Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: elev
Lista med skolincidenter var offentlig
En journalist begärde ut en sammanställning av incidentrapporter avseende elevers hot eller våld mot lärare under 2020 på samtliga grundskolor i Trelleborgs kommun. Kommunen vägrade lämna ut vissa uppgifter i sammanställningen: bland annat händelsedatum och vissa händelserubriker. Kommunen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter i elevstödjande verksamhet och till den sekretesss som gäller i personalsocial verksamhet.
Journalisten överklagade och fick till stor del rätt i kammarrätten som bestämde att händelsdatum och händelserubriker kunde lämnas ut i omaskerat skick. Enligt domstolen gick det inte att identifiera några enskilda elever utifrån listan och anställdas åtgärder i tjänsten omfattas inte av personalsekretess.
Nekades uppgift om antal orosanmälningar
En person begärde att få veta hur många gånger som fyra skolor i Lindesbergs kommun hade gjort orosanmälningar till socialtjänsten under åren 2015–2019. Hon ville också veta hur många av dessa som hade lett vidare till utredning. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att man inte förde register över anmälningarna. De sparades bara i den berörda elevens akt på skolexpeditionen. Enligt kommunen gick det inte att få fram en uppgift om antal med hjälp av rutinbetonade åtgärder.
Personen överklagade. Kammarrätten tolkade hennes begäran, inte som en begäran om att ta del av allmänna handlingar, utan som en begäran om att ta del av uppgifter ur allmänna handlingar. Ett avslagsbeslut på en sådan begäran kan inte överklagas. Därför avvisade kammarrätten överklagandet.
Skolskjuts jämställdes med elevhälsa
En person vände sig till Värmdö kommun och begärde ut ansökningar och beslut gällande skolskjuts. Begäran var specificerad till ärenden där orsaken till ansökan var att eleven hade en funktionsnedsättning och beslutet var avslag, helt eller delvis. Kommunen lämnade ut handlingarna men maskerade personuppgifter och andra uppgifter som kunde härledas till en viss elev.
Kommunen hänvisade till en sekretessregel som skyddar uppgifter ”…i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats”. Personen överklagade till kammarrätten och argumenterade för att beslut om skolskjuts inte omfattas av bestämmelsen. Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen pekade på att skolskjut är en verksamhet som gör det möjligt för elever med funktionsnedsättning att ta sig till skolan för att delta i undervisningen. ”Skolskjuts kan därför i sammanhanget anses vara en sådan förebyggande och hälsofrämjande insats som omfattas av elevhälsan”, ansåg kammarrätten.
Kurators anteckningar var journal
Kronologiska anteckningar som en kurator förde kring sina kontakter med ett barn var en journal i tryckfrihetsförordningens mening. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Anteckningarna var därmed allmänna handlingar.
Friskola fick ut adresser för utskick
Friskoleföretaget Framtidsgymnasiet begärde hos Helsingborgs stad att få ut kontaktuppgifter till drygt 1.500 elever som hade sökt till olika yrkesgymnasier i Skåne. Företaget uppgav att syftet med begäran var att kunna skicka brev till vårdnadshavarna och erbjuda karriärvägledning och stöd.
Helsingborgs stad avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om skyddsvärda personuppgifter. Staden misstänkte att karriärvägledningen mest skulle bestå av information om Framtidsgymnasiets utbildningar, och att det skulle påverka elevernas fria gymnasieval på ett olämpligt sätt.
Företaget överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen såg ingen risk att den planerade marknadsföringen skulle ha kränkande inslag. Därmed stod den inte i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Helsingborgs stad för att staden skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.
Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar
En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till ”kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.
Journalist hade rätt att få ut skolkatalog
En journalist begärde ut klasslistor för en skola under två läsår samt kopia ur skolans skolkatalog avseende klass 6 under ett visst läsår. I klasslistorna fanns uppgifter om elevernas namn, adress, telefonnummer och personnummer och i skolkatalogen fans, förutom fotografier, även uppgifter om elevernas namn. Kammarrätten konstaterade att det inte hade kommit fram att någon av personerna eller deras anhöriga var föremål för sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Domstolen såg inte heller några andra skäl för att sekretessbelägga handlingarna: ”Den omständigheten att personer som finns namngivna i en handling är misstänkta för ett allvarligt brott och det är en journalist som har begärt att få del av uppgifterna i handlingen utgör enligt kammarrättens mening inte särskild anledning att anta att någon enskild kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Det fanns inte heller några andra skäl att vägra lämna ut handlingarna enligt kammarrätten.
Klagomål mot elev skulle lämnas ut till förälder
En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.
Resultat från ombedömda prov var offentliga
En rektor på en skola begärde hos Skolinspektionen att få ta del av de nationella prov i fysik som skolans elever hade gjort och som först hade bedömts av skolans lärare och sedan blivit ombedömda av Skolinspektionens expertlärare. Skolinspektionen prövade hennes begäran som om den gällde en sammanställning av provresultaten från de ombedömda proven och avslog med hänvisning till statistiksekretess. Rektorn överklagade och kammarrätten upphävde Skolinspektionens beslut. Domstolen konstaterade att Skolinspektionen inte hade prövat rektorns begäran i den del som gällde att få del av de ombedömda proven och domstolen återförvisade den delen till Skolinspektionen. Domstolen slog också fast att sammanställningen av resultaten från de ombedömda proven kunde lämnas ut med undantag för elevidentifikationsnumren.
Klasslista var hemlig för journalist
En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen ”att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.