Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Uppgifter om schemaläggning för namngiven polis ska inte lämnas ut

Polisens beslut att inte lämna ut uppgifter om schemalagda arbetspass inom ingripandeverksamheten för en namngiven anställd i chefsposition står sig i kammarrätten. Bakgrunden är en begäran från en polisforskare, som påpekat att det handlat om begränsade uppgifter, som inte avslöjar något om hur tjänstgöringslistor ser ut eller om polisverksamheten i stort. Vidare har forskaren uppgett att det är ”både orimligt och i strid med offentlighetsprincipen att neka ett utlämnande endast på grund av att det skulle kunna leda till kritik mot en högt uppsatt chef”.

Kammarrätten hänvisar i sitt avslag till att uppgifter kopplat till schemaläggningen inom Polisens ingripandeverksamhet typiskt sett är av ett sådant slag att den framtida verksamheten riskerar att skadas vid ett röjande. Det gäller oaktat det faktum att det endast handlat om en namngiven anställd och en avgränsad tidsperiod, enligt domstolen.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken

När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.

Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.

Journalist får ut vissa uppgifter om polisens skyddsronder

En utvärdering av polisens skyddsronder i lokalpolisområde Gästrikland lämnades inte ut av Polisen på en begäran från en journalist i fjol. Men myndigheten får nu delvis bakläxa av kammarrätten, som avgjort ärendet efter att journalisten överklagat, med betoning på att särskilt uppgifter om allmänna arbetsmiljöförhållanden borde kunna lämnas ut. Domstolen instämmer i den mån det gäller uppgifter som bedöms som harmlösa. Följden blir att vissa delar lämnas ut, däribland delar av utvalda kapitel, alla rubriker samt den sammanfattande delen av utvärderingen. I övrigt avslås dock begäran.

Polis-PM hemlighölls felaktigt

En journalist vände sig till förvaltningsrätten och begärde ut en promemoria med rubriken ”Bedömning av Paludans planerade demonstration i region Väst”. Promemorian hade legat till grund för Polisens beslut att inte ge Rasmus Paludan demonstrationstillstånd. Promemorian fanns hos förvaltningsrätten eftersom beslutet i tillståndsfrågan hade överklagats dit.

Förvaltningsrätten avslog begäran helt. Inga uppgifter ur promemorian lämnades ut. Det här med hänvisning till tre sekretessbestämmelser som alla skyddar uppgifter i brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten fyra månader senare. Domstolen konstaterade att ingen av de åberopade sekretessbestämmelserna är tillämpliga på uppgifter i ett ärende enligt ordningslagen om tillstånd till allmän sammankomst. Den begärda handlingen skulle därför lämnas ut till journalisten.

Offentlighetsprincipen trumfade källskyddet

Polismyndigheten var skyldig att gå igenom och sekretesspröva spegelkopior av två hårddiskar och en mobiltelefon som hade tagits i beslag i en brottsutredning. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Polismyndigheten hade hävdat att man inte fick gå igenom alla de spegelkopierade filerna eftersom de delvis omfattades av ett så kallat beslagsförbud. Hovrätten, som hade beslutat om beslaget, hade nämligen bestämt att polis och åklagare bara fick söka efter viss information i filerna. Det handlade om fotografier av den målsägande, platstaggar och internethistorik. Begränsningen var motiverad av att de kunde finnas källskyddad information i det övriga materialet, då den misstänkte skrev för ett magasin.

Kammarrätten ansåg dock att hovrättens beslut, som hade tagits utifrån regler om beslag i rättegångsbalken, inte begränsade Polismyndighetens skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen. Polismyndigheten skulle alltså gå igenom de aktuella filerna och lämna ut den information som var offentlig. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polisen för ny prövning.

Hemligt hur många kriminaltekniker som var i tjänst 2014

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut handlingar från Polismyndigheten som visade arbetstidsförläggningen för fältarbetande kriminaltekniker vid dåvarande polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar år 2014. Han ville också ha ut handlingar som visade den verkliga tjänstgöringstiden för dessa personer, samt vilken stationeringsort respektive befattningshavare hade. Han begärde också ut motsvarande information för nuvarande polisregion Syd under 2021.

Polismyndigheten avslog begäran. Enligt myndigheten skulle handlingarna avslöja hur många fältarbetande kriminaltekniker som arbetar i de kriminaltekniska grupperna, vilka tider de tjänstgör och deras respektive tjänstgöringsställe. Informationen kunde med andra ord användas för att kartlägga myndigheten, vilket kunde skada den brottsbeivrande verksamheten framöver, ansåg myndigheten.

Forskaren överklagade när det gällde handlingarna som visade hur kriminalteknikerna jobbade 2014. Han påpekade att det handlade om historiska uppgifter från före den stora omorganisationen av Polisen. I ett yttrande skrev Polismyndigheten att uppgifterna avseende 2014 är snarlika dem för 2021. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om 2014 skulle kunna skada den framtida verksamheten om de lämnades ut.