Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 19:01
Avtal med prisuppgifter var hemliga
Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.
Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen
En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.
Á-prislistor hemliga i ett fall – offentliga i ett annat
Ett företag begärde ut á-prislistor och mängdförteckningar i anbud som hade kommit in till Vägverket från Vägverket produktion respektive NCC. Vägverket avslog begäran. Företaget överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fann att handlingarna i Vägverket Produktions anbud var hemliga med stöd av den sekretess som skyddar myndigheters affärsförhållanden. Det här eftersom ett utlämnande kunde antas gynna Vägverket Produktions konkurrenter. Däremot ansåg kammarrätten att handlingarna i NCC:s anbud kunde lämnas ut eftersom NCC inte hade anfört några skäl för att handlingarna skulle behandlas konfidentiellt.
Registrators lön var inte hemlig
Det är inte hemligt vad en registrator/dokumentcontroller på ett kommunalt bostadsbolag tjänar. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Malmömodellen delvis hemlig
En person begärde hos kommunala MKB Fastighets AB i Malmö att få ut dokumentation som visade hur den så kallade Malmömodellen hade uppdaterats. Malmömodellen är en partsutvecklad modell för beräkning av hyresnivåer enligt den så kallade bruksvärdesprincipen. MKB hemlighöll vissa delar av dokumentationen med hänvisning till affärssekretess. Bolaget menade att ett offentliggörande kunde skada så väl MKB:s som Hyresgästföreningens affärer. Hyresgästföreningen var en av de aktörer som hade varit med och förhandlat fram modellen. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände sekretessen i den del som avsåg Hyresgästföreningens affärsförhållanden men höll med om att ett offentliggörande kunde skada MKB. Överklagandet avslogs bortsett från att domstolen beslutade att MKB skulle offentliggöra alla aktörer som hade deltagit i förhandlingen kring Malmömodellen.
Kölista till parkeringshus var affärshemlighet
En person begärde att få ta del av kölistan till ett parkeringshus i Stockholm inklusive uppgifter om de köandes namn och könummer. Kommunala bolaget Stockholm Parkering vägrade med hänvisning till att bolagets konkurrenter skulle kunna utnyttja uppgifterna för att skicka egna erbjudanden till personerna i kön. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på bolagets linje och avslog.
Lönelista hos bostadsbolag var offentlig
En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.
Sekretess när energibolags samtliga sponsoravtal begärdes ut
En person begärde ut alla sponsoravtal som Värnamo energi hade ingått med olika föreningar för år 2018. Han ville också ha ut de underliggande ansökningarna om sponsorskap. Värnamo energi avslog med hänvisning till att handlingarna var affärshemligheter för både bolaget och de berörda föreningarna. Handlingarna utgjorde ”den samlade dokumentationen av Värnamo Energi AB:s marknadsföringsinsatser av aktuellt slag”, skrev bolaget i sin motivering. Vidare pekade bolaget på att sponsoravtalen var en viktigt del av de berörda föreningarnas ekonomi. Personen som hade begärt ut handlingarna överklagade med kammarrätten fastställde bolagets sekretessbeslut.
Hemliga internrevisioner på Luftfartsverket
När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.
Vaga farhågor inte skäl för affärssekretess
Diakonstiftelsen Samarithemmet begärde hos Uppsala kommun att få ta del av resultaträkningen för två kommunala äldreboenden. Stiftelsen ville ha resultaträkningen redovisad månadsvis på kontonivå för en period på närmare två år. Kommunen avslog begäran och Samarithemmet överklagade. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att de aktuella boendena tidigare hade upphandlats som driftsentreprenader och att det skulle kunna ske igen. Om kommunen lämnade ut uppgifterna till en leverantör skulle den leverantören få en fördel jämfört med andra leverantörer vid en eventuell framtida upphandling, ansåg kommunen. Om leverantörer fick en detaljerad inblick i hur kommunen driver de aktuella äldreboendena skulle de bara kopiera den driftsstrategin i stället för att erbjuda nytänkande och kostnadsbesparande lösningar, befarade kommunen också. Kammarrätten avfärdade kommunens argument som ”allmänt hållna farhågor” och lämnade ut de begärda handlingarna till Samarithemmet.