Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Författare: Per
KR Sthlm 752-14
En journalist begärde ut en mejlväxling mellan kommunstyrelsens ordförande i Uppsala och ett it-företag. Kommunen avslog bland annat därför att mejlen var raderade. Journalisten överklagade till kammarrätten och påpekade att mejlen fanns sparade på backup-band. Kammarrätten kom fram till att syftet med banden var att kunna återskapa information som gått förlorad till exempel på grund av tekniskt fel. Det var alltså fråga om sådana säkerhetskopior som inte är allmänna handlingar enligt TF 2:13 2 st.
KR Jönköping 3960-96
Almi företagspartner i Örebro AB var inte ett sådant bolag som måste tillämpa offentlighetsprincipen. Landstinget ägde bara 49 procent av aktierna och resten ägde staten. Landstinget hade med andra ord inte rättsligt bestämmande inflytande över bolaget. Det omfattades därför inte heller av offentlighetsprincipen.
KR Göteborg 7157-13
En journalist begärde ut ett mejl med bilaga som pr-byrån JKL hade skickat till direktören för Göteborgs stads fastighetskontor. Myndigheten avslog med följande motivering:
”Fastighetskontoret och JKL har en affärsrelation där JKL i korthet kommit med förslag på viktiga strategiska frågor avseende hur vi på Fastighetekontoret ska/bör profilera oss framöver och utveckla vår position på det bostadssociala området samt inom vårt uppdrag på bostadsförsörjningsområdet. Ett utlämnande av denna handling kan antas
medföra att såväl Fastighetskontoret som JKL lider skada.”
Journalisten, som hade begärt ut mejlet, överklagade till kammarrätten. Domstolen viftade bort fastighetskontorets sekretesskäl som ogrundade och bestämde att de begärda handlingarna skulle lämnas ut till journalisten.
Svenska kyrkan 1-2014
Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut sina virkesleveranskontrakt till en person med hänvisning till att de omfattades av affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd delade den bedömningen.
KR Göteborg 7223-13
Konsultföretaget BDO Consulting Group granskade Citysjukhuset + 7 i Göteborg på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Det resulterade i en granskningsrapport som fick Västra Götalandsregionen att ifrågasätta om Citysjukhuset levt upp till sitt avtal med regionen. Citysjukhuset + 7 begärde senare ut underlaget till rapporten för att bland annat få reda på vilka journaler som hade granskats av BDO. Västra Götalandsregionen vägrade vid två tillfällen att lämna ut underlaget med hänvisning till att det inte var en allmän handling men fick bakläxa i kammarrätten vid båda tillfällena. Regionen sekretessbelade då istället underlaget enligt OSL 19:9 eftersom ett utlämnande skulle försvaga regionens ställning som part i en kommande rättstvist med Citysjukhuset + 7. I överklagandet hävdade Citysjukhuset + 7 att det inte fanns någon pågående eller förestående rättstvist vid den tid då underlaget togs fram. Men enligt kammarrätten ugjorde underlaget grunden för en möjlig kommande rättstvist därför var det sekretessbelagt.
Se även:
KR Sthlm 7941-13
Stockholms universitet nekade en facklig företrädare att få ut uppgifter om lönebud och motivering till nya löner under en pågående löneförhandling. Personen företrädde ett fackförbund som inte var part i det kollektivavtal som förhandlingarna hölls inom. Universitetet sekretessbelade uppgifterna med stöd av OSL 19:6. Kammarrätten delade universitetets bedömning och avslog den fackliga företrädares överklagande.
KR Jönköping 3262-13
En journalist ville veta hur Kustbevakningen skötte sin tillsyn av yrkesfiskare och begärde ut information om var kustbevakningens fartyg befunnit sig vid olika tidpunkter. Myndigheten vägrade bland annat med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens fartygsrörelser. Det skulle då vara möjligt att upptäcka områden, platser och tider som var mindre övervakade och planera brottslig verksamhet utifrån denna kunskap. I sitt överklagande påtalade journalisten att kontrollerna var av stickprovskaraktär och inte avslöjade några mönster men kammarrätten delade Kustbevakningens bedömning utan närmare motivering.
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.
RÅ 1993 not. 472
En person som var dömd för grov organiserad brottslighet och hade gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet fick inte ut vissa delar av verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Västerås. De sekretessbelagda delarna innehöll uppgifter om utryckningsverksamhet, bemanning och resurser samt material i tabellform som vid sammanställning och analys röjer uppgifter av vital betydelse om organisation, lokalisation, omfattning och tider för verksamheten. Polismyndigheten tyckte inte att det kunde uteslutas att personen kunde komma att använda uppgifterna som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätten och Regeringsrätten höll med.
KR Sthlm 1615-12
En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.