Inget stöd för att gallra personuppgifter

En intagen begärde att vissa personuppgifter i Kriminalvårdsregistret skulle raderas. Uppgifterna handlade om att mannen hade varit misstänkt för misskötsamhet efter att ha återvänt sent från en permission. Misstankarna avskrevs senare eftersom han kom med en godtagbar förklaring till förseningen.

Kriminalvården avslog hans begäran om radering av uppgifterna och den intagna överklagade. Förvaltningsrätten och kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut. Domstolarna hänvisade till att uppgifterna förekom i sådana allmänna handlingar som ska bevaras enligt gällande arkivbestämmelser. Det saknades därmed lagstöd för att radera dem.

GDPR hindrade granskning av skolantagning

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklass i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det ”i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

Risk för tappad respekt grund för utrikessekretess

När en person begärde ut handlingar från Finansinspektionen som en svensk bank hade skickat till Finansinspektionens motsvarighet i delstaten New York blev det avslag. Finansinspektionen hade frågat den amerikanska myndigheten hur den ställde sig till ett utlämnande och fått svaret att det skulle ”allvarligt försämra den ömsesidiga respekten” mellan de båda myndigheterna. Alltså omfattades handlingarna av utrikessekretess, enligt Finansinspektionen.

Sökanden överklagade till kammarrätten och skrev att utrikessekretessen gäller uppgifter som vid ett utlämnande kan skada Sverige som land. Att ett utlämnande kan försvåra samarbetet mellan Finansinspektionen och en delstatsmyndighet i USA räcker inte för att sekretess ska gälla, ansåg han.

Men kammarrätten höll inte med. Visserligen är föremålet för sekretessen främst uppgifter som rör Sveriges förbindelser på nationell nivå, t.ex. utrikespolitiska förbindelser. Men kammarrätten tog hänsyn till att uppgifterna i det här fallet rörde ett ärende med koppling till läckan Panama papers som kan antas involvera ytterligare stater och att det rörde sig om ett område (finanssektorn) ”där hög sekretess av tradition råder (RÅ 2009 ref. 59).”

Därför var utrikessekretessen tillämplig i detta fall, enligt kammarrätten. Samtidigt fanns det uppgifter i handlingarna som var så harmlösa att de kunde lämnas ut, trots utrikessekretess, ansåg domstolen och lämnade ut dessa till sökanden.

Åtgärdsprogram var offentligt

Åtgärdsprogram och beslut om anpassad studiegång för en elev ingår i så kallad särskild elevstödjande verksamheten på en skola. Eftersom båda dessa handlingstyper utgör beslut är de undantagna från sekretessen som gäller i denna verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kammarrätten fastställde sekretess för skattekonto

Uppgifter på enskildas skattekonton var under lång tid offentliga. År 2019 kom Skatteverket med ett nytt ställningstagande med innebörden att myndigheten i fortsättningen skulle hålla vissa uppgifter hemliga. Det gällde till exempel saldo på kontot, in- och utbetalningar samt uppgifter om indrivning av tidigare beslutade skatter.

Ställningstagandet byggde på en ny tolkning som innebar att uppgifter om in- och utbetalningar samt indrivning av beslutade skatter skulle ses som en del av Skatteverkets verksamhet avseende bestämmande av och fastställande av underlag för skatt. Tidigare hade den typen av uppgifter ansetts falla utanför den verksamheten. Enligt det nya ställningstagandet var uppgifterna även hemliga enligt den bestämmelse som omfattar uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts myndighetens beskattningsdatabas.

Detta mål rörde företaget Advice som hade begärt ut ”aktuellt och fullständigt” kontoutdrag för en enskild person. Skatteverket avslog i linje med det nya ställningstagandet. Någon närmare förklaring till varför indrivning och betalning av beslutade skatter skulle ses som en del av myndighetens verksamhet för bestämmande av skatt gavs inte i beslutet. Det fanns enligt myndigheten inte heller någon tillämplig sekretessbrytande regel som gjorde ett utlämnande möjligt.

Advice överklagande. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning att uppgifterna avsåg bestämmande av skatt och hänvisade i den delen till ett uttalande i förarbetena: ”Inte bara själva taxeringsärendena etc. täcks av uttrycket verksamhet som avser bestämmande av skatt osv. utan också t.ex. registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet, men som saknar ärendekaraktär (prop. 1979/80:2 Del A s. 258)”.

Kammarrätten delade även Skatteverkets bedömning att uppgifterna på skattekontot omfattades av sekretessen som gäller uppgifter om enskilda som har tillförts beskattningsdatabasen. Domstolen gick inte in på frågan om det fanns några tillämpliga sekretessbrytande regler.

Hemligt om person förekom i Schengenregister

En person hade inte rätt att få ut eventuella uppgifter om sig själv i Schengens informationssystem. Det slog kammarrätten fast i den här domen och fastställde Polismyndighetens avslagsbeslut. Enligt domstolen kan bara det faktum att en person förekommer i ett register vara hemligt.

En ledamot i kammarrätten var oenig med majoriteten och tyckte att ärendet skulle återförvisas till Polismyndigheten eftersom myndigheten hade grundat sitt avslagsbeslut på ett annan sekretessregel än dem som kammarrätten menade var tillämpliga på uppgifterna.

Granskad försändelse till intagen var inkommen

En försändelse till en intagen som hade hållits kvar och granskats av Kriminalvården var inkommen till myndigheten och därmed en allmän handling. Det konstaterade HFD i den här domen. Försändelsen omfattades inte av undantaget som gäller brev och andra liknande handlingar som har lämnats in till en myndighet ”endast för befordran av ett meddelande”. HFD pekade på att det rör sig om myndighetsutövning när Kriminalvården granskar en försändelse till en intagen och att försändelsen då ska ses som en allmän handling så länge den förvaras hos myndigheten.

Trädinventering delvis hemlig

Staffanstorps kommun vägrade lämna ut vissa uppgifter rörande en inventering av träd som kommunen hade låtit göra. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på kommunens linje. Domstolen konstaterade att de begärda handlingarna hade tillkommit eller inhämtats med anledning av att kommunen var part i en pågående rättstvist i Mark- och miljööverdomstolen. Ett utlämnande kunde antas försämra kommunen ställning som part i tvisten och därmed var uppgifterna hemliga, enligt domstolen.

Incidentanmälningar var inte allmänna handlingar

Incidentanmälningar som personalen vid en skola i Umeå hade gjort i ett internt datasystem var inte allmänna handlingar, enligt denna dom. Kammarrätten konstaterade till att börja med att anmälningarna varken var inkomna eller expedierade. Klaganden hade i sitt överklagande hävdat att anmälningarna ingick i ett avslutat ärende men kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl att ifrågasätta kommunens uppgifter om att ärendet i själva verket var pågående. Därmed var anmälningarna inte upprättade handlingar.