Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 06:03
Tingsrätt kritiseras av JO för felaktigt besked om ”delar av handlingar”
En person som begärde ut en vapenundersökning i ett förundersökningsprotokoll från Norrtälje tingsrätt fick beskedet att det krävdes ett utgivningsbevis för att få uppgifterna elektroniskt – och att domstolen enligt en egen framtagen princip inte skickade ”delar av handlingar utan enbart kompletta sådana”. Detta med hänvisning till integritetsskäl, och för att förhindra spridning av personuppgifter. Ett uppenbart felaktigt besked utan stöd i lag, skriver Justitieombudsmannen (JO) i ett kritikbeslut, efter att personen anmält ärendet. JO är även kritisk till att tingsrätten inte informerade om att beslutet var överklagbart, och att personen sedan inte fick någon återkoppling alls när ett diarienummer i ärendet efterfrågades.
När det gäller tingsrättens krav på utgivningsbevis för elektroniskt utlämnande konstaterar JO vidare att majoriteten av alla begäran om handlingar visserligen kommer från massmedia, men att en dylik regel inte får ” tillämpas på ett sätt som innebär att domstolen regelmässigt nekar att lämna ut handlingar elektroniskt till andra intressenter. ”
Norrtälje tingsrätt har beklagat bristerna i fallet och utlovat åtgärder för att förhindra liknande fel.
Inte godtagbart att avstå prövning av handlingsutlämnande vid andra begäran – JO kritisk
Varje begäran om allmänna handlingar måste prövas av den mottagande myndigheten, oavsett om begäran har ställts tidigare. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en utredning av socialnämnden i Stockholms kommun. JO är kritisk till att personen som anmälde kommunen inte fick sin begäran prövad när han efterfrågade samma handlingar en andra gång. Beslutsfattaren hänvisade till 12 § förvaltningslagen som argument för att begäran inte behövde prövas en andra gång.
”Jag kan vidare konstatera, som även socialnämnden gör i sitt remissvar, att 12 § FL inte är tillämplig i den aktuella situationen”, skriver JO i kritikbeslutet.
Smittorisk ingen godtagbar avslagsgrund
JO kritiserade Sveriges lantbruksuniversitet för att en person nekades att ta del av handlingar på stället med hänvisning till covid-19-pandemin.
Tjänsteman får inte begränsa sökandens begäran
En person JO-anmälde en tjänsteman vid Kriminalvården för att denne vid flera tillfällen hade tolkat en begäran om samtliga handlingar i ett ärende som en begäran om enbart besluten i ärendet. Det här utan att fråga den sökande hur begäran skulle tolkas, och utan att underrätta vederbörande om att det som lämnades ut faktiskt inte var samtliga handlingar. Anmälaren bifogade också ett mejl mellan tjänstemannen och en annan anställd på Kriminalvården där tjänstemannen själv skrev att han brukade tolka allmänt hållna begäran på det här sättet.
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan. I svaret framgick att den anmälda tjänstemannen påstod att han hade ringt till den sökande för att diskutera dennes begäran, och att sökanden då hade begränsat begäran till enbart besluten. Det fanns dock inga tjänsteanteckningar från dessa telefonsamtal.
Anmälaren yttrade sig över myndigheten svar och bestred att det skulle ha förekommit några telefonsamtal. Han påpekade att sökanden aldrig hade uppgett sitt telefonnummer för myndigheten. Däremot hade tjänstemannen mejlat sökanden från sin privata mejladress under sin föräldraledighet.
JO började med att konstatera följande: ”En enskild tjänsteman får inte på eget bevåg begränsa omfattningen av en ingiven framställning”.
JO påpekade också att en tjänsteman som lämnar uppgifter på JO:s begäran har sanningsplikt. JO tyckte nämligen att dokumentationen talade emot tjänstemannens påståenden om att det hade förekommit telefonsamtal där sökanden själv hade begränsat sin begäran. JO kunde dock inte med tillräcklig säkerhet slå fast att tjänstemannen hade lämnat oriktiga uppgifter.
Om det var som tjänstemannen påstod, att det hade förekommit telefonsamtal, borde dessa ha dokumenterats. I så fall förtjänade tjänstemannen kritik för att inte ha gjort det, tyckte JO.
JO kritiserade även tjänstemannen för att han hade använt sin privata e-postadress vid kontakter med allmänheten.
Hemlig handling kan vara av ringa betydelse
En handling kan anses vara av uppenbart ringa betydelse för en myndighets verksamhet även om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det bedömde JO i detta beslut. Ombudsmannen kritiserade därför inte Utrikesdepartementet för att myndigheten inte hade diariefört ett antal mejl.
JO poängterade att det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet som avgör om den är av ”uppenbart ringa betydelse” enligt OSL 5:1 4 st. Att en handling som saknar betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighetssynpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas tillgänglig på annat sätt, vilket framgår av prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.
JO-kritik för sent och bristfälligt beslut
JO kritiserade styrelseordföranden i ett kommunalt bolag för att bolaget dröjt för länge med att fatta ett avslagsbeslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar. Beslutet saknade dessutom besvärshänvisning och det framgick inte på vilken grund som bolaget hade sekretessbelagt handlingarna.
Se även HR Skåne och Blekinge B 28-14.
JO 3869-13
JO riktade allvarlig kritik mot Statens fastighetsverk för att myndigheten dröjt med att avslå en begäran om att få ut allmänna handlingar och därefter dröjt med att vidarebefordra överklagandet till kammarrätten. Domstolen konstaterade senare att beslutet inte var överklagbart eftersom juristen som fattat det inte var behörig. Beslutet var till råga på allt bristfälligt motiverat.
JO 4171-11
En person begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet och Livgardet, att få en sammanställning av vissa anställdas namn, grad, befattning och lön. JO kritiserade Försvarsmakten för att ha dröjt för länge med att lämna ut sammanställningen. Dessutom tvingades personen identifiera sig för att hämta ut handlingen, vilket var fel enligt JO. Det här eftersom Försvarsmakten redan konstaterat att sammanställning var offentlig i sin helhet. JO slog också fast att en myndighet inte får efterfråga en persons syfte med en begäran bara för att det är personuppgifter som begärs ut. Enligt JO krävs det att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personuppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen.
Däremot tyckte inte JO att Försvarsmakten var skyldig att lämna ut sammanställningen i elektronisk form via e-post. Personen som begärt ut sammanställningen hade inte heller rätt till ett överklagbart avslagsbeslut i frågan om formen för utlämnandet.
KR Sthlm 5530-11
Ett företag begärde ut handlingar från Husbyggnadsvaror HBV förening som är en sådan kommunkontrollerad ekonomisk förening som ska jämställas med en myndighet vid tillämpning av TF. Förenings upphandlingschef hade fått fullmakt av föreningens vd att fatta beslut om utlämnande av allmänna handlingar och beslutade med stöd av den att avslå företagets begäran. Efter överklagande konstaterade kammarrätten att föreningens vd visserligen själv var behörig att fatta beslut om utlämnande av handlingar men däremot inte kunde ge någon annan fullmakt att göra det. Avslagsbeslutet var därmed inte giltigt och kunde av den anledningen inte överklagas.