Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: Svenska kyrkan
GDPR-sekretess för gravrättsinnehavare
En företagare vände sig till Svenska kyrkan och begärde ut en lista med namn, folkbokföringsadress och gravrättsnummer till alla gravrättsinnehavare för samtliga gravplatser på Kvibergs kyrkokård. Kyrkogården har 30.000 gravar. Företagaren uppgav att han ville kontakta gravrättsinnehavare för att erbjuda dem gravvårdstjänster till bättre villkor än dem som kyrkogårdsförvaltningen erbjuder.
Svenska kyrkan avslog begäran med hänvisning till GDPR-sekretess. Kyrkan ansåg att integritetsintresset vägde tyngre än företagares kommersiella intresse eftersom det i detta fall handlade om en mycket stor mängd personuppgifter.
Företagare överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
Kyrkoantikvarisk ersättning var offentlig
En handling som visade hur den kyrkoantikvariska ersättningen hade fördelats mellan olika projekt i Härnösands stift var offentlig, enligt denna dom. Stiftsstyrelsen hade sekretessbelagt handlingen med hänvisningen till en sekretessregel som skyddar uppgifter i ärende om förvärv, överlåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet. Kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att den aktuella sekretessregeln därmed inte var tillämplig.
Runristning i kyrka inte allmän handling
En person begärde att med stöd av TF få ta del av en runinskription nära taket i Linköpings domkyrka. Svenska kyrkan, Linköpings domkyrkopastorat, avslog begäran med hänvisning till att runinskriftens huvudsyfte är att förmedla ett ”rent estetiskt intryck” och att den därför faller utanför handlingsbegreppet i TF. Sökanden överklagade beslutet. Kammarrätten fastställde Svenska kyrkans avslagsbeslut med följande motivering:
I målet är upplyst att runinskriften gjorts på en sten som använts vid byggandet av kyrkan. Enligt kammarrättens mening är det uppenbart att den saknar varje samband med Svenska kyrkans uppgifter som myndighet. Stenen med runinskriften kan därför inte betraktas som en handling i tryckfrihetsförordningens mening.
Prästers brev till biskop var allmänna handlingar
Kammarrätten slog i denna dom fast att 350 brev från präster i Stockholms stift till stiftets biskop var allmänna handlingar. Enligt domstolen hade biskopen inte fått breven enbart i sin egenskap av pastor pastorum, det vill säga prästernas själavårdare, utan även som företrädare för stiftet. Därför var breven allmänna handlingar som skulle lämnas ut i offentliga delar.
Obs! Efter denna dom har Svenska kyrkan skilts från staten och offentlighetsprincipen enligt TF gäller nu bara i en begränsad del av kyrkans verksamhet. Se mer här.
Biskop förstörde brev och dömdes för tjänstefel
En person begärde ut 350 brev som dåvarande biskopen i Stockholm, Caroline Krook, fått från stiftets präster. Biskopen vägrade lämna ut breven men personen överklagade till kammarrätten som slog fast att breven var allmänna handlingar som skulle lämnas ut i offentliga delar. Biskopen skickade då tillbaka en del av breven till avsändarna och förstörde resten. Det här ledde till att hon åtalades och dömdes för tjänstefel i hovrätten.
Svenska kyrkan 1-2014
Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut sina virkesleveranskontrakt till en person med hänvisning till att de omfattades av affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd delade den bedömningen.
Svenska kyrkans överklagandenämnd 1-13
Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut uppgifter om bland annat avverkningspriser på virke från kyrkans skog med hänvisning till affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd instämde i att både kyrkans och dess affärspartners ekonomiska intressen kunde skadas av att uppgifterna blev kända.