Pandemiplan omfattades inte av försvarssekretess

Två personer begärde ut Tanums kommuns pandemiplan. Kommunen lämnade ut planen men med flera avsnitt maskerade. Det här med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer.

Personerna överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att uppgifterna i planen omfattades av försvarssekretess. Sekretessen som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer var däremot tillämplig på vissa uppgifter, enligt kammarrätten. Men inte så många som kommunen hade ansett. Därför skulle ytterligare uppgifter ur planen lämnas ut till dem sökande.

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. ”Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Inrapporterade uppgifter om corona var hemliga

Socialstyrelsen nekade en tidning att få ut de uppgifter som kommunerna i Sörmland hade rapporterat in till Socialstyrelsens databas gällande coronapandemin. Tidningen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten delade nämligen Socialstyrelsens bedömning att uppgifterna var hemliga eftersom de avsåg planering och förberedelse för hantering av en fredstida krissituation. Enligt Socialstyrelsen skulle uppgifterna äventyra samhällets säkerhet om de blev kända.

Flyktingboende hemlighölls på fel grund

Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.

KR_Sthlm_2007_16

Jmf med KR Göteborg 6442-15