Delar av telefonbok var försvarshemlighet

En journalist begärde ut det kommunala bolaget Göteborg energi AB:s interna telefonbok med nummer till samtliga anställdas fasta och mobila telefoner samt uppgift om deras namn och befattning. Han fick ut uppgifter om knappt två tredjedelar av personalen. Resten var hemligt enligt bolaget. Journalisten överklagade. Bolaget omprövade sitt beslut delvis och bestämde sig för att lämna ut ytterligare uppgifter som ändå framgick av bolagets hemsida. Resten av uppgifterna var fortsatt hemliga enligt bolaget. I ett yttrande över överklagandet hänvisade bolaget till en ny sekretessregel som skyddar uppgifter om totalförsvaret. Bolagets verksamhet är en del av totalförsvaret eftersom det handlar om samhällets energi- och kommunikationsförsörjning, argumenterade bolaget. Vissa av de anställda på bolaget har säkerhetsklassade tjänster eftersom de får ta del av uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Bolaget menade att uppgifter i telefonboken som gällde dessa personer inte kundel ämnas ut. Kammarrätten instämde i bolagets bedömning och avslog överklagandet.

KR_Goteborg_357_18

Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket

När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.

KR_Jonkoping_411_18

Hemligt om säkerhetsskyddsavtal saknas

Luftfartsverket vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om huruvida verket hade tecknat säkerhetsskyddsavtal med två leverantörer av flygtrafikledning och flygteknik. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Luftfartsverkets beslut och menade att uppgifterna omfattades av försvarssekretess. En myndighet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantörer som kommer i kontakt med hemligstämplade uppgifter eller deltar i en verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet. Enligt kammarrätten skulle ett offentliggörande i det aktuella fallet kunna avslöja var i Luftfartsverkets organisation som känsliga uppgifter om totalförsvaret finns. I Luftfartsverkets yttrande över överklagandet anförde myndigheten att om det blev känt att ett säkerhetsskyddsavtal inte hade tecknats trots att det borde ha skett så skulle det blotta en sårbarhet i verksamheten. Kammarrätten verkade ta intryck av det resonemanget och skrev ”Utifrån uppgiften om huruvida avtal ingåtts kan slutsatser även dras rörande skyddet för sådana uppgifter.” Det framstår som att kammarrätten till stor del överlät skadebedömningen på Luftfartsverket. Domstolen skrev ”Luftfartsverket torde vara den myndighet som har bäst insikt i vilka slags säkerhetsskyddsavtal myndigheten kan tänkas ingå som är så pass känsliga att dess existens eller icke-existens inte bör offentliggöras. Verket har under målets handläggning gjort gällande att det är påkallat att den efterfrågade uppgiften hemlighålls.”

KR_Jonkoping_3318_17

HFD 5930-11

En journalist hade rätt att få ut en lista över de domare vid Kammarrätten i Stockholm som var säkerhetsklassade enligt säkerhetsskyddslagen samt uppgift om i vilken säkerhetsklass respektive domare var placerad. Kammarrätten hade sekretessbelagt uppgifterna med hänvisning till försvarssekretess. Men Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att uppgifter om domares identitet är offentliga samt att domarnas namn ändå framgår av domar och beslut från domstolen.

HFD_5930_11

KR Göteborg 185-13

Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_185_13

Se även denna dom i liknande fråga.

KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10

Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.

KR_Goteborg_2161_13

KR_Goteborg_185_13

KR_Goteborg_5974-10_mfl

KR Göteborg 9011-12

Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.

KR_Goteborg_9011_12

KR Jönköping 3149-13

En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.

KR_Jonkoping_3149_13

KR Sthlm 1003-12

Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.

KR_Sthlm_1003_12