Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde att få ta del av namn, adress, e-postadress och telefonnummer till anmälarna i åtta ärenden hos Konsumentverket. Myndigheten avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande. Det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden gällande den som har ”trätt i affärsförbindelse” med företag som är föremål för Konsumentverkets tillsyn.
Uppgifter om anmälares namn och kontaktuppgifter i anmälningar som hade kommit in till Konsumentverket var hemliga. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. Domstolen hänvisade till den absoluta sekretess som gäller för uppgifter om personliga förhållanden avseende personer som har ”trätt i affärsförbindelse” med dem som omfattas av Konsumentverkets tillsyn.
En person ville ha kontakt med anmälaren i ett ärende hos konsumentverket. Personen begärde därför ut anmälarens kontaktuppgifter. Hon ville hjälpa anmälaren och upplysa denne om att det var många som stred mot det anmälda företaget.
Konsumentverket avslog begäran med hänvisning till den absoluta tillsynssekretess som gäller för en person som har trätt i affärsförbindelse med Konsumentverkets tillsynsobjekt. Personen överklagande men kammarrätten avslog.
Inte bara säljaren utan även köparen och andra spekulanter anses ha trätt i affärsförbindelse eller annan liknande förbindelse med en fastighetsmäklare. De skyddas därför av absolut tillsynssekretess när de anmäler en fastighetsmäklare till Fastighetsmäklarinspektionen. Det bedömde kammarrätten i dessa två mål. Därmed hade de sökande inte rätt att få ut namnen på anmälarna i ett antal ärenden. Sekretessen omfattar även information om det aktuella försäljningsobjektet.
En person begärde ut uppgifter om namn, adress och e-postadress till en enskild som hade mejlat en skrivelse till Finansinspektionen. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till tillsynssekretess. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att personen hade begärt ut en skrivelse som en enskild hade skickat till Finansinspektionen. Det var inte en handling som myndigheten själv hade inhämtat i sin tillsyn eller som hade kommit in i tillsynsverksamheten på något annat sätt. Därmed omfattades den inte av tillsynssekretessen, enligt domstolen.
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
En man hade rätt att få ut en handling som visade namnet på den person som hade gjort en orosanmälan om mannens familj. Kammarrätten tyckte inte att utredningen i målet visade att det fanns någon risk för att anmälaren skulle utsättas för fara genom utlämnandet.
En person som gjorde en orosanmälan till socialtjänsten kunde inte själv bestämma att hennes namn skulle hållas hemligt för dem som berördes av anmälan. Socialtjänsten kunde inte heller utlova detta eftersom sekretessen inte är absolut utan beroende av vem som begär ut uppgifterna och i vilket sammanhang det sker. Det framgår av detta JO-beslut.
Datainspektionen hade inte grund för att hemlighålla identiteten på en man som anmält Försäkringskassan för att myndigheten av misstag registrerat honom som far till ett barn som inte var hans. Det slog kammarrätten fast och hänvisade till det raka skaderekvisit som gäller enligt OSL 32:1.