Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Trots att företaget Kinnekulleborgen AB var inaktivt och inte längre bedrev någon verksamhet så kunde företaget lida skada om dess affärsplan inklusive marknadsföringsplan och budget lämnades ut. Det här eftersom företaget kunde återuppta sin verksamhet eller säljas vidare. Länsstyrelsen vägrade lämna ut handlingarna till en journalist på Sveriges Radio med hänvisning till affärssekretess. Journalisten överklagade men kammarrätten delade i stora drag länsstyrelsens bedömning.
Minnesanteckningarna förda vid muntliga förhandlingar i migrationsdomstolen
utgör internt arbetsmaterial, tillkomna enbart för målets föredragning och
beredning. Eftersom de varken expedieras eller tas om hand för arkivering
utgör de inte en allmän handling. Så motiverade Migrationsdomstolen i Stockholm sin vägran att lämna ut anteckningar från muntliga förhandlingar i två mål till en person. Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
Ett mejl som skickats från en anställd på det kommunala bolaget Hudiksvalls näringslivs AB till kommunchefen i Hudiksvalls kommun var en allmän handling, konstaterade kammarrätten. Det spelade ingen roll att avsändaren även var deltidsanställd vid kommunledningsförvaltningen. Varken mejlets rubrik eller innehåll tydde på att han skickat mejlet i egenskap av anställd vid förvaltningen. Mejlet var därmed expedierat från det kommunala bolaget och inkommet till kommunledningsförvaltningen. Följaktligen var det en allmän handling.
En man hade rätt att få ut förhörsprotokoll ur en nedlagd förundersökning. Förhören gällde händelser i samband med att mannens mor upprättade sitt testamente och de förhörda personerna var mannens syster och två testamentsvittnen. Mannen menade att testamentet gynnade systern på hans bekostnad och han ville använda uppgifter ur förhören i en tvist om rätten till arvet. Kammarrätten konstaterade att mannen hade ett behov av handlingarna som bevis i arvstvisten. Enligt domstolen kunde det inte heller anses vara av synnerlig vikt för de förhörda personerna att handlingarna hölls hemliga eftersom de inte innehöll några särskilt känsliga uppgifter. Slutsatsen blev att polisen skulle lämna ut de begärda handlingarna till mannen.
En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.
Sjöfartsverket hade inget stöd för att maskera uppgifter om mottagare, avsändare respektive ärendemening i en e-postlogg på den grunden att de aktuella mejlen var privata. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
JO kritiserade i detta beslut två polismyndigheter som lämnat ut kopior av brottsanmälningar till brottsofferjourer med stöd av i förväg beslutade sekretessförbehåll för samtliga personer inom brottsofferjourernas verksamhet. JO slog fast att varje handling måste prövas för sig och att bara anmälningar som innehåller sekretessbelagda uppgifter får omfattas av sekretessförbehåll. Ett beslut om förbehåll måste fattas för varje enskilt utlämnande, enligt JO, och av beslutet ska framgå vilken handling som förbehållet gäller, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd.
Ett företag hade rätt att få ut en kopia av namnteckningen på
det underlag som polisen använt vid tillverkningen av en viss persons pass. Företaget skulle använda handlingen som bevis i en kommande rättegång. Röjandet av namnteckningen kunde enligt kammarrätten inte innebära intrång i sådana personliga förhållanden som sekretessreglerna avser att skydda.
”Jag ser fram emot att skattenämnden kommer att avvecklas så vi slipper göra denna bisarra och fullständigt onödiga arbetsuppgift att skicka beslutskopior till Nyhetsbyrån Siren”. Det skrev en skattehandläggare i Kiruna i ett mejl till nyhetsbyrån samtidigt som han bifogade de begärda beslutskopiorna. Innehållet i mejlet var ”givetvis mycket olämpligt”, konstaterade JO. Men ombudsmannen lät saken bero bland annat mot bakgrund av att skattehandläggaren visat sig djupt ångerfull.