Sökresultat för: "förundersökning"

Ny lag kräver vidareutnyttjande av data för elektroniskt utlämnande

Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som trädde i kraft 2022, innebär visserligen som huvudregel att information ska lämnas ut i befintligt format. Men den har inte företräde framför utskriftsundantaget i TF och någon skyldighet att lämna ut handlingar elektroniskt finns inte – särskilt inte när det handlar om känsliga personuppgifter. Så resonerade Södertälje tingsrätt efter att en person stått på sig om att få ut ett förundersökningsprotokoll digitalt via säker e-post, och inte på papper mot en fastställd avgift.

Nu slår kammarrätten fast tingsrättens avslag, efter att ha prövat målet mot den nya lagen. Domstolen konstaterar att den lagen avser tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande – det vill säga, det räcker inte med att vilja ta del av information i ett rent informativt syfte, utan det krävs att någon form av ”sekundär bearbetning av data” ska ske. I och med att den berörda personen i målet inte har klargjort att någon sådan intention finns ska överklagandet avslås redan på den grunden, enligt kammarrätten.

Fel att maskera revisionsuppgifter med hänvisning till brottsutredning

Stadsmiljönämnden i Göteborgs beslut att hemlighålla delar av en revisionsrapport, med hänvisning till att materialet har ingått i en numera nedlagd förundersökning hos polisen, underkänns i domstol. Detta efter att en journalist som begärt ut rapporten ifrågasatt bedömningen att den av nämnden åberopade sekretessen enligt 35 kap. i OSL skulle vara tillämplig i fallet. Kammarrätten i Göteborg instämmer nu i den linjen. Stadsmiljönämnden bedriver inte en sådan verksamhet som avses i det berörda lagrummet, och några sekretessbelagda uppgifter har inte heller förts vidare från polisen inom ramen för rapporten, enligt utslaget.

Nämnden ska nu pröva om andra grunder för sekretess finns i ärendet.

Tingsrätt kritiseras av JO för felaktigt besked om ”delar av handlingar”

En person som begärde ut en vapenundersökning i ett förundersökningsprotokoll från Norrtälje tingsrätt fick beskedet att det krävdes ett utgivningsbevis för att få uppgifterna elektroniskt – och att domstolen enligt en egen framtagen princip inte skickade ”delar av handlingar utan enbart kompletta sådana”. Detta med hänvisning till integritetsskäl, och för att förhindra spridning av personuppgifter. Ett uppenbart felaktigt besked utan stöd i lag, skriver Justitieombudsmannen (JO) i ett kritikbeslut, efter att personen anmält ärendet. JO är även kritisk till att tingsrätten inte informerade om att beslutet var överklagbart, och att personen sedan inte fick någon återkoppling alls när ett diarienummer i ärendet efterfrågades.

När det gäller tingsrättens krav på utgivningsbevis för elektroniskt utlämnande konstaterar JO vidare att majoriteten av alla begäran om handlingar visserligen kommer från massmedia, men att en dylik regel inte får ” tillämpas på ett sätt som innebär att domstolen regelmässigt nekar att lämna ut handlingar elektroniskt till andra intressenter. ”

Norrtälje tingsrätt har beklagat bristerna i fallet och utlovat åtgärder för att förhindra liknande fel.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

SVT nekas övervakningsfilm i sexbrottmål

En journalist från Sveriges Television nekades att få ut en digital kopia av en övervakningsfilm från en förundersökning i ett sexualbrottmål av Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att det handlade om just ett sexualbrott och att det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att den enskilde eller närstående till personen lider men av utlämnandet.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten med argumentet att förundersökningen och domen i brottmålet ingående beskriver innehållet i övervakningsfilmen. Samtidigt angav journalisten att hon kunde gå med på förbehållet om att anonymisera målsägandens röst och ansikte vid publicering av filmen och alltså acceptera att utlämnandet villkoras enligt OSL 10:14.

Kammarrätten i Stockholm gör dock samma bedömning i sekretessfrågan som Polismyndigheten och avslår överklagandet. Eftersom journalisten inte hade angett i sin ursprungliga begäran till myndigheten att hon kunde gå med på ett utlämnande med förbehåll, prövar inte domstolen denna del av överklagandet.

