”Anonym” anmälares identitet offentlig

En person fick ut handlingarna i ett anmälningsärende hos Miljö- och byggnadsnämnden i Västerviks kommun med undantag för anmälarens namn och e-postadress. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att även uppgifter om anmälarens identitet kunde lämnas ut eftersom det inte fanns något som talade för att anmälaren skulle utsättas för hot eller annat allvarlig men på grund av detta. Det faktum att anmälaren själv ville vara anonym hade ingen betydelse enligt domstolen.

KR_Jonkoping_552-15

GPS-position för vargskott var offentlig

En person hade rätt att få ut en GPS-position från länsstyrelsen som visade på vilken plats en varg hade avlivats genom skyddsjakt. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Länsstyrelsen hade hemlighållit positionen med motiveringen att den kunde jämställas med en bostadsadress eftersom den kunde ”…lämna upplysning om var enskild bor som kan uppfattas ha hjälpt länsstyrelsens jaktledare”. Mot bakgrund av att det hade förekommit hot i samband med skyddsjakten ville länsstyrelsen hålla uppgiften hemlig. Personen bakom begäran överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att GPS-positionen kunde kopplas till en enskilds bostadsadress.

KR_Sthlm_1366_18

Inte hemligt var fånge sitter inne

En person vände sig till anstalten Färingsö och begärde att få ta del av strafftidsbeslut för alla intagna med ”skyddad id” som var placerade vid anstalten ett visst datum. Kriminalvården lämnade ut ett strafftidsbeslut som passade in på begäran men maskerade uppgifter om den intagnes namn och personnummer, uppgifter om vilken domstol som dömt ut straffet, målnumret och namnet på häktet där beslutet hade fattats. Myndigheten konstaterade att uppgifterna inte kunde hemlighållas med stöd av OSL 35:15. Den bestämmelsen skyddar visserligen uppgifter om personliga förhållanden i Kriminalvårdens verksamhet men alla former av beslut är undantagna från sekretessen. Myndigheten tillämpade därför i stället OSL 21:3 som skyddar uppgifter om förföljda personer, bland annat uppgifter om var sådana personer bor stadigvarande eller tillfälligt. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen undanröjde Kriminalvårdens beslut och bestämde att strafftidsbeslutet skulle lämnas ut i sin helhet. Domstolen hänvisade till att begränsningar av den grundlagsfästa rätten att ta del av handlingar måste anges noga i lag. Domstolen konstaterade att det aktuella strafftidsbeslutet inte innehåller några uppgifter om var den intagen tillfälligt vistas. Däremot, förklarade domstolen, innehåller beslutet sådana uppgifter som tillsammans med det sätt som begäran hade formulerats avslöjar var den intagne för tillfället befinner sig. Men enligt domstolen var det förhållandet inte skäl att enligt OSL 21:3 eller någon annan sekretessregel vägra lämna ut de begärda uppgifterna.

kr_jonkoping_2554_16

Inte hemligt var intagen bor

Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.

KR_Jonkoping_1699_11

JO 1061-13

En företrädare för Sverigedemokratisk ungdom, SDU, begärde hos Ungdomsstyrelsen att få ett diarium som visade till vilka personer myndigheten lämnat ut SDU Stockholms medlemsförteckning. Ungdomsstyrelsen behandlade begäran som en begäran om uppgifter ur en allmän handling, vilket fick till följd att myndighetens beslut att maska namnen på mottagarna inte gick att överklaga. JO var kritisk och menade att SDU-företrädaren hade begärt en sammanställning av uppgifter ur myndighetens diarium, det vill säga en potentiell handling. Myndigheten borde därför ha fattat ett överklagbart beslut om detta.

JO prövade sedan om Ungdomsstyrelsen hade haft stöd för att maskera namnen på de personer som begärt och fått ut medlemsförteckningen. JO slog till att börja med fast att tanken är att myndigheters diarium ska vara allmänt tillgängliga. Om det hade funnits skäl att sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet. JO underkände därefter samtliga grunder för sekretess som Ungdomsstyrelsen tagit upp i sitt avslagsbeslut.

JO_1061_13

Se även KR Sthlm 784-13.

KR Sthlm 784-13

Kammarrätten gav en företrädare för Sverigedemokratisk ungdom, SDU, rätt att ta del av inkomna mejl till Ungdomsstyrelsen som visade vilka personer som hade begärt ut en förteckning över medlemmar i SDU Stockholm. SDU-företrädaren begärde ut mejlen efter att någon publicerat medlemsförteckningen på nätet. Ungdomsstyrelsen hade lämnat ut mejlen i avidentifierade form med stöd av OSL 21:3 eftersom myndigheten befarade att personerna som hade begärt ut medlemsförteckningen kunde utsättes för hot och våld om de blev identifierade.  Kammarrätten ansåg däremot inte att OSL 21:3 var tillämplig i den aktuella situationen.

KR_Sthlm_784_13

Se även JO 1061-13

Samtalslogg knappast hemlig i sin helhet

En person begärde en lista över inkommande samtal till Markaryds kommuns växel under en angiven vecka. Kommunen sade sig ha en sådan lista men vägrade lämna ut denna i någon del. Personen överklagade och kommunen fick bakläxa av kammarrätten som menade att listan knappast kunde vara hemlig i sin helhet.

KR_Jonkoping_880_15