HFD: Uppgift om ålder på domstolsanställda lämnas ut

Uppgifter om födelseår för vissa rådmän på Kammarrätten i Göteborg omfattas av sekretess. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast efter ett överklagande i fallet. HFD instämmer nämligen i att en uppgift om födelseår omfattas av personaladministrativ sekretess, och att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan risk för men för de berörda eller deras anhöriga.

HFD gör dock en annan bedömning än kammarrätten när det gäller uppgift om ålder för vissa anställda på kammarrätten, en fråga som har prövats i ett andrahandsyrkande i ett separat mål. En uppgift om en persons ålder kan nämligen inte anses vara en del av en uppgift om födelsedatum, varför den angivna bestämmelsen i 39 kap. 3 § OSL inte är tillämplig, enligt domstolens resonemang. Målet återförvisas nu till kammarrätten för prövning om åldersuppgifterna finns tillgängliga för ett utlämnande. I bägge ärendena lämnade kammarrätten ut begärda namnuppgifter på de berörda anställda.

Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Kommun får inte maska anställdas namn i tips om oegentligheter

Namn på kommunanställda inryms inte bland de uppgifter om personaladministrativ sekretess som 39 kap. 3 § andra stycket OSL skyddar, betonar kammarrätten i en dom som går kommunstyrelsen i Södertälje emot. Bakgrunden är kommunens beslut att maskera delar av en handling med tips om oegentligheter som hade sänts till en åklagare. Journalisten som stod bakom begäran anförde i sitt överklagande till domstolen att endast uppgifter om telefonnummer, bostadsadresser och liknande kan hemlighållas utifrån det berörda lagrummet i OSL. Kammarrätten håller alltså med, och fyller i sitt utslag i att formuleringen ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen” inte kan sägas omfatta de anställdas namn.

I och med det kan finnas andra sekretessgrunder utifrån handlingen, som inte har prövats, skickas ärendet nu tillbaka till kommunstyrelsen för en ny bedömning.

Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd

Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.

Övervakningsnämnder kritiseras för felaktiga besked om begärda personuppgifter

Övervakningsnämnderna i Luleå respektive Vänersborg kritiseras av Justitiekanslern (JK) för att ha lämnat felaktiga besked om vilka uppgifter som funnits tillgängliga, i samband med att en skribent på en nätbaserad publikation nekades att få ut en förteckning över samtliga nämndledamöters personnummer. Nämnderna avslog begäran med hänvisning till sekretess enligt OSL, och lämnade först senare beskedet att uppgifterna inte fanns tillgängliga. Vänersborgsnämnden upprepade dessutom sitt initiala avslag vid ytterligare ett tillfälle, trots att kammarrätten hade underkänt bedömningen. JK kritiserar dock inte nämnden på den punkten, eftersom dess inställning i slutändan inte var avgörande för utgången i utlämnandefrågan.

Föreningen bakom publikationen begärde ett symboliskt skadestånd på en respektive två kronor för bristerna i nämndernas hantering, men nekas det av JK. Visserligen handlar det om en sådan typ av fel eller försummelse som är skadeståndsgrundande i sak. Men föreningen bedöms inte ha visat att den har drabbats av en ekonomisk skada som ska ersättas, och att någon överträdelse av Europakonventionen har inte heller ägt rum, enligt JK.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att övervakningsnämndernas ledamöters personuppgifter är offentliga i två olika domar under 2022. Uppgifterna omfattas varken av den personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §, eller av sekretess enligt OSL 39:3 1 st. Mer om det här: Ledamöters personnummer var offentliga

Kommunalanställdas namn får inte maskas rutinmässigt

En person begärde ut de fullständiga namnen på alla anställda på ett kommunalt LSS-boende i Stockholm, men den berörda stadsdelsnämnden avslog begäran och lämnade inte ut de anställdas efternamn. Personen överklagade beslutet till kammarrätten, som nu har återförvisat ärendet till stadsdelsnämnden för en ny prövning. Detta efter att ha konstaterat att stadsdelsnämnden inte hade gjort den noggranna sekretessprövningen som myndigheten är skyldig att göra.

Namnen på offentliganställda ska endast i undantagsfall hemlighållas, påminner kammarrätten. Undantag gäller endast om det kan antas att den anställda eller någon närstående till den anställda utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om namnet avslöjas. Domstolen konstaterar att stadsdelsnämnden i sitt beslut inte har resonerat kring om en sådan undantagssituation gäller i det specifika fallet och att namnen på de anställda inte får hemlighållas rutinmässigt.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Namn på handläggare var offentligt

Namn och titel på den tjänsteman som hade skrivit Socialnämnden i Skellefteå kommuns yttrande till tingsrätten i ett umgängesmål var offentligt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Socialnämnden menade att det fanns en påtaglig risk för att handläggaren skulle utsättas för hot eller våld om dennes namn offentliggjordes. Men kammarrätten bedömde att den personaladministrativa sekretessen inte var tillämplig på uppgifter i ett umgängesärende hos socialnämnden. ”Kammarrätten bedömer att handläggningen av det aktuella ärendet hos socialnämnden inte utgör personaladministrativ verksamhet.”

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.