Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: skyddade personuppgifter
Fel att neka utlämning av klasslistor med hänvisning till mordutredningar
När en journalist begärde ut klass- och skollistor från en kommunal högstadieskola i Nyköping sade kommunen nej, med hänvisning till sekretess. I vanliga fall harmlösa uppgifter om barnens namn och adress skulle kunna användas för att ställa frågor om pågående mordutredningar efter att två tonårspojkar från kommunen på kort tid hade hittats döda, enligt avslaget. Men nu underkänner kammarrätten den bedömningen. De specifika omständigheterna i fallet ger ingen särskild anledning att befara men för eleverna eller deras närstående, menar domstolen, som samtidigt noterar att det handlar om medialt uppmärksammade händelser och att kommunen bara har en kommunal högstadieskola. Det ankommer nu på kommunen att utreda om någon eller några elever har skyddade personuppgifter inför ett utlämnande i ärendet, avslutar kammarrätten.
Valmyndigheten tvingas ompröva sekretess för skyddade identiteter
En företrädare för ett företag begärde ut personnummer för kandidaterna i valet 2022 från de listor som de politiska partierna som ställde upp i valet hade lämnat in till Valmyndigheten, men fick inte ut personnumren på de kandidater som hade skyddade personuppgifter. Beslutet överklagades till kammarrätten i Stockholm som river upp beslutet och återförvisar målet till Valmyndigheten.
Valmyndigheten maskerade personnumren på kandidaterna med skyddad identitet med hänvisning till att uppgifterna finns i röstlängdsregistret och därmed omfattas av sekretess som gäller register av befolkningen, enligt 22 kap. 1 § OSL, där skyddade personuppgifter utgör en sådan typ av ”särskild anledning” som det kvalificerade raka skaderekvisitet i bestämmelsen syftar till. Domstolen menar dock att bestämmelsen är tillämplig på röstlängdsregistret, men däremot inte på de handlingar som personen har begärt uppgifter från, alltså listor med kandidaternas namn och personnummer som partierna har lämnat till Valmyndigheten. Kammarätten visar nu målet tillbaka till Valmyndigheten för prövning om uppgifterna kan sekretessbeläggas med hänvisning till någon annan bestämmelse.
Kontaktuppgifter till förskoleföräldrar var offentliga
Namn och adresser till barn och föräldrar på en förskoleavdelning i Hedemora kommun var offentliga uppgifter som skulle lämnas ut till en sökande. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Undantaget var uppgifter om personer med skyddade personuppgifter. Kammarrätten motiverade offentliggörandet med att namn- och adressuppgifter som regel betraktas som harmlösa eftersom de oftast är offentliga och lättåtkomliga.
Inte hemligt var fånge sitter inne
En person vände sig till anstalten Färingsö och begärde att få ta del av strafftidsbeslut för alla intagna med ”skyddad id” som var placerade vid anstalten ett visst datum. Kriminalvården lämnade ut ett strafftidsbeslut som passade in på begäran men maskerade uppgifter om den intagnes namn och personnummer, uppgifter om vilken domstol som dömt ut straffet, målnumret och namnet på häktet där beslutet hade fattats. Myndigheten konstaterade att uppgifterna inte kunde hemlighållas med stöd av OSL 35:15. Den bestämmelsen skyddar visserligen uppgifter om personliga förhållanden i Kriminalvårdens verksamhet men alla former av beslut är undantagna från sekretessen. Myndigheten tillämpade därför i stället OSL 21:3 som skyddar uppgifter om förföljda personer, bland annat uppgifter om var sådana personer bor stadigvarande eller tillfälligt. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen undanröjde Kriminalvårdens beslut och bestämde att strafftidsbeslutet skulle lämnas ut i sin helhet. Domstolen hänvisade till att begränsningar av den grundlagsfästa rätten att ta del av handlingar måste anges noga i lag. Domstolen konstaterade att det aktuella strafftidsbeslutet inte innehåller några uppgifter om var den intagen tillfälligt vistas. Däremot, förklarade domstolen, innehåller beslutet sådana uppgifter som tillsammans med det sätt som begäran hade formulerats avslöjar var den intagne för tillfället befinner sig. Men enligt domstolen var det förhållandet inte skäl att enligt OSL 21:3 eller någon annan sekretessregel vägra lämna ut de begärda uppgifterna.
Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund
En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.
Journalist hade rätt att få ut klasslista
Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut klasslistan för en gymnasieklass i kommunen. Bakgrunden till detta var att en av eleverna i klassen hade anmält en lärare för våldtäkt. Journalisten överklagade och fick rätt i högsta instans. Enligt Regeringsrätten hade det inte kommit fram att någon elev i klassen hade skyddade personuppgifter. Det fanns inte heller stöd för att hemlighålla klasslistan enbart av det skälet att en journalist begärde ut den och en av personerna på listan hade anmält ett allvarligt brott.