Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: bostadsadress
Länsstyrelse måste sekretesspröva utlämnande av anställdas personnummer på nytt
Länsstyrelsen i Dalarna hade fog för att avslå en begäran om att få ut två anställdas bostadsadresser, med hänvisning till risken för att de enskilda skulle lida men vid ett röjande. Det anser kammarrätten efter ett överklagande i fallet. Däremot underkänns länsstyrelsens sekretessbedömning när det gäller en begäran om de anställdas personnummer i samma ärende. Till att börja med finns det inget som styrker myndighetens uppfattning att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen, enligt domstolen.
Vidare är det lagrum om personaladministrativ sekretess som länsstyrelsen har hänvisat till inte tillämpligt i sammanhanget, anser kammarrätten, som dock betonar att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt ett annat stycke i samma paragraf i OSL. Men det gäller i sin tur endast om de berörda handlägger djurskydds- eller rovdjursfrågor, offentlig kontroll av djurskyddsfrågor eller frågor om gränsöverskridande avfallstransporter. En prövning om de förutsättningarna finns bör nu göras av länsstyrelsen som första instans, är slutsatsen.
Länsstyrelsen motiverade sitt avslag kopplat till personnumren utifrån en ”säkerhetsmässig värdering” efter en förhöjd hotbild mot de anställda.
Jobbsökandes foto var offentligt
En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.
Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.
Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.
Personalsekretess skyddar inte bostadsort
En person begärde hos Kristinehamns kommun att få ut uppgift om bostadsort för ett antal tjänstemän vid kommunen. Kommunen avslog begäran.
Personen överklagade till kammarrätten som gav honom rätt. Personalsekretessen i OSL 39:3 gäller uppgift om bostadsadress, bostadsorten är därför offentlig. Kammarrätten bestämde att kommunen skulle lämna ut de begärda uppgifterna.
GPS-position för vargskott var offentlig
En person hade rätt att få ut en GPS-position från länsstyrelsen som visade på vilken plats en varg hade avlivats genom skyddsjakt. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Länsstyrelsen hade hemlighållit positionen med motiveringen att den kunde jämställas med en bostadsadress eftersom den kunde ”…lämna upplysning om var enskild bor som kan uppfattas ha hjälpt länsstyrelsens jaktledare”. Mot bakgrund av att det hade förekommit hot i samband med skyddsjakten ville länsstyrelsen hålla uppgiften hemlig. Personen bakom begäran överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att GPS-positionen kunde kopplas till en enskilds bostadsadress.
Adresser till barn i förskolekö offentliga
Ett privat barnomsorgsföretag hade rätt att få ut adresserna till de barn som stod på kölista för placering i förskola i Varbergs kommun. Det här med undantag för adressuppgifter om barn med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
Fackförbund fick rätt till adresser för utskick
Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.