Region Gotland måste lämna ut samtalslogg efter dom

En samtalslogg över uppgifter om samtal från Region Gotlands telefonväxel till en privatpersons nummer måste lämnas ut av myndigheten, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Regionen bedömde i sitt beslut i juni att loggen inte är att anse som en allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening, då den endast upprättats för ”befordran av ett meddelande”. Dessutom föreligger under alla omständigheter absolut sekretess för inhämtade uppgifter från personal vid en myndighets telefonväxel, enligt regionstyrelsen – som även hänvisade till ytterligare två lagrum i OSL.

Men domstolen underkänner nu det resonemanget på samtliga punkter. En samtalslogg är enligt domstolens synsätt att likställa med ett diarium eller annan förteckning som förs fortlöpande, och därmed en upprättad allmän handling förvarad hos regionen. Det finns inte heller någon sekretessbestämmelse som är tillämpbar i sammanhanget, slår kammarrätten fast.

Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet

En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.

Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Avslag på begäran om framsidan till alla manualer

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut första sidan i användarmanualerna för samtliga verksamhetssystem inom Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran.

I första hand för att det skulle kräva ett så omfattande arbete att lokalisera alla manualer att det inte kunde anses rymmas inom myndighetens efterforskningsskyldighet.

I andra hand menade myndigheten att de begärda handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess, eftersom de skulle kunna användas för att kartlägga myndigheten genom pusselläggning. Det skulle i sin tur kunna skada verksamheten och avslöja kritisk information om bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Forskaren överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen menade visserligen att Polismyndigheten var skyldig att lokalisera de begärda handlingarna, eftersom begäran var tillräckligt preciserad. Men man delade Polismyndighetens bedömning att handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess.

Antal drabbade av incident var affärshemlighet

I en anmälan om en personuppgiftsincident som hade kommit in till Integritetsskyddsmyndigheten fanns en uppgift om hur många som hade drabbats av den aktuella incidenten. Den uppgiften var en uppgift om anmälarens ekonomiska förhållanden som kunde skada anmälaren om den offentliggjordes. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Kammarrätten hade i ett tidigare mål prövat om den aktuella uppgiften var hemlig enligt OSL 18:8 3 p och kommit fram till att den den inte var det.

Loggar från registerslagningar var hemliga

En person begärde hos Kammarrätten i Jönköping att få ta del av de handlingar som Kriminalvården skickat in för sekretessprövning i ett mål hos kammarrätten. Handlingarna bestod av utskrifter av loggfiler från Kriminalvårdens dataregister och innehöll uppgifter om bland annat användarnamn för de tjänstemän som gjort slagningar i registret på en viss person och om tidpunkten
för slagningarna.

Kammarrätten avslog begäran av två skäl:

1. För det första skulle ett utlämnande av namnen på ett relativt stort antal Kriminalvårdsanställda kunna medföra skada för det intresse som ska skyddas av försvarssekretessen.
2. För det andra skulle ett utlämnande bidra till upplysningar om säkerhets- och bevakningsåtgärder, vilket kunde ants motverka dessa åtgärder.

Personen överklagade till HFD men fick avslag.

Bakläxa på sekretessbelagd vattenledningskarta

Kammarrätten hade svårt att förstå varför en karta över en vattenledning som anlades 1975 skulle betraktas som en försvarshemlighet. Domstolen tyckte inte heller att Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd hade förklarat varför kartan var hemlig på den grunden att ett utlämnande skulle motverka en säkerhets- eller bevakningsåtgärd. Därför återförvisade domstolen ärendet till nämnden för ny sekretessprövning.

Lista med incidenter var hemlig

En journalist vände sig till MSB och begärde att få en numrerad ärendelista över samtliga incidentrapporter som hade kommit in till MSB den senaste månaden kopplat till dataintrång i Microsoft Exchange servrar. Myndigheten avslog, bland annat med hänvisning till att sådan uppgifter kan bidra till upplysning om vilka incidenter som upptäckts och vilka som eventuellt inte upptäckts.

Journalisten överklagade men kammarrätten avslog med följande motivering:

Kammarrätten anser att redan en uppgift om huruvida det har gjorts en sådan incidentrapportering som avses med Emil Helleruds begäran omfattas av sekretess enligt den angivna bestämmelsen.

Försvarssekretess gällde för häktes tjänstgöringslista

En intagen begärde hos Kriminalvården att få del av en handling med namn på alla som jobbade på en viss häktesavdelning under en angiven natt, plus de som kom till avdelningen för att förflytta honom till isoleringen. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Den intagne överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Övervakningsfilm från anstalt var hemlig

En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.

Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.