Fullmakt hävde inte sekretess

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.

KR_Sthlm_2106-18

JK 1799-99

TV3 gjorde en programserie som hette Citypolisen där ett TV-team följde med polispatruller och skildrade deras arbete. Inför inspelningarna hade medlemmarna i TV-teamet fått skriva under ett formulär kallat ”sekretessinformation”. Polisen menade att det var ett sekretessförbehåll som innebar att TV-teamet inte fick sprida sekretessbelagd information som man fick del av vid inspelningarna. JK underkände formuläret och menade att det inte levde upp till kraven på ett sekretessförbehåll eftersom det inte var ett formligt beslut och saknade en tydlig beskrivning av vad förbehållet innebar. JK uttryckte också tveksamhet till att det överhuvudtaget var möjligt att använda sig av sekretessförbehåll för att skydda uppgifter i en situation där personer är med under polisens arbete och kontinuerligt får del av information som kan vara sekretessbelagd. Enligt JK bygger ett sekretessförbehåll på att myndigheten redan när förbehållet ställs upp vet vilka uppgifter det är som ska lämnas ut.

JK_1719_99_22

JK 3021-00

När Stockholmspolisen lämnade ut handlingar till en journalist med förbehåll så angav polisen att beslutet om förbehåll gällde till ett visst datum. Polisen ville på det sättet tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna. Men JK konstaterade att formuleringen istället innebar att förbehållet upphörde efter det angivna datumet och att det då var fritt fram för journalisten att sprida uppgifterna. JK konstaterade också att polisen saknade stöd för att tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna genom förbehåll eftersom det inte var relevant för att undanröja risken för men vid utlämnandet.

JK_3021_00_22

JO 1986/87 s. 193

Socialförvaltningen i Örebro gjorde fel som ingick skriftliga avtal om sekretessförbehåll med familjehemsföräldrar. Avtalen innebar att familjehemsföräldrarna skrev på en skriftlig utfästelse att inte sprida vidare några av de uppgifter om personliga förhållanden som kunde komma att få från socialförvaltningen under sitt uppdrag som fosterhemsföräldrar. JO var kritisk dels till att sekretessförbehållen hade formen av ett avtal, dels till att förbehållen gällde generellt för alla uppgifter som kunde komma att lämnas ut.

JO_1986_87_s_193

JO 1992/93 s. 197 (dnr 145-90)

JO kritiserade i detta beslut två polismyndigheter som lämnat ut kopior av brottsanmälningar till brottsofferjourer med stöd av i förväg beslutade sekretessförbehåll för samtliga personer inom brottsofferjourernas verksamhet. JO slog fast att varje handling måste prövas för sig och att bara anmälningar som innehåller sekretessbelagda uppgifter får omfattas av sekretessförbehåll. Ett beslut om förbehåll måste fattas för varje enskilt utlämnande, enligt JO, och av beslutet ska framgå vilken handling som förbehållet gäller, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd.

JO_1992_93_s_197

JO 1994/95 s. 574

När Televerket bolagiserades och blev Telia så fick Telia låna Televerkets gamla arkiv av Riksarkivet. För att Telia skulle få ta del av alla dessa allmänna, och i många fall sekretessbelagda handlingar, så krävde Riksarkivet att Telia skulle sluta avtal om sekretessförbehåll med samtliga anställda som skulle ha tillgång till arkivet. JO underkände upplägget eftersom ett bindande sekretessförbehåll bara kan ställas upp genom ett myndighetsbeslut och inte genom ett avtal.

JO_1994_95_s_574

KR Göteborg 3395-03 och KR Göteborg 3396-0

I dessa domar slog kammarrätten bland annat fast att villkoren i ett förbehåll bara får ha som syfte att undanröja den skaderisk som avses i den tillämpliga sekretessregeln. Kammarrätten undanröjde därför villkor som Göteborgs universitet ställt upp om att två forskare bara fick ta del av det begärda materialet på plats under en begränsad tid och en i taget. Dessa villkor hade ingen betydelse för att undanröja skaderisken enligt domstolen.

KR_Goteborg_3395-03

KR_Goteborg_3396-03

KR Göteborg 9011-12

Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.

KR_Goteborg_9011_12

KR Sthlm 2867-11

En journalist begärde ut uppgifter ur polisutredningar om inbrott för att granska hur polisens sköter den här typen av utredningar. Polisen vägrade lämna ut uppgifterna eftersom de kunde skada enskilda men kammarrätten ansåg att uppgifterna kunde lämnas ut med ett sekretessförbehåll.

KR_Sthlm_2867_11