Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Uppsägningsbeslut i visselblåsarärende inte hemligt

Lomma kommun hade inte grund för att neka en persons begäran om ett uppsägningsbeslut, och andra handlingar i ett personalärende, med stöd av absolut sekretess utifrån den så kallade visselblåsarlagen. Det anser kammarrätten. Enligt kommunstyrelsen var begäran så preciserad att en ”rapportörs eller annan enskilds identitet” kunde avslöjas bara genom en bekräftelse eller dementi på att några handlingar som motsvarade begäran överhuvudtaget fanns. Motparten i målet framhöll å sin sida att den eventuelle visselblåsarens anmälan hade gjorts anonymt, med följden att kommunens sekretesshänvisningar var ogrundade.

Domstolen bedömer nu att någon persons identitet inte kan röjas, eller att enskild riskerar att lida men, baserat på uppgifterna i handlingarna ifråga. Samtidigt är det fråga om ett avslutat uppsägningsärende och inte om uppgifter som enbart förekommer i en anmäld brottsmisstanke, varför allmänintresset trumfar den risk för skada som ett utlämnande kan medföra. Kammarrätten framhåller slutligen att det inte heller finns någon grund för personaladministrativ sekretess i fallet. Handlingarna ska därmed lämnas ut.

Sparkad lärare får handlingar i facklig tvist utlämnade

En sydsvensk kommun nekade en före detta anställd lärare handlingar rörande en incident där han hade ingripit mot en hotfull elev och därefter fått sparken. Den sparkade lärarens begäran motsvarade ett 50-tal handlingar, men kommunen lämnade inte ut några alls. Kommunen hävdade att mejlkonversationer mellan kommunens tjänstemän inte var upprättade handlingar och att om uppgifterna i handlingarna röjdes för läraren så kunde detta försämra kommunens ställning som part i en facklig förhandling med honom. Kommunen hänvisade här till 19 kap. 6 § OSL.

Kammarrätten i Göteborg river nu upp delar av beslutet. Enligt domstolen är mejl från skolans rektor till kommunstyrelsen att betrakta som allmänna handlingar, då de har skickats från en anställd vid kommunens barn- och ungdomsnämnd till kommunstyrelsen. Domstolen bedömer samtidigt att protokoll från fackliga förhandlingar, minnesanteckningar från ett samtal som har hållits med läraren och en begäran om förhandling som har gjorts från fackligt håll och inte från kommunens inte kan försämra kommunens ställning som förhandlingspart och därför ska lämnas ut.

Länsstyrelse måste pröva utlämnande av samebyars renlängder

Samebyarnas renlängder utgör visserligen allmänna handlingar enligt TF, men det skulle hindra ”arbetets behöriga gång” att lämna ut längderna för samtliga samebyar tillbaka till 1955. Det meddelade länsstyrelsen i Norrbotten i ett avslagsbeslut efter en persons begäran. Men beslutet upphävs nu i domstol. Kammarrätten konstaterar dels att länsstyrelsen stött sig på en bestämmelse i OSL 6:4 som inte är tillämplig i sammanhanget, dels att det faktum att det handlar om ett omfattande material inte är ett godtagbart skäl att neka personen en prövning enligt TF. Det blir nu upp till länsstyrelsen att sekretesspröva uppgifterna inför ett utlämnande.

Tips till myndighets webbtidning är allmän handling

En e-postlogg över mejl till webbtidningen Extrakt, som ges ut av det statliga forskningsrådet Formas, utgör en allmän handling i sin helhet. Detsamma gäller inkomna tips avsedda för publicering, enligt en dom i kammarrätten som går emot Formas tidigare beslut. Att loggen kan innehålla meddelanden som inte är allmänna förändrar inte bedömningen i sak, enligt rätten. Det gör inte heller det faktum att vissa uppgifter i handlingarna kan omfattas av grundlagsskyddad tystnadsplikt. Det senare då Formas har argumenterat för att ett utlämnande skulle undergräva tidningens möjligheter att värna rätten till anonymitet och källskydd. Till skillnad från forskningsrådet betecknar nämligen kammarrätten Extrakt som en databas med utgivningsbevis snarare än en tryckt periodisk skrift, med följden att ett åberopat undantag i TF inte är tillämpligt.

I och med det upphävda beslutet ska Formas nu pröva om enskilda handlingar kan omfattas av sekretess.

HFD: Uppgift om ålder på domstolsanställda lämnas ut

Uppgifter om födelseår för vissa rådmän på Kammarrätten i Göteborg omfattas av sekretess. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast efter ett överklagande i fallet. HFD instämmer nämligen i att en uppgift om födelseår omfattas av personaladministrativ sekretess, och att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan risk för men för de berörda eller deras anhöriga.

