Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Författare: Per
KR Sthlm 3190-13 och KR Sthlm 4208-13
Kammarrätten gjorde i dessa två domar helt olika bedömningar i fråga om utlämnandet av en polisanställds tjänstgöringslista kunde antas leda till allvarligt men för den anställde. Tjänstgöringslistan avsåg en anställd som hade blivit ifrågasatt för en händelse då en vägbro öppnades på polisens begäran och två personer i en bil störtade ner från bron och dog. En journalist begärde ut tjänstgöringslistan vid två olika tillfällen och överklagade i båda fallen polisens avslagsbeslut till kammarrätten. I målet 3190-13 delade kammarrätten polismyndighetens bedömning att ett utlämnande kunde antas leda till allvarliga men för den anställde och dennes anhöriga. I målet 4208-13 konstaterade kammarrätten att ett utlämnande kunde leda till ytterligare uppmärksamhet i media och obehag för den anställde men att det inte fanns någon risk för våld eller annat allvarligt men. Däremot ansåg kammarrätten att uppgifterna skulle sekretessbeläggas på den grunden att ett utlämnande kunde skada polisens framtida verksamhet.
I målet 3190-13 hade journalisten även begärt ut en förteckning över samtliga polismyndighetens målade polisfordon. Kammarrätten slog fast att förteckningen inte kunde lämnas ut eftersom det kunde skada polisens framtida verksamhet.
KR Sthlm 2349-13
En journalist fick ut förstasidan i ett antal beslut från Ersättningsnämnden. Myndigheten hade dock avidentifierat besluten genom att maskera namn, personnummer och adress för de personer som fått ersättning från nämnden. Journalisten överklagade och kammarrätten bestämde att även uppgiften om de berörda personernas postort kunde lämnas ut i de flesta besluten.
KR Sthlm 1941-13
En journalist nekades få ut de incidentrapporter som rörde IT-säkerheten för Karolinska universitetssjukhuset under 2012 och 2013. Även uppgiften om antalet rapporter om IT-säkerheten vid sjukhuset var sekretessbelagd. Det slog kammarrätten fast med hänvisning till att ett utlämnande kunde motverka landstingets säkerhetsåtgärder. Landstinget hade bland annat hävdat att en uppgift om antalet IT-incidentrapporter i sig kunde utlösa ett försök att testa myndighetens säkerhetssystem.
JO 3341-13
Om någon begär ut en sammanställning av uppgifter ur en databas eller någon annan form av upptagning ska myndigheten skyndsamt avgöra om sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder och därmed är en potentiell handling (se TF:2:3 2 st 2 men). JO kritiserade Säpo för att myndigheten dröjt mer än sju månader med att underrätta en journalist om att en sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.
KR Göteborg 3384-13
Ett avtal mellan Perstorps kommun och Kartguiden var offentligt eftersom det gått mer än fem år sedan avtalet slöts. Det konstaterade kammarrätten och bestämde att kommunen skulle lämna ut avtalet till en person som hade begärt ut det.
HFD 554-13
Det är inte hemligt vilka företag som ingått en avsiktsförklaring om s.k. fördjupad samverkan med Skatteverket. Det slog HFD fast i denna dom. Enligt HFD ska fördjupad samverkan ses som en form av kontinuerlig rådgivning. Det är alltså inte fråga om bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Därför faller verksamheten utanför det område som omfattas av skattesekretessen i OSL 27:1.
KR Göteborg 2432-13
Trafiknämnden i Göteborg ville inte lämna ut uppgifter om sitt köp av spårvagnar från det italienska bolaget Ansaldobreda eftersom ett utlämnande kunde strida mot vad Ansaldobreda uppfattade som bolagets berättigade intresse av att skydda sina affärsförhållanden. Det kunde i sin tur störa de förhandlingar som fortfarande pågick mellan trafiknämnden och bolaget. Kammarrätten underkände resonemanget som en grund för sekretess och skrev: ”Av vad Trafiknämnden anfört framgår att det inte i flertalet fall är det förhållandet att den efterfrågade handlingens konkreta innehåll blir känt som kan väntas orsaka skada för Trafiknämnden. Det är i stället det förhållandet att uppgifterna lämnas ut i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen som i sig påstås leda till en sämre förhandlingsposition för Trafiknämnden och därmed skada för Trafiknämnden.”
HFD 2617-12
En internrevision är inte självständig i förhållande till myndighetens övriga verksamhet på det sätt som avses i TF 2:11. En handling som internrevisionen överlämnar till en annan del av myndigheten blir därför inte allmän. HFD konstaterade att internrevisionen visserligen ska bedriva sin granskning självständigt men att det är styrelsen eller myndighetens chef som är internrevisionens uppdragsgivare och som beslutar om riktlinjer, revisionsplan och åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser och rekommendationer. I referatform heter avgörandet HFD 2013 ref. 40.
KR Jönköping 3545-12
Domstolsverket avslog en begäran från en journalist om att få ut födelsedatum för samtliga anställda och samtliga nämndemän vid landets domstolar. Journalisten fick däremot ut uppgifter om för- och efternamn, arbetsort och födelseår. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Domstolsverkets beslut med hänvisning till att uppgifterna skyddas av ett omvänt skaderekvisit enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
KR Sthlm 1096-13
Försäkringskassan nekade en journalist att få ut en så kallad kontrollutredning som avsåg en riksdagsman. Kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut med hänvisning till att utredningen innehöll uppgifter om enskilds hälsotillstånd och personliga förhållanden samt att det kunde leda till men för den enskilde om uppgifterna lämnades ut. Domstolen tog ingen hänsyn till journalistens argument om att det var av stort allmänintresse att få ut utredningen eftersom politikern själv hade kritiserat hur bidrag betalades ut till vissa grupper.