Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

HFD 5930-11

En journalist hade rätt att få ut en lista över de domare vid Kammarrätten i Stockholm som var säkerhetsklassade enligt säkerhetsskyddslagen samt uppgift om i vilken säkerhetsklass respektive domare var placerad. Kammarrätten hade sekretessbelagt uppgifterna med hänvisning till försvarssekretess. Men Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att uppgifter om domares identitet är offentliga samt att domarnas namn ändå framgår av domar och beslut från domstolen.

HFD_5930_11

KR Göteborg 185-13

Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_185_13

Se även denna dom i liknande fråga.

KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10

Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.

KR_Goteborg_2161_13

KR_Goteborg_185_13

KR_Goteborg_5974-10_mfl

KR Göteborg 9011-12

Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.

KR_Goteborg_9011_12

KR Jönköping 3149-13

En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.

KR_Jonkoping_3149_13

KR Sthlm 1003-12

Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.

KR_Sthlm_1003_12

KR Sthlm 1560-11

En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.

KR_Sthlm_1560_11

KR Sthlm 1964-11

Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.

KR_Sthlm_1964_11