Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: beslutsmotivering
Riksarkivet fick bakläxa om krisplan
En person på Regionarkivet i Sörmland vände sig till Riksarkivet och begärde ut myndighetens krisplan för att använda den som ett underlag i arbetet med att ta fram ett liknande dokument.
Riksarkivet avslog begäran med hänvisning till att mallen för krisplanen var framtagen av ett konsultföretag som hade upphovsrätt till denna. Enligt Riksarkivets avtal med företaget fick mallen inte lämnas ut utan ett skriftligt medgivande från företaget. Riksarkivet bedömde att det var osannolikt att företaget skulle ge sitt medgivande och avslog begäran.
Personen överklagade till kammarrätten som upphävde Riksarkivets beslut, eftersom det saknade en hänvisning till relevanta regler i OSL samt en närmare redogörelse för vilka överväganden som hade legat till grund för beslutet.
Dåligt motiverat beslut undanröjdes
Ett beslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar undanröjdes av kammarrätten för att det saknade en fullständig beslutsmotivering.
Beslut utan motivering upphävdes
Kommunala bolaget Eskilstuna Logistik och Etablering maskerade delar av ett sekretessavtal när detta lämnades ut till en journalist. Sekretessavtalet gällde försäljning och utveckling av en kommunal flygplats och man hade bland annat maskerat namnet på den motpart som hade skrivit under avtalet.
Journalisten överklagade. Kammarrätten upphävde det överklagade beslutet eftersom det saknade en beslutsmotivering. Domstolen tyckte inte att den kunde bedöma om bolaget hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessbedömning. ”Bristen på motivering omöjliggör också en överprövning av förutsättningarna för sekretess i detta fall”, skrev kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till bolaget för ny prövning.
Enskild bör tillfrågas innan utlämnande med förbehåll
En person vände sig till Söderhamns kommun för att ta del av en anmälan hos kommunen om kränkande särbehandling. Kommunjuristen lämnade ut handlingen ”…med förbehåll att inte lämna ut namn på berörda personer. Såvida de inte själva löser sekretessen i samtal med dig.”
Personen JO-anmälde kommunjuristen och var bland annat missnöjd med att hon inte hade blivit tillfrågad i förväg om hon gick med på att ta del av handlingen med sekretessförbehåll.
JO konstaterade att det ställs vissa minikrav på utformningen av ett förbehåll för att det ska få rättslig verkan mot den som det riktar sig emot: Det ska utformas som ett formligt beslut där det framgår vilken handling det är fråga om, vem som träffas av förbehållet och vad förbehållet innebär.
Enligt JO bör den enskilde normalt också tillfrågas om ett förbehåll godtas innan ett utlämnande sker. Det här eftersom förbehållet innebär att den enskilde får en tystnadsplikt förenad med straffansvar. Den enskilde kan därför behöva överväga om utlämnande får konsekvenser som är svåra att hantera.
JO påpekade också att ett utlämnande med förbehåll är ett beslut i förvaltningslagens mening och därmed ska innehålla en motivering och en upplysning om hur det kan överklagas.
JO kritiserade Söderhamns kommun för hanteringen.
Beslut utan motivering undanröjdes
Ett sekretessbeslut från Skolnämnden i Kristinehamns kommun var så bristfälligt motiverat att kammarrätten undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till nämnden för ny prövning.
JO-kritik för sent och bristfälligt beslut
JO kritiserade styrelseordföranden i ett kommunalt bolag för att bolaget dröjt för länge med att fatta ett avslagsbeslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar. Beslutet saknade dessutom besvärshänvisning och det framgick inte på vilken grund som bolaget hade sekretessbelagt handlingarna.
Se även HR Skåne och Blekinge B 28-14.
JO 3869-13
JO riktade allvarlig kritik mot Statens fastighetsverk för att myndigheten dröjt med att avslå en begäran om att få ut allmänna handlingar och därefter dröjt med att vidarebefordra överklagandet till kammarrätten. Domstolen konstaterade senare att beslutet inte var överklagbart eftersom juristen som fattat det inte var behörig. Beslutet var till råga på allt bristfälligt motiverat.
KR Jönköping 9413-12
En journalist begärd att få ut anteckningar om de muntliga kompletteringar som Aleris gjort i samband med att vårdbolaget lade ett anbud om att driva ett äldreboende på entreprenad åt Linköpings kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att det inte fanns några sådana allmänna handlingar. Journalisten överklagade och i kammarrätten kom det fram att kommunen hade haft ett möte med Aleris under upphandlingen och anteckningar då hade gjorts av kommunens tjänstemän. Kammarrätten upphävde kommunens beslut med hänvisning till att den inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av om anteckningarna var allmänna och offentliga.
KR Sundsvall 2141-12
”Ett grundläggande krav på ett myndighetsbeslut måste vara att det av beslutet framgår vilka bestämmelser det grundar sig på eller att det på annat sätt klart framgår vilka avgörande förutsättningar som inte anses vara uppfyllda.” Det konstaterade kammarrätten i den här domen och gav Rättviks kommun bakläxa därför att kommunen inte lämnat en ordentlig beslutsmotivering till sitt beslut att inte lämna ut en förteckning över larmobjekt.
KR Göteborg 7184-12
Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.