Polisen får inte hemlighålla kontaktuppgifter till registratorer

Namn, e-postadresser och telefonnummer till registratorerna i Polismyndighetens region Mitt rör förvisso myndighetens resurser och organisation, men ett röjande av uppgifterna kan samtidigt inte antas skada den framtida polisverksamheten. Det konstaterar kammarrätten efter en begäran från en journalist. Domstolen anser inte heller att det finns någon grund att tro att de berörda eller deras närstående kommer att utsättas för allvarligt men vid ett utlämnande i fallet. Följaktligen finns det ingen grund för sekretess enligt OSL, enligt kammarrätten, som nu beordrar Polisen att hörsamma begäran.

Polisen hänvisade i ett tidigare avslagsbeslut till dels personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 §, dels 18 kap. 1 § – på den senare punkten med hänvisning till att ”registraturen är en vital del av Polismyndighetens verksamhet”. Eftersom personen som hade gjort begäran inte var anställd vid Polisen var det inte heller möjligt att lämna ut uppgifterna genom ett beslut förenat med förbehåll, enligt myndigheten.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

Journalist får ut vissa uppgifter om polisens skyddsronder

En utvärdering av polisens skyddsronder i lokalpolisområde Gästrikland lämnades inte ut av Polisen på en begäran från en journalist i fjol. Men myndigheten får nu delvis bakläxa av kammarrätten, som avgjort ärendet efter att journalisten överklagat, med betoning på att särskilt uppgifter om allmänna arbetsmiljöförhållanden borde kunna lämnas ut. Domstolen instämmer i den mån det gäller uppgifter som bedöms som harmlösa. Följden blir att vissa delar lämnas ut, däribland delar av utvalda kapitel, alla rubriker samt den sammanfattande delen av utvärderingen. I övrigt avslås dock begäran.

Extern utredning av höga chefer inte självständig i förhållande till Polisen

En journalist som velat ta del av Polismyndighetens överlämnade material till den externe utredaren Runar Viksten – som gjorde en genomlysning av turerna runt flera höga polischefer – får även i kammarrätten beskedet att begärd mejlkorrespondens inte lämnas ut. Detta då den inte hänger samman med ett slutbehandlat ärende eller kan anses upprättad på något annat sätt, enligt domstolen. Kammarrätten instämmer samtidigt i Polisens bedömning att den externe utredaren inte kan anses ha uppträtt självständigt gentemot myndigheten, med följden att utväxlat material inte blir allmänna handlingar på den grunden.

Dock anser domstolen samtidigt att det finns vissa handlingar i materialet som ska anses som allmänna på andra grunder, däribland beslut om att lägga ned en förundersökning samt anställningsbeslut. Även om de tillförts det övergripande ärendet är de uppgifterna fortsatt att betrakta som allmänna, är bedömningen.

Notera: Utredningen i fråga är vid denna texts publicering slutbehandlad. Men vid prövningen i kammarrätten var den inte det, och den principiella frågans relevans kvarstår.

Polisen måste ompröva nekad utlämning av film från Palme-utredningen

Polismyndigheten nekade i fjol en man att få ut en film från Palme-utredningen, inspelad på mordplatsen tio år efter dådet. Begäran gällde i första hand de sekvenser där en numera avliden person, som var misstänkt inom ramen för mordutredningen, fanns med.

Kammarrätten instämde i sin dom, varpå mannen återkom med en ny begäran om att istället få ta del av filmen på plats hos myndigheten. Det förändrade inte Polisens inställning, men kammarrätten däremot anser nu att myndigheten bör kunna lämna ut relevanta sekvenser med övriga personers ansikten maskerade – om detta är tekniskt möjligt. Alternativt bör möjligheten att låta mannen ta del av materialet på plats övervägas, enligt domstolen. Ärendet återförvisas därför till Polisen för ny hantering.

