Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 15:2 1 st
Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig
En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.
Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.
Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter.
Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.
Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.
Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.
Polisers jobbnummer inte hemliga
En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.
Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.
Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.
Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.
Säpos medarbetarundersökning var hemlig
En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:
”Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”
Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.
Delar av telefonbok var försvarshemlighet
En journalist begärde ut det kommunala bolaget Göteborg energi AB:s interna telefonbok med nummer till samtliga anställdas fasta och mobila telefoner samt uppgift om deras namn och befattning. Han fick ut uppgifter om knappt två tredjedelar av personalen. Resten var hemligt enligt bolaget. Journalisten överklagade. Bolaget omprövade sitt beslut delvis och bestämde sig för att lämna ut ytterligare uppgifter som ändå framgick av bolagets hemsida. Resten av uppgifterna var fortsatt hemliga enligt bolaget. I ett yttrande över överklagandet hänvisade bolaget till en ny sekretessregel som skyddar uppgifter om totalförsvaret. Bolagets verksamhet är en del av totalförsvaret eftersom det handlar om samhällets energi- och kommunikationsförsörjning, argumenterade bolaget. Vissa av de anställda på bolaget har säkerhetsklassade tjänster eftersom de får ta del av uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Bolaget menade att uppgifter i telefonboken som gällde dessa personer inte kundel ämnas ut. Kammarrätten instämde i bolagets bedömning och avslog överklagandet.
Ingen försvarssekretess för polisens ingripandemeddelanden
En person begärde hos polismyndigheten att få ta del av ingripandemeddelanden som upprättats under natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Polismyndigheten lämnade ut meddelandena men maskerade signaturerna på dessa med hänvisning till försvarssekretess. Enigt polisen röjde signaturerna namnen på ett antal personer som arbetade vid polismyndighetens sambandscentral och dessa personer hade viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Sökanden överklagade ändå upp till Regeringsrätten som undanröjde polismyndighetens beslut. Domstolen ansåg inte att uppgifterna skyddades av försvarssekretess. För det första hade nästan alla signaturer redan lämnats ut till sökanden i ett annat utlämnandeärende. För det andra avsåg ingripandemeddelandena en mycket begränsad tidsperiod för flera år sedan.
Får inte ut polisens telefonkatalog
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.
Fängelsepersonals namn skyddas av försvarssekretess
En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.