Business Sweden ingen myndighet – slipper lämna ut bolagslistor

Sveriges Export- och Investeringsråd, Business Sweden, är varken en myndighet eller ett sådant organ som enligt bilagan till OSL ska jämställas med en myndighet när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Det slår kammarrätten fast efter en begäran om sammanställningar över bolags- och projektinvesteringar från handelssekreterare verksamma i 21 olika länder. Personen bakom begäran anförde i sitt överklagande att såväl handelssekreterarna som exportrådgivarna på Business Sweden omfattas av offentlighetsprincipen. Investeringsrådet instämmer när det gäller de situationer då handelssekreteraren agerar i sin myndighetsroll – men menar samtidigt att denna är begränsad till vissa uppgifter. De flesta av de begärda handlingarna rör Business Sweden eller dess koncernbolag, och inte sekreterarna i deras myndighetsroll, är uppfattningen. En linje som alltså kammarrätten delar. Domstolen konstaterar för sin del även att det var lagstiftarens avsikt att Business Sweden, vid dess bildande 2013, inte ska betraktas som varken myndighet eller bolag. I och med slutsatsen i målet kan de 21 berörda avslagsbesluten inte överklagas, varför begäran formellt avvisas.

Business Sweden samägs av två huvudmän, staten och det privata näringslivet. Dess uppdrag är att stödja och främja svensk export samt investeringar i Sverige.

HFD: Utlämnande av brandskumsrapport hindrar inte ”arbetets behöriga gång” inom Försvaret

Försvarsmaktens beslut att inte lämna ut en rapport från 2015, om användningen av brandskum med PFAS-kemikalier vid Ärna flygplats i Uppsala, underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet prövades enligt en paragraf i OSL som förklarar att myndigheter generellt är skyldiga att dela information såvida sekretess inte föreligger, så länge det inte kan ”hindra arbetets behöriga gång” – vilket Försvaret hävdade i det enskilda ärendet. HFD:s prövning gällde just vad som krävs för att den motiveringen ska anses vara uppfylld. Domstolen konstaterar bland annat att det skulle kunna vara att ”uppgiften inte finns tillgänglig utan en omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats”. Däremot är det inte relevant att väga in att ”myndigheten i en mer obestämd framtid eventuellt kan få problem på grund av utlämnandet”.

HFD konstaterar nu att kartläggningen i fallet finns hos Försvarsmakten och att den är identifierad. Det åligger nu myndigheten att göra en sekretessprövning inför ett eventuellt utlämnande, enligt domen.

Äldre handling hos filminstitutet var inte allmän

En person ville ha ut personnummer och postadress för en tidigare anställd på Svenska filminstitutet. Institutet avslog eftersom uppgiften fanns i en allmän handling som hade kommit in eller upprättats innan filminstitutet blev en offentligt finansierad verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen.

Personen överklagade men fick avslag med samma motivering av kammarrätten.

TV-handlarmaterial inte allmänna handlingar

En person vände sig till Radiotjänst och begärde ut uppgifter från TV-handlare som hade kommit in under en angiven tidsperiod och som gällde personer i Uppsala eller Knivsta som förvärvat avgiftspliktig utrusning. Radiotjänst avslog med hänvisning till att uppgifterna inte förekom i den verksamhet hos bolaget som omfattas av offentlighetsprincipen, det vill säga ärenden om TV-avgifter. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Radiotjänst beslut. Domstolen hänvisade till att det begärda materialet bearbetas och sorteras av Radiotjänst IT-avdelning innan specifika ärenden om TV-avgift inleds. Uppgifterna kunde därför inte anses tillhöra ett specifikt ärende och omfattades inte av offentlighetsprincipen.

Kyrkoantikvarisk ersättning var offentlig

En handling som visade hur den kyrkoantikvariska ersättningen hade fördelats mellan olika projekt i Härnösands stift var offentlig, enligt denna dom. Stiftsstyrelsen hade sekretessbelagt handlingen med hänvisningen till en sekretessregel som skyddar uppgifter i ärende om förvärv, överlåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet. Kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att den aktuella sekretessregeln därmed inte var tillämplig.

KR_Sundsvall_2516_18

Radiotjänst måste använda alternativ sökväg

En person vände sig till Radiotjänst i Kiruna AB och begärde att få ta del av anmälningsblanketter för TV-innehav som ett antal utpekade kontrollanter hade gett in till bolaget under vissa specificerade tidsperioder. Bolaget avslog delar av begäran eftersom vissa blanketter bara kunde lokaliseras via kontrollanternas personalakter. Bolagets personaladministration ingår inte i den del av verksamhet som omfattas offentlighetsprincipen och därför ansåg bolaget att det inte var skyldigt att ta fram handlingarna den vägen. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Men när sökanden gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fick hen rätt. HFD konstaterade att en manuell genomsökning av samtliga ärenden under relevanta tidsperioder var så omfattande att den inte kunde krävas av bolaget. Däremot slog HFD fast att bolaget var skyldigt att använda personalakterna som sökväg för att hitta de resterande blanketterna. Att personalakterna som sådana inte omfattades av offentlighetsprincipen spelade ingen roll, enligt domstolen.

”Det finns inte någon från handlingsoffentligheten härledd skyldighet att utnyttja varje tänkbar uppgiftssamling eller varje tänkbart hjälpmedel för att eftersöka allmänna handlingar. En myndighets skyldighet att tillförsäkra enskilda tillgång till allmänna handlingar sträcker sig emellertid längre än vad som kan krävas av myndigheter i andra sammanhang (jfr prop. 1985/86:80 s. 59). Det innebär att myndigheten inte alltid kan inskränka sin sökning till de register och uppgifts-samlingar som direkt avser den verksamhet eller de ärendeslag från vilka allmänna handlingar begärs ut. Har myndigheten exempelvis sammanställningar som primärt är avsedda att användas i en annan del av verksamheten, men som myndigheten känner till kan användas för att utan större arbetsinsats eftersöka begärda handlingar, bör det ankomma på myndigheten att använda dessa.”

HFD skickade tillbaka ärendet till Radiotjänst för fortsatt handläggning.

HFD_781_17

Patientskadenämnden ingen myndighet enligt KR

Patientskadenämnden är inte en myndighet i TF:s mening och därför gäller inte offentlighetsprincipen där. Det bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen hänvisade till förarbetsuttalanden och konstaterade att nämndens yttranden bara är rådgivande samt att den inte finansieras med offentliga medel.

KR_Sthlm_1673_16

HFD 8309-13

En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.

HFD_8309_13

RÅ 1997 not. 94

Två journalister begärde att hos Posten Sverige AB få ut uppgifter om kundbesök, kassatransaktioner och ekonomiskt resultat vid fem postkontor i Linköping som skulle läggas ner. Posten vägrade att lämna ut uppgifterna med hänvisning till att uppgifterna inte fanns i den del av bolagets verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet enligt bilagan till OSL. Kammarrätten och senare Regeringsrätten avvisade journalisternas överklagande eftersom Posten Sverige AB:s besked inte var överklagbart.

RA_1997_not_94

JO 2004/05 s. 25

Det hade varit lämpligt om Radiotjänst i Kiruna hade meddelat ett överklagbart avslagsbeslut när bolaget nekade en person att få ut skriftliga instruktioner som bolaget lämnat till sina frilansande TV-avgiftskontrollanter. Det menade JO eftersom bolaget och personen ifråga hade olika uppfattning i frågan om handlingen hörde till den del av bolagets verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet.

JO_2004_05_s_425