Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 19:01
Landstingsdrivna vårdcentralers resultat hemliga
Organisationen Skattebetalarna begärde ut budgetar, årsredovisningar samt förluster/intäkter och eventuella bidrag avseende år 2016 för Sundsvalls vårdcentraler på enhetsnivå. Regionstyrelsen i Landstinget i Västernorrlands län avslog begäran med hänvisning till att privata vårdcentraler kunde få en konkurrensfördel om de begärda handlingarna lämnades ut. Skattebetalarna överklagade beslutet och menade tvärtom att ett offentliggörande skulle ligga i det allmännas ekonomiska intresse eftersom organisationen misstänkte att det förekom slöseri med skattemedel. Organisationen pekade på att privata vårdcentraler, till skillnad från offentliga, är skyldiga att lämna årsredovisningar till Bolagsverket. De måste alltså redovisa sina resultat medan offentligt ägda vårdcentraler kan driva sin verksamhet helt utan insyn från allmänheten, påpekade Skattebetalarna. En oenig kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till tidigare kammarrättspraxis. Rättens ordförande var skiljaktig och ville att handlingarna skulle lämnas ut. Han hänvisade till ”…att det finns ett betydande intresse av att medborgarna får insyn i hur skattemedlen används”.
Se även KR_Goteborg_5994-17 där samma organisation fick avslag på en motsvarande begäran som gällde primärvården i Västra Götalandsregionen.
Anbudssammanställning var offentlig
Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.
Statligt verk betraktades som ”enskild”
Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”
Offentligt vilka som visat intresse för vd-tjänst
Kommunala bolaget Karlstad airport hade inte stöd för att sekretessbelägga namnen på de som hade anmält intresse för vd-tjänsten på bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Karlstad airport menade att bolaget skulle missgynnas om konkurrenter fick veta vilka som hade sökt tjänsten. Det skulle också bli svårare att rekrytera en vd ”…eftersom personer normalt inte vill att deras intresse för en viss tjänst ska röjas då det kan påverka deras situation hos nuvarande arbetsgivare”, menade bolaget. Men kammarrätten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för sekretess och bestämde att namnen skulle lämnas ut till journalisten som hade begärt dem.
Källkod för myndighetsprogram var offentlig
En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.
Sponsoravtal var offentligt
En person hade rätt att få ut ett sponsringsavtal mellan Öresundskraft AB och en fotbollsklubb. Enligt avtalet skulle Öresundskraft betala ut en viss summa pengar till klubben mot att klubben gav bolaget bland annat namnreklam och PR-mässigt utbyte. Kammarrätten kunde inte se att någon av parterna skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Ett avtal där Öresundskraft förband sig att leverera el till klubben till ett rabatterat pris var däremot hemligt enligt kammarrätten eftersom det innehöll uppgifter som typiskt sett är affärshemligheter.
Fjärrvärmekostnad inte hemlig
En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.
Brister i fartyg hemliga
När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.
Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig
En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.