Kommunalanställdas namn får inte maskas rutinmässigt

En person begärde ut de fullständiga namnen på alla anställda på ett kommunalt LSS-boende i Stockholm, men den berörda stadsdelsnämnden avslog begäran och lämnade inte ut de anställdas efternamn. Personen överklagade beslutet till kammarrätten, som nu har återförvisat ärendet till stadsdelsnämnden för en ny prövning. Detta efter att ha konstaterat att stadsdelsnämnden inte hade gjort den noggranna sekretessprövningen som myndigheten är skyldig att göra.

Namnen på offentliganställda ska endast i undantagsfall hemlighållas, påminner kammarrätten. Undantag gäller endast om det kan antas att den anställda eller någon närstående till den anställda utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om namnet avslöjas. Domstolen konstaterar att stadsdelsnämnden i sitt beslut inte har resonerat kring om en sådan undantagssituation gäller i det specifika fallet och att namnen på de anställda inte får hemlighållas rutinmässigt.

SiS-anställds schema var offentligt

En journalist begärde ut arbetsschemat för en namngiven anställd på ett SiS-hem. Journalisten ville ta reda på om den anställde hade tillåtits att arbeta på hemmet samtidigt som denne var misstänkt för brott.

Statens institutionsstyrelse, SiS, avslog begäran med hänvisning till att journalisten skulle publicera uppgifter om den berörda anställda, vilket i sin tur kunde leda till att denne blev trakasserad av allmänheten.

Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev bland annat att han inte hade någon avsikt att publicera namnet på den anställde. Fokus för hans granskning var om myndigheten hade låtit en brottsmisstänkt person arbeta på ett SiS-hem. Kammarrätten biföll överklagandet och lämnade ut schemat med undantag för den anställdes personnummer och uppgifter om dennes hälsotillstånd. Enligt kammarrätten fanns det ingen konkret hotbild som talade för att personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Sekretess i utredning om kränkande behandling

Två personer som hade blivit intervjuade och hade lämnat uppgifter i en utredning om kränkande särbehandling vid Länsstyrelsen i Västra Götaland hade inte rätt att få ut uppgifter om vilka andra personer som förekom i utredningen och vilka uppgifter dessa lämnat. Den bedömningen gjorde kammarrätten i den här domen.

Uppgifter som de sökande redan kände till eller själva hade lämnat skulle dock lämnas ut, enligt kammarrätten.

Utredningen om kränkande särbehandling hade gjorts av ett externt företag som hade lämnat en rapport med rekommendationer till länsstyrelsen. Det var den handlingen som de sökande hade begärt och fått ut i delvis maskerat skick.

Omplaceringsutredning var offentlig

En journalist begärde hos Gällivare kommun att få ta del av alla uppsägningsavtal och omplaceringsavtal/beslut inom socialtjänsten under en period på två månader. Kommunen lämnade ut en omplaceringsutredning men sekretessbelade namn och titel på den person som utredningen gällde. Det här med hänvisning till personalsekretess.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det kunde antas att den anställda eller dennes anhöriga skulle lida men av ett utlämnande. Det här mot bakgrund av att omplaceringsutredningen inte innehöll några detaljerade uppgifter om skälen för utredningen. Det framgick bara att utredningen berodde på personliga skäl. Därför skulle den begärda handlingen lämnas ut i dess helhet.

Anhörigvårdares identitet hemlig

En kommuns anställningsavtal med en så kallad anhörigvårdare omfattas inte bara av personalsekretess utan också av socialtjänstsekretess. Därför hade Göte kommun stöd för att helt sekretessbelägga den anställdes identitet. Den bedömningen gjorde kammarrätten i dessa domar.

Lista med tandläkare hemlighölls på fel grund

En person begärde ut en lista med namn, titel och löneställe på tandläkare och tandhygienister som jobbar inom Folktandvården Skåne AB. Hon uppgav att hon tänkte använda uppgifterna för att uppdatera returpost, skicka läkemedelsinformation och bjuda in till konferenser.

Folktandvården avslog begäran med hänvisning till affärssekretess. Folktandvården menade att uppgifterna kunde utnyttjas av konkurrenter för att vinna fördelar på bolagets bekostnad.

Personen överklagade till kammarrätten som underkände Folktandvårdens grund för sekretess och skickade tillbaka ärendet dit för prövning av om någon på listan riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

Bakläxa på sekretess för socialsekreterares namn

En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.