Utlämnande med sekretessförbehåll

Bara det faktum att myndigheten låter dig få  kännedom om en uppgift som omfattas av sekretess behöver inte innebära skada eller men enligt skaderekvisitet i den aktuella sekretessregeln. Många gånger ligger den verkliga risken i att du sprider uppgifterna vidare till andra eller utnyttjar uppgifterna för något skadligt ändamål. I en sådan situation kan myndigheten ställa upp ett sekretessförbehåll enligt OSL 10:14 och på så sätt försäkra sig om att uppgiften stannar hos dig och inte används på något sätt som leder till skada och men.

Exempel på sekretessförbehåll:

1. Handlingen lämnas ut med följande förbehåll:
a) Uppgifterna i handlingen får inte spridas vidare till någon annan.
b) Handlingen får inte kopieras.
c) Handlingen måste förvaras på ett sådan sätt att ingen annan kan ta del av den.
d) Handlingen ska förstöras senast den 8 juli 2012.

2. Denna handling lämnas ut med följande förbehåll:
a) Uppgifterna i handlingen får inte publiceras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera de berörda personerna.

En grundförutsättning för att myndigheten ska få ställa upp ett sekretessförbehåll är att uppgifterna annars är sekretessbelagda och inte får lämnas ut (RÅ 1994 not. 101 och RÅ 1997 ref. 21). Om du begär ut ett material som innehåller många olika typer av uppgifter så måste myndigheten göra en individuell prövning av varje uppgift. Förbehållet får inte omfatta de offentliga uppgifterna (RÅ 2007 not. 45). Syftet med förbehållet är att undanröja risken för skada enligt skaderekvisitet i den sekretessregel som omfattar uppgifterna. Det här innebär också att förbehållet inte får innehålla några andra villkor än dem som behövs för att undanröja skaderisken när uppgifterna lämnas ut (se RÅ 1990 not. 418, KR Göteborg 3395-03 och 3396-03).

För att ett sekretessförbehåll ska vara giltigt måste det framgå vilken handling som avses, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd. En myndighet kan inte i förväg besluta om ett generellt sekretessförbehåll som gäller alla handlingar som i framtiden kommer att lämnas ut till dig. Istället måste myndigheten fatta ett nytt beslut om förbehåll för varje enskilt utlämnande (se JO 1992/93 s. 197).

Inget avtal

Användningen av sekretessförbehåll bygger på en överenskommelse mellan dig och myndigheten. Tanken är att om du godtar förbehållet så lämnar myndigheten ut uppgifterna, om du inte gör det så sker inget utlämnande (JO 2905-07). Men förbehållet är inte ett avtal mellan dig och myndigheten (JO 1994/95 s. 574) utan ett beslut som fattas ensidigt av myndigheten och som du har möjlighet att överklaga (TF 2:19).

Du ska inte behöva skriva under någon utfästelse om att följa villkoren i förbehållet (JO 1984/85 s. 275 och JO 1986/87 s. 193). Ditt ansvar regleras istället genom bestämmelsen om  tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken. Genom myndighetens beslut om förbehåll blir du bunden av en tystnadsplikt som omfattar de utlämnande uppgifterna. Om du sprider uppgifterna vidare eller använder dem på något annat sätt som strider mot förbehållet så riskerar du böter eller fängelse för brott mot tystnadsplikten. Den här är en tystnadsplikt som dessutom gäller före meddelarfriheten, vilket betyder att uppgifterna inte heller kan lämnas vidare för publicering i massmedia (OSL 13:5).

Sekretessförbehåll för journalister

Ett sekretessförbehåll är inte så användbart om du är journalist och har tänkt publicera uppgifterna som du får ut. Det kan som sagt vara straffbart. Att begära ut uppgifter med förbehåll för att kontrollera uppgifter som du har fått från en hemlig källa är inte heller att rekommendera. Om du senare publicerar uppgifter från den hemliga källan så kan du bli anklagad för att ha publicerat uppgifterna som du fått ut från myndigheten med förbehåll. Då kan du få svårt att försvara dig eftersom du inte vill röja den hemliga källan. Det finns alltså situationer där det kan vara bättre att avstå från uppgifterna än att få ut dem med ett sekretessförbehåll. Tyvärr kan det hända att myndigheten inte låter dig välja utan på eget bevåg skickar uppgifterna tillsammans med ett sekretessförbehåll. Om förbehållet är formellt korrekt så bör det betyda att du är bunden av detta. Din enda möjlighet att bli löst från förbehållet är då att överklaga och argumentera för att uppgifterna inte är sekretessbelagda och att förbehållet därför ska upphävas av domstolen. För att undvika den här situationen så bör du vara tydlig med att du bara vill ha ut uppgifter om du kan få dem utan förbehåll.

I vissa situationer kan det å andra sidan vara bättre att få ut uppgifter med förbehåll än inte alls. Om du t.ex. begär ut ett material för att använda som underlag för statistik så kanske du kan få ut materialet under villkoret att du inte får publicera några uppgifter som kan kopplas till enskilda individer (se bland annat KR Sthlm 2867-11).