Generalkonsulat måste lämna ut namnuppgifter om Gaza-svenskar

En person som i höstas ville veta om det fanns svenska medborgare i Gaza aktuella för beredskapsplanering – med vissa angivna efternamnssuffix – fick nej hos generalkonsulatet i Jerusalem. Konsulatet konstaterade i sammanhanget att sammanställningen var möjlig att göra med rutinbetonade åtgärder, men att enskilda riskerade lida men vid ett röjande. Det avslaget underkänns nu av kammarrätten i Göteborg, som understryker att det inte finns några uppgifter i handlingarna som kan knytas till en enskild person. Inte heller riskerar uppgifterna att störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser ”eller på annat sätt” skada landet, anser domstolen, som tillägg till ytterligare sekretesshänvisningar från generelkonsulatet inför avgörandet i rätten. Därmed ska de begärda handlingarna i fallet lämnas ut.

Personen bakom begäran poängterade i överklagandet att det handlade om vanligt förekommande namnsuffix, och att det därigenom skulle vara helt omöjligt att identifiera enskilda individer utifrån en aktuell sammanställning. Den bakomliggande syftet var således inte att kartlägga svenska medborgare i Gaza vid tidpunkten, enligt personen.

Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet

En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.

Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Kommun sekretessbelade uppgifter med krisparagraf utan motivering – får bakläxa

Kommunstyrelsen i Helsingborg beslutade tidigare i år att avslå en begäran om en sammanställning över samtliga kommunägda fastigheter. Detta med motiveringen att listan innehåller upplysningar om samhällsviktig verksamhet och infrastruktur, varför den bör vara sekretessbelagd. Men kommunens beslutsmotivering är alltför oprecis, enligt kammarrätten, som i ett beslut pekar på att det inte framgår om uppgifterna har samlats in inom ramen för myndighetens analys- planerings- eller förberedelseverksamhet kring fredstida kriser. Det senare kriteriet är nämligen en förutsättning för att en den berörda sekretessbestämmelsen som kommunen har hänvisat till ska vara tillämplig. Om kommunstyrelsen skulle stå fast vid sitt beslut behövs det en närmare motivering till varför det skulle finnas skäl för att hemlighålla uppgifter för samtliga ägda fastigheter, enligt utslaget.

Ärendet skickas nu åter till kommunstyrelsen för en noggrannare och mer detaljerad sekretessprövning. Personen som gjort begäran i fallet skrev i sitt överklagande att samma uppgifter kan hämtas från exempelvis Lantmäteriet, men då mot en avgift.

Inventering av möjliga flyktingboenden hemlig

En journalist begärde ut en inventering som Uppsala kommun hade lämnat till länsstyrelsen om vilka lokaler i kommunen som skulle kunna användas som boenden för flyktingar från Ukraina. Länsstyrelsen avslog med hänvisning till att ett utlämnande kunde antas motverka det allmännas möjligheter att hantera en fredstida kris.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Pandemiplan omfattades inte av försvarssekretess

Två personer begärde ut Tanums kommuns pandemiplan. Kommunen lämnade ut planen men med flera avsnitt maskerade. Det här med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer.

Personerna överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att uppgifterna i planen omfattades av försvarssekretess. Sekretessen som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer var däremot tillämplig på vissa uppgifter, enligt kammarrätten. Men inte så många som kommunen hade ansett. Därför skulle ytterligare uppgifter ur planen lämnas ut till dem sökande.

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.

Inköpta PDV-utbildningar var offentliga

En journalist begärde hos kommunstyrelsen i Ludvika kommun att få två frågor besvarade. Den första frågan var om kommunen vidtagit några konkreta säkerhetsåtgärder med anledning av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Den andra frågan var vilka utbildningar om pågående dödligt våld som kommunen köper in från säkerhetsföretag för att utbilda olika personalgrupper samt hur mycket pengar som användes för detta 2019. 

Kommunen vägrade besvara den första frågan med hänvisning till den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kommunen vägrade också besvara den andra frågan, i det fallet med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser samt planering inför fredstida krissituationer.

Journalisten överklagade och tyckte att kommunen åtminstone kunde svara ja eller nej på den första frågan, utan att man för den skulle avslöjade några känsliga uppgifter. Svaret på frågan om vilka utbildningar kommunen köpt in ansåg hon var offentlig.

Kammarrätten avvisade journalistens överklagade vad gällde den första frågan. En fråga som kan besvaras med ja eller nej kan inte ses som en begäran om en uppgift ur en allmän handling, ansåg kammarrätten. Svaret på frågan om vilka utbildningar som köpts in fanns i en allmän handling i form av ett ramavtal och den delen av överklagandet kunde därför prövas.

Kammarrätten biföll delvis överklagandet och konstaterade att uppgifter om vilka utbildningar som hade köpts in kunde offentliggöras. Det aktuella ramavtalet innehöll dock en rad andra uppgifter som behövde sekretessprövas av kommunen som första instans. Den delen återförvisades därför till kommunen.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. ”Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.