Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: ansökningshandlingar
Returnerade ansökningar för att slippa lämna ut dem
Hamnstyrelsen i Göteborg lämnade bara ut namnen på 20 av de 36 sökande till tjänsten som hamndirektör. Övriga sexton hade nämligen bett om ”konfidentiell” behandling. Stadens journalister nöjde sig inte med det beskedet utan krävde att få del av samtliga ansökningshandlingar. Hamnstyrelsen kontaktade de sexton och frågade om de ändå kunde ge sitt medgivande till ett utlämnande. Tretton valde att i stället återkalla sina ansökningar och fick sina ansökningshandlingar i retur, vilket innebar att dessa inte kunde lämnas ut till journalisterna. Fallet anmäldes till JO som var mycket kritiskt och menade att samtliga ansökningshandlingar borde ha lämnats ut omgående till pressen eftersom det rörde sig om allmänna handlingar som inte omfattades av någon sekretess. Att hindra ett utlämnande genom att skicka tillbaka handlingar till de sökande till tjänsten var, enligt JO, ett flagrant brott mot tryckfrihetsförordningen. JO var även kritisk till att en tjänsteman på hamnstyrelsen hade krävt att en av journalisterna skulle styrka att han vara svensk medborgare. Rena trakasserier, tyckte JO, eftersom tjänstemannen inte hade någon anledning att betvivla att journalisten var svensk och medborgarskap inte heller är något krav för att få ta del av allmänna handlingar.
Intresseanmälningar hos rekryteringsföretag allmänna
Intresseanmälningar som hade kommit in till ett rekryteringsföretag som hjälpte Stockholms kommun med en chefsrekrytering var allmänna handlingar. Det slog HFD fast i den här domen. Avtalet mellan kommunen och företaget gav kommunen inflytande och insyn i företagets arbete med rekryteringen. Därför ansåg domstolen att företaget hade tagit emot handlingarna för kommunens räkning. Avtalet innebar bland annat att kommunen kunde intervjua kandidater och att allt material från rekryteringen skulle lämnas över till kommunen när avtalet upphörde. HFD skickade tillbaka ärendet till kommunen för sekretessprövning av handlingarna.
JO-kritik för sent och bristfälligt beslut
JO kritiserade styrelseordföranden i ett kommunalt bolag för att bolaget dröjt för länge med att fatta ett avslagsbeslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar. Beslutet saknade dessutom besvärshänvisning och det framgick inte på vilken grund som bolaget hade sekretessbelagt handlingarna.
Se även HR Skåne och Blekinge B 28-14.
Tjänstefel att inte meddela överklagbart beslut
Styrelseordföranden för ett kommunalt bostadsbolag dömdes för tjänstefel för att bolaget inte hade fattat ett skriftlig avslagsbeslut med besvärshänvisning i ett ärende om utlämnande av handlingar. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut ansökningshandlingar från personer som sökt vd-jobbet på bostadsbolaget. Journalisten fick bara ut fåtal av de inkomna ansökningar eftersom majoriteten av de sökande hade återkallat sina ansökningar från rekryteringsföretaget som skötte rekryteringen. Att journalisten fick vänta en vecka från begäran på att få ut de ansökningar som inte hade återkallats var inte straffbart som tjänstefel enligt hovrätten.
Se även JO 5415-12.
Spred uppgift om vem som begärt ut handlingar
När en person begärde ut handlingar om en anställd vid Lysekils kommun underrättade kommunen den anställda om vem som hade begärt ut handlingar om henne. Personen som hade begärt ut handlingarna anmälde kommunen till JO och uppgav att den berörda anställda på kommunen senare hade sökt upp honom i hans bostad och krävt att få veta varför han hade begärt ut handlingar om henne. JO uttalade i detta beslut att det var olämpligt att vidarebefordra uppgiften om vem som hade begärt ut handlingarna till den berörda anställda.
Sommarnotariers födelseår hemliga
När Kammarrätten i Jönköping lämnade ut två sommarnotariers ansökningshandlingar till en person så maskerade domstolen en rad uppgifter. Det handlade om de anställda notariernas personnummer, bostadsadresser, e-postadresser, telefonnummer och mobiltelefonnummer. Personen som hade begärt ut ansökningshandlingarna överklagade och yrkade att han åtminstone skulle få ut de två anställdas födelsedatum eller födelseår. Men HFD gjorde samma bedömning som kammarrätten och avslog överklagandet.
Se även KR Sthlm 1615-12 och KR Jönköping 3545-12 där kammarrätterna ansåg att födelseår kunde lämnas ut.
JO 1992/93 s. 622
En kommun lät de sökande till en chefsposition skicka in intresseanmälningar till en rekryteringskonsult. Konsulten tog fram tre kandidater och kommunen, tillsammans med fackförbunden, bestämde att en av kandidaterna skulle erbjudas jobbet. Sedan var det bara den kandidaten som lämnade in en formell jobbansökan till kommunen och det var då bara den handlingen som blev en inkommen handling hos kommunen. JO konstaterade att upplägget inte stred mot lagen men att det låg nära till hands att se det som ett ”kringgående av offentlighetsprincipen”.
JO 1990/91 s. 391
Intresseanmälningar till en tjänst som chef för AMU i Gävleborg förvarades inte hos AMU eftersom de sökande skickat dessa direkt till en rekryteringskonsult som myndigheten anlitat. De var därmed inte allmänna handlingar. JO tog hänsyn till att det var intresseanmälningar som rekryteringskonsulten skulle använda i en slags förberedande marknadsundersökning före det egentliga anställningsförfarandet. Det här till skillnad från de ansökningar som de sökande senare skulle skicka in och som skulle ligga till grund för AMU:s anställningsbeslut. Det fanns inte heller något i utredningen som visade att AMU hade tillgång till intresseanmälningarna genom en överenskommelse med konsulten. AMU fick däremot kritik för att myndigheten inte fattade ett överklagbart beslut med anledning av att man inte vill lämna ut de aktuella intresseanmälningarna.
Se även RÅ 1984 2:49 och RÅ 1989 ref. 29.
KR Jönköping 330-05
Inför tillsättningen av en ny kulturchef i Skövde kommun gav kommunen ett rekryteringsföretag i uppdrag att ”sondera marknaden” och utföra ”rekryteringsfrämjande åtgärder”. Företaget tog bland annat in ansökningar i syfte att vidarebefordra intressanta kandidaters ansökningar till kommunen. Kammarrätten menade att ansökningarna i realiteten var intresseanmälningar eftersom kommunen ännu inte hade startat något tillsättningsförfarande. Kommunens tjänstemän hade inte heller fått tillgång till ansökningarna och kunde därför inte anses ha tillgång till dem. Kammarrätten menade att de därför inte var att betrakta som allmänna handlingar som förvarades hos kommunen.