Vad blir konsekvenserna om du förlorar?

Om du överklagar till en domstol och får avslag så kan det få negativa konsekvenser inte bara för dig utan också för andra som vill begära ut samma typ av handlingar i framtiden. Det finns en risk att de myndigheter som har haft för vana att lämna ut liknande handlingar plötsligt slutar att göra det på grund av domen. Det är det som brukar kallas negativa prejudikat. Med prejudikat avses i regel vägledande domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen m.fl.) men en kammarrättsdom kan få lika stort genomslag om de berörda myndigheterna bestämmer sig för att använda den som stöd för att inskränka insynen i något avseende. Risken för negativa prejudikat är något man måste ta med i beräkningen när man överväger ett överklagande. Samtidigt är det minst lika riskabelt att konsekvent avstå från att överklaga myndigheters avslagsbeslut. Det här eftersom myndigheterna av olika skäl hemlighåller mer än vad de har stöd för i lagen. Det är därför viktigt att myndigheternas praxis då och då korrigeras av domstolarna annars kommer handlingsoffentligheten sakta men säkert att förtvina.

När är risken som störst?

Ett negativt prejudikat gör som störst skada när det sprider sig till flera myndigheter och gör dem mer restriktiva med att lämna ut handlingar eller uppgifter. Om du har begärt ut en typ av handling som bara finns hos en myndighet och den myndigheten avslår med hänvisning till en sekretessregel som bara gäller vid den myndigheten så har du inte så mycket att förlora på ett överklagande. Om du vinner så tvingas myndigheten att ändra sig och om du förlorar så fortsätter bara myndigheten med sin restriktiva tolkning av sekretessregeln. Problemet är när flera myndigheter sitter på samma typ av uppgifter och ska tillämpa samma regel i TF eller OSL men gör olika bedömningar. Det var till exempel fallet med polisens uppgifter om tipsarpengar. En del polismyndigheter hade inga problem med att berätta hur mycket pengar som hade betalats ut till tipsare och informatörer i den kriminella världen medan andra tyckte att det var information som kunde skada polisens arbete och därför var hemlig. Att i det läget överklaga ett avslagsbeslut från en av de mer restriktiva polismyndigheterna var ett stort risktagande (se KR Sthlm 7558-08). Prognosen för en sådan process var för det första ganska dålig. Vilken kammarrättsdomare tycker att den är bättre än polisen på att bedöma vad som kan skada polisens spaning mot den undre världen? För det andra var spridningsrisken för ett eventuellt negativt prejudikat stor. Myndighetsjuristerna på landets polismyndigheter pratar med varandra!

Positiva prejudikat

Låt dig inte förlamas av riskerna för negativa prejudikat! Om du med en rimlig grad av säkerhet kan säga att du har rätt till de begärda uppgifterna så ska du så klart överklaga. Det finns ingen anledning att värdera möjligheterna med ett positivt prejudikat lägre än riskerna med ett negativt. När reglerna som kallas lex Sarah ändrades 2011 tyckte vissa kommuner att de inte längre behövde lämna ut omsorgsanställdas rapporter om missförhållanden inom den kommunala omsorgen. Rapporterna var inte allmänna handlingar eftersom de inte var inkomna till kommunen, menade de. Att överklaga ett av dessa avslagsbeslut var förstås en risk eftersom ett negativt prejudikat skulle kunna leda till att samtliga 290 kommuner i landet slutade lämna ut lex Sarah-rapporter. Men mycket talade för att de trilskande kommunernas beslut var felaktiga och därför var det värt att överklaga (KR Sthlm 2378-12). Med positiva prejudikat kan handlingsoffentligheten bryta ny mark och insynen utvidgas till helt nya områden. Om vi dessutom informerar varandra om våra framgångar i domstolarna så får de positiva prejudikaten maximal spridning och genomslag.