Fel att sekretessbelägga visselblåsningar helt

En journalist begärde ut tre rapporter som hade kommit in till Polisens interna visselblåsarfunktion. Myndigheten sekretessbelade handlingarna i deras helhet. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i visselblåsarärenden för uppgifter som kan avslöja identiteten på den rapporterande personens och andra enskilda. Enligt myndigheten var en så stor del av uppgifterna i handlingarna sekretessbelagda att det som skulle ha återstått efter maskering ”helt förlorat sitt värde i informationshänssende”.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde Polismyndighetens beslut. Enligt kammarrätten kunde vissa av de begärda handlingarna lämnas ut efter att sekretessbelagda uppgifter maskerats. Uppgifterna som återstod i dessa handlingar efter maskering kunde inte anses sakna informationsvärde, enligt domstolen. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polismyndigheten för ny prövning.

Delvis offentliga handlingar lämnades inte ut alls

En person begärde ut handlingar i en förundersökning. Polismyndigheten lämnade ut vissa handlingar i deras helhet, vissa i maskerat skick och vissa lämnades inte ut alls.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade myndighetens bedömning att de maskerade uppgifterna var hemliga. Handlingarna som inte hade lämnats ut alls innehöll visserligen en del offentliga uppgifter, men domstolen bedömde att dessa inte gav någon bild av handlingarnas egentliga innehåll därför inte behövde lämnas ut.

Ett utlämnande ”kan uppfattas sakna all rimlig mening”

En journalist begärde ut handlingar i två nedlagda förundersökningar. Polismyndigheten avslog begäran vad gällde vissa av handlingarna, eftersom de ”i princip uteslutande” bestod av uppgifter som omfattades av sekretess. Myndigheten ansåg sig inte ha någon skyldighet att lämna ut mer eller mindre tomma papper. I den delen hänvisade myndigheten till praxis från HFD.

Journalisten överklagade och argumenterade för att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt uppgifter som har med Polisens verksamhet att göra, snarare än enskilda personer. Han pekade bland annat på uppgifter om vilken tjänsteman som höll ett visst förhör, när och var förhöret hölls samt om advokat närvarade.

Kammarrätten gav honom rätt i att det fanns uppgifter i de sekretessbelagda handlingarna som inte var hemliga, till exempel uppgifter om namn på befattningshavare som agerar i tjänsten och tidsangivelser i förhör, men även uppgifter om advokat närvarat vid förhör. ”Ett utlämnande av uppgifterna i fråga kan uppfattas sakna all rimlig mening”, fortsatte kammarrätten, men nu hade ju journalisten särskilt begärt att få ta del av dessa uppgifter så något intresse kanske de ändå hade. Därför skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Polisen för en prövning av om fler uppgifter kunde lämnas ut.

Kontoinnehavares identitet kunde lämnas ut till målsägande

Målsäganden i en nedlagd utredning om ID-kapning hade rätt att få veta vilka som var innehavare till vissa kontonummer som förekom i utredningen. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Polismyndigheten hade avslagit begäran med hänvisning till den förundersökningssekretess som gäller till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.

När målsäganden överklagade beslutet medgav Polismyndigheten, i ett yttrande till kammarrätten, att målsäganden hade ett behov av att få ut uppgifterna för att driva en skadeståndstalan mot de misstänka. Två av kontoinnehavarnas identitet skulle därför lämnas ut, ansåg myndigheten, men för den tredje var det av synnerlig vikt att sekretessen upprätthölls.

Kammarrätten å sin sida bedömde att uppgifter om identitet kunde lämnas ut för alla de tre kontoinnehavarna. Det fanns inga särskilda omständigheter som talade för att det var av synnerlig vikt för den tredje kontoinnehavarens att dennes identitet hemlighölls. Det fanns till exempel inget som tydde på att vederbörande skulle utsättas för trakasserier om dennes identitet blev känd.

Hade inte rätt att få ut barnpornografi

En försvarsadvokat begärde kopior av handlingarna i en polisutredning som innehöll barnpornografisk material. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att rätten att ta del av allmänna handlingar inte omfattar handlingar som utgör barnpornografi.

Advokaten överklagade men fick avslag i kammarätten med samma motivering. Kammarrätten hade inte tagit till av de aktuella bilderna, men menade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Polismyndighetens beskrivning av bildernas innehåll, det vill säga att dessa var barnpornografiska.