Handling rörande säkerhetsarbete hemlig

En journalist begärde ut en handling som rörde Linköpings kommuns säkerhetsarbete. Kommunen sekretessbelade handlingen. Kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person hade inte rätt att få ut handlingar med uppgifter om ”antalet personal i yttre tjänst fördelat på varje lokalpolisområde”. Det beslutade Polismyndigheten och beslutet fastställdes av kammarrätten efter att den sökande hade överklagat.

Kammarrätten ansåg att uppgifterna omfattades av försvarssekretess och den sekretess som ska skydda polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Polis namn var inte en försvarshemlighet

En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.

Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.

Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.

Namn i lönelista var hemliga

En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.

Fängelses personallista var försvarshemlighet

Namnen i en lista med namn- och löneuppgifter för samtliga anställda vid en anstalt var försvarshemligheter, bedömde HFD i dessa domar. HFD delade kammarrättens bedömning att en sammanställning av uppgifter om ett stort antal Kriminalvårdsanställdas identitet är information som typiskt sett kan skada landets försvar eller rikets säkerhet. Uppgifterna om löner kunde däremot lämnas ut, enligt HFD.

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

Internrevision vid Svenska kraftnät var försvarshemlighet

En journalist begärde ut en internrevisionsrapport från statliga affärsverket Svenska kraftnät som gällde Hansasystemet. Det är ett IT-system som enligt Svenska kraftnät är vitalt för att upprätthålla en säker drift av det svenska elsystemet. Svenska kraftnät lämnade ut rapporten med vissa uppgifter maskerade av hänsyn till rikets säkerhet.

Journalisten överklagade. Han hade fått uppgifter om att de allvarligaste bristerna redan hade åtgärdats och menade att ett utlämnande därmed inte skulle skada rikets försvar. Han påpekade också att Svenska kraftnät inte bara hade sekretessbelagt tekniska beskrivningar utan även revisorernas bedömning av hur allvarliga de upptäckta bristerna var. ”Även om man gör bedömningen att lagen ska skydda uppgifter om hur brister i ett IT-system sett ut, kan inte själva uppgiften att det funnits brister av en viss grad definitionsmässigt antas skada landets försvar eller rikets säkerhet”, resonerade han.

Kammarrätten avslog överklagandet utan närmare motivering.

Polisers jobbnummer inte hemliga

En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.

Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.

Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.

Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.

Säpos medarbetarundersökning var hemlig

En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:

”Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”

Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.