Länsstyrelsen nekade uppgifter om lantbrukare utifrån generell hotbild – får bakläxa

En person som begärde ut uppgifter på företagsnamn och produktionsadress för samtliga mjölkproducenter i Blekinge – samt vilka av dem som registrerat sig för försäljning av obehandlad mjölk – fick blankt nej hos länsstyrelsen. Myndigheten nekade uppgifterna dels utifrån 30 kap. 23 § i OSL, som stadgar att sekretess råder för statliga myndigheters tillsynsverksamhet runt enskilda aktörers affärs- och driftsförhållanden. Dels utifrån en ”underliggande hotbild” mot lantbrukare, med stöd i bestämmelserna i 21 kap 3 § OSL. Men det beslutet får nu underkänt i kammarrätten. Domstolen pekar på att det råder en presumtion för offentlighet i bägge delar, och att denna är extra stark när det gäller 21 kap 3 § i OSL. Uppgifterna kan inte maskeras utifrån en förmodad generell hotbild mot lantbrukare, är bedömningen. Kammarrätten slår samtidigt fast att det inte heller har preciserats på vilket sätt de begärda uppgifterna rör affärs- eller driftsförhållanden, eller hur de skulle kunna lida skada vid ett eventuellt röjande.

Ärendet skickas nu åter till länsstyrelsen för förnyad handläggning. Personen som står bakom begäran har uppgett att bakgrunden är ett privat projekt, för att knyta ihop de som efterfrågar opastöriserad mjölk med berörda gårdsproducenter.

Djurhållare bakom kontrollmärke hemlig

Miljönämnden i Göteborg hade hittat plastsäckar med döda djurkroppar i naturen och ville spåra djurhållaren. I en av säckarna hade man hittat ett kontrollmärke/märkbricka. Miljönämnden vände sig till Jordbruksverket för att få ut namn och kontaktuppgifter till djurhållaren från verkets anläggningsregister (PLATS).

Jordbruksverket vägrade lämna ut uppgifterna. Enligt verket kunde den aktuella djurhållaren lida ekonomisk skada av ett utlämnande. Det misstänkta brottet kunde bara leda till böter, bedömde Jordbruksverket. Det fanns därmed inte skäl att bryta sekretessen för brottsutredningens skull. Det var inte heller uppenbart att intresset av ett utlämnande övervägde det intresse som sekretessen ska skydda. Jordbruksverket pekade i den delen på att det finns en risk att djurhållare blir ovilliga att lämna uppgifter till registret om de märker att uppgifterna lämnas vidare till andra myndigheter.

Miljönämnden överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Produktionssiffror för stentäkt hemliga

En person begärde ut produktionsuppgifter för åren 2010 till 2022 för den täktverksamhet som hade bedrivits av Scandinavian Stone Naturstenskompaniet i Sverige AB på ett antal fastigheter i Oskarshamns kommun. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömde att uppgifterna omfattades av tillsynssekretess, eftersom företagets affärer kunde lida skada om de lämnades ut.

Personen överklagade och hänvisade till den sekretessbrytande regel som gäller för miljöinformation av allmänt intresse. Kammarrätten tyckte dock inte att insynsintresset övervägde i det här fallet utan fastställde SGU:s beslut.

Ingen tillsynssekretess för klagomål

Uppgifter om klagomål mot ett företag är generellt sett inte sådana uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden som är hemliga enligt regler om tillsynssekretess. Det ansåg kammarrätten i den här domen som gällde uppgifter om ett utbildningsföretag som förekom i Transportstyrelsens tillsynsverksamhet. Klagomål kan däremot omfattas av denna sekretess om de innehåller mer detaljerade uppgifter om just affärs- eller driftsförhållanden vid det aktuella företaget.

Veterinärintyg var offentliga i sin helhet

En person begärde ut fyra veterinärintyg från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Intygen fanns i ett ärende där länsstyrelsen hade anlitat veterinärer för att undersöka katter. Myndigheten lämnade ut intygen men maskerade först uppgifter som visade på vilka orter de berörda veterinärerna var verksamma. Länsstyrelsen menade att man med ledning av uppgifterna kunde räkna ut vilka veterinärerna var, vilket kunde leda till skada eftersom veterinärer som anlitas av länsstyrelsen ofta utsätts för hot.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut och bestämde att intygen skulle lämnas ut i deras helhet. Det fanns inte stöd för att sekretessbelägga uppgifterna, varken med hänvisning till affärssekretess eller tillsynssekretess.

Diarienummer inte hemligt

En journalist hade rätt att få ut Livsmedelsverkets diarienummer på en handling som hade kommit in från Livsmedelsverket till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen hade ansett att uppgiften omfattades av tillsynssekretess, men kammarrätten delade inte den bedömningen. Kammarrätten delade däremot länsstyrelsens bedömning vad gällde övriga sekretessbelagda uppgifter.

Handlingsplaner för spelansvar hemliga

En person begärde hos Spelinspektionen att få ta del av AB Trav och Galopps och AB Svenska Spels handlingsplaner för hur bolagen ska uppfylla omsorgsplikten i spellagen. Omsorgsplikten handlar om att spelbolag måste skydda spelare från ohälsosamt spelande.

Spelinspektionen avslog begäran med hänvisning till affärssekretess och personen överklagade. Kammarrätten delade Skolinspektionens bedömning att handlingsplanerna var hemliga. Domstolen hänvisade till att handlingsplanerna avslöjade bolagens metodik för att uppfylla sitt spelansvar, vilket kunde ses som affärshemligheter.

Film med synliga öronbrickor hemliga

Två filmer hos Livsmedelsverket som visade djur som skulle slaktas var sekretessbelagda eftersom djurens öronbrickor med identifikationsnummer syntes. Kammarrätten ansåg att leverantören, kunde lida skada om de aktuella filmerna lämnades ut, eftersom leverantören kunde identifieras genom identifikationsnumren på öronbrickorna.

Filmerna fanns i ett ärende om djurskyddskontroll och ett ärende om livsmedelskontroll. I livsmedelsärenden ska behovet av sekretess vägas mot allmänhetens intresse av insyn, men kammarrätten tyckte inte insynsintresset var av någon större vikt i det här fallet.

Vandelsprövning var hemlig

Polismyndighetens yttranden till Västerås stad om personers lämplighet för att bedriva tobakshandel var sekretessbelagda. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Brister i fartyg var affärshemligheter

Uppgifter i en tillsynsrapport om brister som hade uppdagats vid en inspektion av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen. Den kunde därför inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Transportstyrelsen avslog på nytt. Myndigheten tyckte inte att SEKO hade rätt till partsinsyn eftersom tillsynsrapporten inte hade utgjort underlag för beslutet om säkerhetsbesättning. SEKO överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Transportstyrelsens beslut.