Inga halvhjärtade överklaganden

Du kan inte lita på att kammarrätten eller någon annan överklagandeinstans har hundraprocentig koll på alla de lagregler, praxisavgöranden och förarbeten som är relevanta för ditt överklagande. Mål om handlingsoffentlighet tillhör inte de vanligaste måltyperna hos en domstol och den genomsnittliga domaren är inte expert på just detta område. Du kan alltså förbättra dina chanser markant genom att läsa på lite och förse domstolen med de juridiska argument som talar för din ståndpunkt i målet. Om du inte gör det så finns det en risk att du inte får rätt i domstolen trots att du har rätt enligt lagen. Ibland kan du snabbt hitta tillräckligt starka argument här på allmanhandling.se. I andra fall kan det krävas djupare research. Om du inte har tid eller ork att göra en sådan så är det kanske bättre att avstå från att överklaga och riskera ett negativt prejudikat. Om det är tidsbrist som är problemet så kan du begära anstånd hos domstolen. Det går till så att du skickar in ett överklagande till myndigheten som beslutat om avslag inom den tidsfrist som framgår av avslagsbeslutet (i regel inom tre veckor). I överklagandet skriver du vilket beslut som överklagas och att du vill ha anstånd med att utveckla din talan ett antal veckor eller månader. I regel beviljar domstolen anstånd även om det kanske inte blir så långt som du har begärt. Om du under din research inser att du inte kommer att få rätt i kammarrätten så kan du återkalla ditt överklagande. Då kommer målet att avskrivas och det blir inget negativt prejudikat.

2 reaktioner på ”Vad blir konsekvenserna om du förlorar?”

  1. Hej!

    Tack för en väldigt bra sida med mycket bra info och många bra tips!

    Jag filosoferar lite spontant över ditt tips om att överklaga och direkt begära anstånd för att göra research för att undvika ett halvhjärtat överklagande som inte vinner framgång…

    Det känns som ett bra tips i och för sig, men kan det finnas skäl att i vissa fall avstå från att göra överklagandet i det första läget? Om man är osäker på bedömningen beträffande om man riskerar ett negativt prejudikat eller inte eller om man kommer fram till att man inte lyckas, inte hinner eller kanske inte orkar göra tillräcklig research, riskerar man inte då ett negativt prejudikat? Eller kan man återkalla sitt överklagande för att undvika ett beslut hos överinstansen? Och även om man kan återkalla överklagandet – går man verkligen skadefri därifrån då?
    Skulle det kunna bli en förlust om man i det första fallet skulle återkalla sitt överklagande och undvika ett negativt prejudikat, så kanske man ändå väckt den björn som sov, genom att t.ex. myndighetens jurister börjar prata med varandra och utreder läget och instiftar en övergripande striktare policy, eftersom de vet att de har ett pågående ärende hos en överinstans? Om man sedan återkallar överklagandet, så kanske en hårdare policy som inte ens prövats av domstolen blir resultatet?

    Jag tänker mig att man kanske kan lösa frågan genom att avvakta med att överklaga och om treveckorsfristen går ut, så kan man ändå välja att göra en ny begäran hos ursprungsmyndigheten och få ett färskt beslut att överklaga när man är bättre förberedd. Man har väl rätt att göra en ny begäran igen och få ett nytt beslut, även om myndigheten säkert tycker att man är rättshaverist? Något extraarbete blir det inte för myndigheten, eftersom de sannolikt bara kopierar det tidigare beslutet ändå. Den eventuella vinsten med detta skulle då bli att man inte väckt den björn som sov?

    Jag vet inte om det finns något rätt eller fel i frågan, utan är mest ute efter dina spontana tankar kring frågeställningen.

    Tack på förhand.
    Med vänlig hälsning,
    Denny

    1. Ja, man kan återkalla sitt överklagande och då skrivs målet av. Jag har gjort det någon gång när jag insett att jag inte kommer få rätt i kammarrätten. Jag tror inte att det är någon större risk med att överklaga för att sedan återkalla. Ett beslut att avskriva ett mål får ju inte någon direkt spridning till skillnad från ett negativt prejudikat men helt säker kan man ju inte vara. Att göra som du skriver och istället göra en ny begäran är förstås också ett alternativ. Jag är glad att du tog upp den här frågan för jag inser att jag måste komplettera den här sidan med några meningar om att återkalla sitt överklagande.

      Per

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.