KPMG inte självständigt i förhållande till Riksbanken

Riksbanken gav revisionsföretaget KPMG i uppdrag att utreda uppgifter om jäv i samband med ett av Riksbankens beslut. KPMG presenterade sin rapport för Riksbanksfullmäktige som därefter beslutade att inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet.

Därefter begärde en person att få ut samtliga handlingar som hade utväxlats mellan Riksbanken, riksbanksfullmäktige och KPMG vid utförandet av KPMG:s uppdrag. Riksbanken avslog större delen av begäran och pekade på att KPMG hade utfört uppdraget efter muntliga instruktioner och under ledning av fullmäktiges kanslifunktion. KPMG hade därför inte haft en så fristående ställning i förhållande till Riksbanken att de handlingar som hade sänts mellan Riksbanken, inklusive riksbanksfullmäktige, och KPMG skulle betraktas som inkomna till eller expedierade från Riksbanken.

Personen överklagade till HFD men det blev avslag även där. HFD hänvisade till att KPMG bara hade haft i uppdrag att utreda omständigheterna i ärendet, inte att göra någon rättslig bedömning av de inblandades agerande. Mot den bakgrunden hade KMPG inte varit självständigt i förhållande till uppdragsgivaren Riksbanken.

Trafikverkets konsult missade diarieföra

JO kritiserade Trafikverket för att en av myndighetens konsulter hade dröjt ett och ett halvt år med att diarieföra handlingar i ett ärende.

I sitt yttrande till JO uppgav Trafikverket att myndigheten har ett stort antal konsulter som ”inte alltid tillräckligt tydligt informerats om vikten av diarieföring”. JO såg med oro på vad detta kunde betyda för offentlighetsprincipens tillämpning vid Trafikverket.

Kommuntjänstemän använde privat e-post

En fristående konsult skickade ett utkast till en rapport till fem tjänstemän på Arvika kommun. Utkastet skickades till deras privata e-postadresser. JO konstaterade att utkastet var en inkommen och därmed allmän handling som borde ha diarieförts av kommunen, vilket inte hade skett.

I ett första yttrande uppgav kommunen att man hade använt privata e-postadresser för att rapporten skulle hanteras som just ett utkast. Efter kompletterande frågor från JO tog kommunen tillbaka den motiveringen, utan att lämna någon alternativ förklaring. JO konstaterade att användningen av privat e-post lätt kunde uppfattas som ett försök av kommunen att kringgå offentlighetsprincipen.

Anmälaren påstod också att kommunen hade raderat vissa e-postmeddelanden efter att en e-postlogg hade begärts där dessa meddelanden fanns med. Trots upprepade frågor från JO gav kommunen inget klart svar på när de aktuella meddelanden hade raderats. JO gjorde den välvilliga tolkningen att meddelandena nog redan var raderade när loggen begärdes ut och lät saken bero.

JO kritiserade kommunen för dess hantering och menade att den tydde på utbredda kunskapsbrister.

Talmanus var inte allmän handling

Arvika kommun anlitade en extern jurist som skrev ett talmanus som kommunchefen sedan använda när denne skulle föredra ett ärendet för kommunstyrelsen. I den här domen kom kammarrätten fram till att juristen inte var fristående i förhållande till kommunen och att talmanuset därmed inte blev inkommet till kommunen när juristen lämnade över detta till kommunchefen. Enligt kammarrätten var talmanuset inte heller upprättat hos kommunen utan kunde ses som en minnesanteckning. Minnesanteckningen hade inte tagits om hand för arkivering eller expedierats.

Dokument som delades med konsult var inte allmänna

Dokument som Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholms stad delade med konsulten Hifab AB via en molnbaserad iBinder-pärm var inte allmänna. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Anledningen var att Hifab inte bedömdes vara självständigt i förhållande till förvaltningen. Handlingarna var därför vare sig inkomna eller expedierade.

Kammarrätten pekade på att Hifabs projektledare och tillhörande stödfunktioner hade tillförts kommunens organisation. Projektledaren hade stöd från myndighetens personal och rapporterade till förvaltningschefen. Bolaget deltog tillsammans med myndigheten vid möten men det var myndigheten som fattade alla beslut. Och de begärda handlingarna hade utarbetats gemensamt av personal från bolaget tillsammans med myndighetsföreträdare.

Bakläxa fyra gånger i samma ärende

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, är en självständig kommitté under Finansdepartementet som publicerar forskningsrapporter i olika ämnen. År 2019 publicerade ESO rapporten Synd och skatt som bland annat handlar om svensk alkoholpolitik. Under arbetet med rapporten hade det uppstått en fråga om rapportförfattaren kunde anses jävig på grund av ett sidouppdrag för en annan uppdragsgivare. ESO tyckte inte det. Men senare intresserade sig nykterhetsorganisationen IOGT-NTO för jävsproblematiken och begärde ut ett antal mejl mellan rapportförfattaren och ESO:s företrädare i denna fråga. ESO avslog begäran. Det blev upprinnelsen till en rad domstolsprocesser där kammarrätten gång på gång underkände ESO:s avslagsbeslut.

