om det kan antas…” att det intresse som sekretessregeln skyddar skadas om en uppgift lämnas ut. Läs mer om det raka skaderekvisitet här.

Omvänt skaderekvisit

Enligt det omvända skaderekvisitet är en uppgift hemlig  ”…om det inte står klart…” att den kan lämnas ut utan att det skyddsvärda intresset skadas. Läs mer om det omvända skaderekvisitet här.

Inget skaderekvisit

Ett fåtal sekretessregler saknar skaderekvisit. I till exempel OSL 26:3 kan man läsa följande: ”Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.” Läs mer om sekretessregler utan skaderekvisit här.