Stölddrabbat bolag får ut uppgifter om tidigare misstänkt inför skadeståndsprocess

En förundersökning om en stöld på ett bolag i Umeå lades ned av polisen med hänvisning till att den misstänkte var under 15 år. När en bolagsföreträdare sedan ville ta del av den unges namn och personnummer avslog både Polisen och kammarrätten detta, med hänvisning särskilt till personens ringa ålder. Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen en helt annan bedömning efter att ha tagit upp målet till prövning, med fokus just på åldersaspekten. De förundersökningsuppgifter som den som lidit skada av ett brott behöver för att kunna driva en skadeståndsprocess ska i normalfallet lämnas ut, enligt HFD. Särskilda omständigheter krävs för att uppgifterna ska nekas, och enbart en persons låga ålder – eller det faktum att en person har varit brottsmisstänkt – räcker inte, är slutsatsen. Inte heller brottsrubriceringen i fallet, stöld, ger täckning för ett nekat röjande av uppgifterna, anser HFD.

Bolagsföreträdaren pekade i sitt överklagande till högsta instans på att underinstansernas avgöranden i praktiken innebär att skadelidande brottsoffer står rättslösa i skadeståndshänseendet. Kammarrätten var inte enig i sitt utslag i ärendet.

Researchföretag nekas uppgifter från Åklagarmyndighetens arkiv

Ett researchbolag som hade begärt att få ta del av uppgifter om lagföringar och nedlagda förundersökningar gällande ett större antal namngivna personer får nej i kammarrätten, efter avslag i olika turer hos Åklagarmyndigheten inom ramen för samma ärende. Domstolens bedömning nu är att bolaget inte har preciserat vilka ärenden eller beslut som begäran avser runt personerna, med följden att undantagsbestämmelserna i 35 kap. 6 OSL inte är tillämpliga, då undantagen bara gäller särskilt angivna ärenden.

Begäran från bolaget i fallet gällde både uppgifter i Åklagarmyndighetens ärendesystem Cåbra samt dess arkiv.

Extern utredning av höga chefer inte självständig i förhållande till Polisen

En journalist som velat ta del av Polismyndighetens överlämnade material till den externe utredaren Runar Viksten – som gjorde en genomlysning av turerna runt flera höga polischefer – får även i kammarrätten beskedet att begärd mejlkorrespondens inte lämnas ut. Detta då den inte hänger samman med ett slutbehandlat ärende eller kan anses upprättad på något annat sätt, enligt domstolen. Kammarrätten instämmer samtidigt i Polisens bedömning att den externe utredaren inte kan anses ha uppträtt självständigt gentemot myndigheten, med följden att utväxlat material inte blir allmänna handlingar på den grunden.

Dock anser domstolen samtidigt att det finns vissa handlingar i materialet som ska anses som allmänna på andra grunder, däribland beslut om att lägga ned en förundersökning samt anställningsbeslut. Även om de tillförts det övergripande ärendet är de uppgifterna fortsatt att betrakta som allmänna, är bedömningen.

Notera: Utredningen i fråga är vid denna texts publicering slutbehandlad. Men vid prövningen i kammarrätten var den inte det, och den principiella frågans relevans kvarstår.

Delvis offentliga handlingar lämnades inte ut alls

En person begärde ut handlingar i en förundersökning. Polismyndigheten lämnade ut vissa handlingar i deras helhet, vissa i maskerat skick och vissa lämnades inte ut alls.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade myndighetens bedömning att de maskerade uppgifterna var hemliga. Handlingarna som inte hade lämnats ut alls innehöll visserligen en del offentliga uppgifter, men domstolen bedömde att dessa inte gav någon bild av handlingarnas egentliga innehåll därför inte behövde lämnas ut.

Uppgifter ”saknade intresse” och lämnades inte ut

En person begärde ut handlingarna i en nedlagd förundersökning men fick bara ut ett fåtal av dessa från Polisen. Hon överklagade men fick avslag i kammarrätten.

”De fåtal uppgifter av harmlös karaktär som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av handlingarnas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev kammarrätten som motivering till att inte lämna ut handlingarna i någon del.