Myndighetens första beslut var inte fattat av en behörig befattningshavare och fick bakläxa i kammarrätten. Det andra var bristfälligt motiverat. Bakläxa igen. Det tredje behandlade inte alla delar av IOGT-NTO:s begäran. Bakläxa. Fjärde gången gillt menade ESO att mejlen var minnesanteckningar som inte behövde lämnas ut. Kammarrätten underkände även det beslutet. 

Efter ett år och fyra domstolsprocesser lämnade ESO till slut ut mejlen, men i en hårt maskerad form, med hänvisning till affärssekretess. Det beslutet överklagades inte av IOGT-NTO.

Skogsstyrelsen fristående från Kalix kommun

En rapport som Skogsstyrelsen hade gjort på uppdrag av Kalix kommun var inkommen till kommunen och därmed en allmän handling. Rapporten bestod av en naturvärdesinventering av Rågholmen och kammarrätten ansåg att Skogsstyrelsen hade utfört uppdraget fristående från kommunen. Huruvida rapporten var den slutgiltiga produkten av uppdraget spelade ingen roll, enligt kammarrätten.

Intern e-post i förvaltningsöverskridande projekt

Tjänstemän från olika förvaltningar inom Malmö stad hade bildat tre förvaltningsöverskridande arbetsgrupper. Ett företag begärde ut kopior på mejl som hade skickats mellan tjänstemännen i arbetsgrupperna samt mellan tjänstemännen och deras respektive moderförvaltningar.  Företaget fick avslag från den förvaltning som företaget hade vänt sig till med sin begäran. Företaget överklagade till kammarrätten. Domstolen delade kommunens bedömning att mejlen som skickades mellan tjänstemännen i respektive grupp inte blev allmänna.  Arbetsgrupperna hade ”myndighetskaraktär” och mejlen var därmed ”internt utväxlade”, enligt kammarrätten. Domstolen bedömde sedan statusen för de mejl som hade skickat från tjänstemännen i arbetsgrupperna till deras respektive moderförvaltningar. En av arbetsgrupperna hade så pass självständig ställning, enligt kammarrätten, att mejlen blev allmänna handlingar. Två av arbetsgrupperna var inte självständiga, när tjänstemännen i denna arbetsgrupp skickade mejl till sin moderförvaltning skulle dessa betraktas som internt utväxlad.

Kammarrätten tog också ställning till handlingar som hade utväxlats mellan arbetsmarknadsförvaltningen i Malmö stad och stadens juridiska ombud på advokatfirman Delphi. Domstolen konstaterade att dessa hade blivit allmänna handlingar.

Handlingar som förvaltningen hade utväxlat med två av kommunens egna jurister på stadskontoret  var däremot inte allmänna handlingar. Domstolen pekade på att stadskontoret har en serviceroll när det gäller juridisk rådgivning i förhållande till alla förvaltningar i kommunen och därför inte kan betraktas som självständig i den typen av ärenden.

KR_Goteborg_2250_15

Intresseanmälningar hos rekryteringsföretag allmänna

Intresseanmälningar som hade kommit in till ett rekryteringsföretag som hjälpte Stockholms kommun med en chefsrekrytering var allmänna handlingar. Det slog HFD fast i den här domen. Avtalet mellan kommunen och företaget gav kommunen inflytande och insyn i företagets arbete med rekryteringen. Därför ansåg domstolen att företaget hade tagit emot handlingarna för kommunens räkning. Avtalet innebar bland annat att kommunen kunde intervjua kandidater och att allt material från rekryteringen skulle lämnas över till kommunen när avtalet upphörde. HFD skickade tillbaka ärendet till kommunen för sekretessprövning av handlingarna.

HFD_874_16

Mejl mellan kommun och advokat inte allmänna

Kommunens motpart i en pågående rättsprocess hade inte rätt att få ut mejl som kommunen hade utväxlat med sitt juridiska ombud. Det slog HFD fast i denna dom. Ett rättegångsombud agerar inte självständigt utan företräder sin uppdragsgivare inför domstolen. Handlingar som utväxlas mellan ombud och uppdragsgivare blir därför inte allmänna handlingar, konstaterade HFD.

Motparten kunde inte heller få ut handlingarna med stöd av partsinsyn. HFD påpekade att förvaltningslagens bestämmelse om partsinsyn inte ger rätt för en enskild att ta del av handlingar hos en myndighet som avser en pågående rättsprocess i högre instans där myndigheten intar ställning som den enskildes motpart.

HFD_4533_15