HFD 8309-13

En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.

HFD_8309_13

JO 2004/05 s. 25

Det hade varit lämpligt om Radiotjänst i Kiruna hade meddelat ett överklagbart avslagsbeslut när bolaget nekade en person att få ut skriftliga instruktioner som bolaget lämnat till sina frilansande TV-avgiftskontrollanter. Det menade JO eftersom bolaget och personen ifråga hade olika uppfattning i frågan om handlingen hörde till den del av bolagets verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet.

JO_2004_05_s_425

KR Sthlm 3005-11

En journalist begärde att från AB Svensk Bilprovning på ut närmare 250 beslut om att betala ut ersättning till personer som köpt begagnade bilar i tron att de klarat besiktningen. I själva verket misstänkte bolaget att bilarna godkänts på grund av att inspektörerna blivit mutade. Bolaget vägrade lämna ut besluten av i huvudsak två skäl. För det första menade bolaget att besluten inte var fattade inom den verksamhet inom bolaget, dvs. fordonskontroll, som omfattas av offentlighet enligt bilagan till OSL. För det andra så var besluten lagrade elektroniskt och bolaget menade att ett utlämnande krävde att bolaget gjorde en sammanställning av uppgifter som inte var möjligt med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten konstaterade för det första att Regeringsrätten slagit fast att begreppet fordonskontroll inte ska tolkas allt för snävt (RÅ 2009 not. 131). Kammarrätten konstaterade för det andra att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan hade begärt ut beslutshandlingarna. Det spelade då ingen roll att dessa var lagrade elektroniskt. Kammarrätten konstaterade att besluten var allmänna handlingar och återförvisade ärendet till bolaget för bedömning av om handlingarna omfattades av sekretess.

KR_Sthlm_3005_11

Kyrkoantikvarisk ersättning var offentlig

En handling som visade hur den kyrkoantikvariska ersättningen hade fördelats mellan olika projekt i Härnösands stift var offentlig, enligt denna dom. Stiftsstyrelsen hade sekretessbelagt handlingen med hänvisningen till en sekretessregel som skyddar uppgifter i ärende om förvärv, överlåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet. Kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att den aktuella sekretessregeln därmed inte var tillämplig.

KR_Sundsvall_2516_18

Patientskadenämnden ingen myndighet enligt KR

Patientskadenämnden är inte en myndighet i TF:s mening och därför gäller inte offentlighetsprincipen där. Det bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen hänvisade till förarbetsuttalanden och konstaterade att nämndens yttranden bara är rådgivande samt att den inte finansieras med offentliga medel.

KR_Sthlm_1673_16

RÅ 1997 not. 94

Två journalister begärde att hos Posten Sverige AB få ut uppgifter om kundbesök, kassatransaktioner och ekonomiskt resultat vid fem postkontor i Linköping som skulle läggas ner. Posten vägrade att lämna ut uppgifterna med hänvisning till att uppgifterna inte fanns i den del av bolagets verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet enligt bilagan till OSL. Kammarrätten och senare Regeringsrätten avvisade journalisternas överklagande eftersom Posten Sverige AB:s besked inte var överklagbart.

RA_1997_not_94

Radiotjänst måste använda alternativ sökväg

En person vände sig till Radiotjänst i Kiruna AB och begärde att få ta del av anmälningsblanketter för TV-innehav som ett antal utpekade kontrollanter hade gett in till bolaget under vissa specificerade tidsperioder. Bolaget avslog delar av begäran eftersom vissa blanketter bara kunde lokaliseras via kontrollanternas personalakter. Bolagets personaladministration ingår inte i den del av verksamhet som omfattas offentlighetsprincipen och därför ansåg bolaget att det inte var skyldigt att ta fram handlingarna den vägen. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Men när sökanden gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fick hen rätt. HFD konstaterade att en manuell genomsökning av samtliga ärenden under relevanta tidsperioder var så omfattande att den inte kunde krävas av bolaget. Däremot slog HFD fast att bolaget var skyldigt att använda personalakterna som sökväg för att hitta de resterande blanketterna. Att personalakterna som sådana inte omfattades av offentlighetsprincipen spelade ingen roll, enligt domstolen.

”Det finns inte någon från handlingsoffentligheten härledd skyldighet att utnyttja varje tänkbar uppgiftssamling eller varje tänkbart hjälpmedel för att eftersöka allmänna handlingar. En myndighets skyldighet att tillförsäkra enskilda tillgång till allmänna handlingar sträcker sig emellertid längre än vad som kan krävas av myndigheter i andra sammanhang (jfr prop. 1985/86:80 s. 59). Det innebär att myndigheten inte alltid kan inskränka sin sökning till de register och uppgifts-samlingar som direkt avser den verksamhet eller de ärendeslag från vilka allmänna handlingar begärs ut. Har myndigheten exempelvis sammanställningar som primärt är avsedda att användas i en annan del av verksamheten, men som myndigheten känner till kan användas för att utan större arbetsinsats eftersöka begärda handlingar, bör det ankomma på myndigheten att använda dessa.”

HFD skickade tillbaka ärendet till Radiotjänst för fortsatt handläggning.

HFD_781_17