HFD gör dock en annan bedömning än kammarrätten när det gäller uppgift om ålder för vissa anställda på kammarrätten, en fråga som har prövats i ett andrahandsyrkande i ett separat mål. En uppgift om en persons ålder kan nämligen inte anses vara en del av en uppgift om födelsedatum, varför den angivna bestämmelsen i 39 kap. 3 § OSL inte är tillämplig, enligt domstolens resonemang. Målet återförvisas nu till kammarrätten för prövning om åldersuppgifterna finns tillgängliga för ett utlämnande. I bägge ärendena lämnade kammarrätten ut begärda namnuppgifter på de berörda anställda.

Fortsatt sekretess för uppgifter om djurhem med omhändertagna djur

Namn- och adressuppgifter för djurhem som länsstyrelsen har avtal med för uppstallning av omhändertagna djur omfattas av affärssekretess. Det slås fast i en dom i kammarrätten, som går på samma linje som i flera liknande avgöranden. Med stöd av ett yttrande från länsstyrelsen i Örebro bedömer rätten vidare att enskilda djurhem riskerar att utsättas för skadegörelse och olaga intrång – och därmed ekonomisk skada enligt skrivningen i OSL – om kontaktuppgifterna röjs. Domstolen konstaterar dock samtidigt att det saknas vägledande praxis i frågan om stöd för ett hemlighållande finns i det angivna lagrummet.

En person som begärt ut uppgifterna från länsstyrelsen fick ta del av tjänsteanteckningar och andra handlingar i flera ärenden, med namn- och adressuppgifter till djurhemmen maskerade.

Restaurangrapporter för studentnationer utlämnas inte

Trots att studentnationer är ideella föreningar kan det inte uteslutas att ett utlämnande av uppgifter om priser, omsättning och försäljning i restaurangrapporter kan leda till skada för verksamheten. Den bedömningen gjorde Folkhälsomyndigheten i ett tidigare beslut, som kammarrätten slår fast efter ett överklagande från en studenttidning. Domstolen konstaterar att nationerna ifråga om sin alkoholförsäljning verkar på en marknad med flera aktörer, även om de särskiljer sig från annan kommersiell verksamhet.

Studenttidningen framförde i överklagandet att det finns att starkt allmänintresse av insyn i nationerna, just med hänvisning till att deras affärsverksamhet bedrivs ideellt till stöd för medlemmarna.

Tidpunkt för bolags dryckestillverkning är affärssekretess

Uppgifter om vid vilka tidpunkter som en viss typ av dryck produceras på Carlsberg Supply Companys anläggning i Helsingborg omfattas av affärssekretess, med risk för konkurrensskada om informationen röjs. Det finns inte heller ett tillräckligt allmänintresse som uppväger risken för den skadan. Det slår kammarrätten fast, efter att en journalist ifrågasatt miljönämndens beslut att hemlighålla vissa delar av en handling om en driftstörning hos bolaget.

Journalistens begäran gällde specifikt uppgifter om tidpunkter då produktrester avleds till dagvatten på fabriken, kopplat till att stora mängder läsk av misstag tidigare släppts ut i vattnet. Domstolen resonerar i utslaget kring avvägningen mellan allmänintresse och sekretess i risksituationer runt hälsa och miljö, och konstaterar samtidigt att ett flertal andra uppgifter om driftstörningen redan har lämnats ut. Rätten framhåller även att Carlsberg i sina kontakter med nämnden har meddelat att det skulle vara ”negativt för bolaget” om konkurrenter kom över uppgifterna.

JO: Offentlighetsprincipen central när digitala kontaktvägar införs

Det är av största vikt att offentlighetsprincipen beaktas vid valet av nya tekniska lösningar och kontaktvägar hos myndigheterna. Det påminner chefs-JO Erik Nymansson om i ett beslut riktat mot Region Dalarna, mot bakgrund av en anmälan om bristfällig hantering av en persons begäran om journalhandlingar. Chefs-JO konstaterar att regionen – som har inrättat en gemensam utlämningsfunktion med en rutin med telefonbeställningar till ett automatiserat system – av allt att döma inte haft offentlighetsprincipen i förgrunden. Varken myndighetens organisatoriska indelning eller dess arbetssätt får leda till att ”principen om allmänna handlingars offentlighet beskärs”, till men för de som inte vill eller kan använda sig av digitala kontaktvägar, skriver Justitieombudsmannen (JO).

Regionen får i det enskilda ärendet kritik för att de begärda handlingarna lämnades ut först efter två månader, i uppenbar strid med skyndsamhetskravet i TF. Anmälaren fick i samband med sin begäran beskedet att han skulle bli uppringd två veckor senare, och att det inte gick att beställa journalkopiorna via e-post.

Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport

Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.

Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.