Uppgifter om schemaläggning för namngiven polis ska inte lämnas ut

Polisens beslut att inte lämna ut uppgifter om schemalagda arbetspass inom ingripandeverksamheten för en namngiven anställd i chefsposition står sig i kammarrätten. Bakgrunden är en begäran från en polisforskare, som påpekat att det handlat om begränsade uppgifter, som inte avslöjar något om hur tjänstgöringslistor ser ut eller om polisverksamheten i stort. Vidare har forskaren uppgett att det är ”både orimligt och i strid med offentlighetsprincipen att neka ett utlämnande endast på grund av att det skulle kunna leda till kritik mot en högt uppsatt chef”.

Kammarrätten hänvisar i sitt avslag till att uppgifter kopplat till schemaläggningen inom Polisens ingripandeverksamhet typiskt sett är av ett sådant slag att den framtida verksamheten riskerar att skadas vid ett röjande. Det gäller oaktat det faktum att det endast handlat om en namngiven anställd och en avgränsad tidsperiod, enligt domstolen.

Stölddrabbat bolag får ut uppgifter om tidigare misstänkt inför skadeståndsprocess

En förundersökning om en stöld på ett bolag i Umeå lades ned av polisen med hänvisning till att den misstänkte var under 15 år. När en bolagsföreträdare sedan ville ta del av den unges namn och personnummer avslog både Polisen och kammarrätten detta, med hänvisning särskilt till personens ringa ålder. Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen en helt annan bedömning efter att ha tagit upp målet till prövning, med fokus just på åldersaspekten. De förundersökningsuppgifter som den som lidit skada av ett brott behöver för att kunna driva en skadeståndsprocess ska i normalfallet lämnas ut, enligt HFD. Särskilda omständigheter krävs för att uppgifterna ska nekas, och enbart en persons låga ålder – eller det faktum att en person har varit brottsmisstänkt – räcker inte, är slutsatsen. Inte heller brottsrubriceringen i fallet, stöld, ger täckning för ett nekat röjande av uppgifterna, anser HFD.

Bolagsföreträdaren pekade i sitt överklagande till högsta instans på att underinstansernas avgöranden i praktiken innebär att skadelidande brottsoffer står rättslösa i skadeståndshänseendet. Kammarrätten var inte enig i sitt utslag i ärendet.

Film från polis kroppskamera lämnas ut i form av utskrift

En kroppskamerafilm från en polis – som har spelats upp under en rättegång i Svea hovrätt – ska mot en fastställd avgift lämnas ut i form av en transkriberad utskrift. Det beslutar kammarrätten, efter att en person som hade begärt ut en kopia av videon först fått avslag hos Åklagarmyndigheten. Därmed går domstolen emot den nämnda myndigheten, som i sitt beslut meddelade att det inte fanns någon utskrift av filmen tillgänglig – och därmed varken någon möjlighet eller skyldighet att låta personen ta del av materialet på det sättet.

Kammarrätten konstaterar vidare det står Åklagarmyndigheten fritt att alternativt lämna ut filmen i form av en kopia, även då mot en fastställd avgift. Någon lagstadgad skyldighet för detta finns dock inte. Åklagarmyndigheten erbjöd i sitt beslut den sökande personen att ta del av filmen på plats hos åklagarkammaren.

Bemanning vid gränsen var försvarshemlighet

En person begärde ut uppgifter om antal polisanställda som arbetade med gränskontroll vid betalstationen på Lernacken den 9 april 2021. Begäran omfattade namn, arbetstid samt eventuell övertid. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande kunde skada myndighetens framtida verksamhet och rikets försvar.

Personen överklagade och påpekade att begäran avsåg bemanningen vid en tidpunkt då Sverige infört tillfälliga gränskontroller i samband med covid-19-pandemin. Han menade att uppgiften därmed inte sade särskilt mycket om hur bemanningen kommer att se ut på platsen i framtiden.

Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning och avslog överklagandet.

Fick inte ut polisbilars hastighetsöverträdelser

En journalist vände sig till Polisen i region Syd och begärde ut handlingar gällande hastighetsöverträdelser för två särskilt angivna tjänstefordon under perioden januari 2019 till oktober 2021. Polisen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. Det blev avslag även där. Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgiften om det finns hastighetsöverträdelser för de angivna
tjänstefordonen kan röjas utan fara för att verksamheten för särskilt
personsäkerhetsarbete skadas.

Nekades uppgifter ur LISA

En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ta del av samtliga incidenter, såsom tillbud eller arbetsskador, som hade rapporterats i polisens system LISA. Polismyndigheten lämnade ut en översikt av händelserna med undantag för uppgifterna om i vilka polisområden incidenterna har skett.

Journalisten överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att dessa uppgifter behövde hemlighållas för att inte skada Polismyndighetens framtida verksamhet.

Uppgifter om telefonavlyssnade jägare var hemliga

En person nekades uppgifter om antalet hemliga telefonavlyssningar som Polismyndigheten hade genomfört i ärenden om misstänkta jaktbrott under 2020. Polismyndigheten ansåg att ett utlämnande kunde skada den brottsutredande verksamheten och fick medhåll av kammarrätten som prövade överklagandet.

Orosanmälningar från Polisen sekretessbelades

En journalist begärde ut orosanmälningar som Polismyndigheten hade gjort under ett års tid till socialtjänsten om ungdomar i Biskopsgården. Polismyndigheten menade att merparten av uppgifterna i anmälningarna omfattades av sekretess till skydd för enskilda och att resterande uppgifter var meningslösa att lämna ut. Enligt Polismyndigheten förelåg det heller ingen omständighet som talade för att ett förbehåll skulle undanröja risken för skada.

Journalisten överklagade och anförde att de enda personuppgifter hon behövde ur anmälningarna var uppgift om kön och ålder. Men kammarrätten gick på Polisens linje och avslog. Kammarrätten förde inga resonemang kring möjligheten till avidentifiering eller utlämnande med förbehåll.

Fick inte ut sitt eget larmsamtal

En person vände sig till Polisen och begärde ut inspelningen av ett larmsamtal som hon själv hade ringt in. Inspelningen fanns på en digital ljudfil. Myndigheten vägrade lämnade ut ljudfilen eftersom den innehöll sekretessbelagda uppgifter och lämnade i stället ut en transkribering med uppgifterna maskerade.

Polisen motiverade det så här:

”Handlingen består i huvudsak av uppgifter som lämnats av dig och den operatör som arbetar vid Polismyndigheten. Merparten av uppgifterna kan därför lämnas ut till dig. Handlingen innehåller emellertid också uppgifter som avser andra enskilda personer”.

Personerna kunde lida men om uppgifterna lämnades ut, bedömde myndigheten.

Personen överklagade och skrev bland annat att hon ville ha ut ljudfilen för att hon eventuellt skulle behöva den som målsägande i en kommande rättegång med koppling till larmsamtalet. Kammarrätten avslog. Domstolen konstaterade att en myndighet inte behöver lämna ut digitala handlingar (ljudfilen) i annan form än utskrift. Domstolen delade Polismyndighetens bedömning vad gällde maskeringarna i transkriberingen.

Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren

Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.

Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:

• Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
• Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
• Namn på länder och städer.
• Diarienummer och avsnittskoder.
• Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.