Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 22:01
Valmyndigheten tvingas ompröva sekretess för skyddade identiteter
En företrädare för ett företag begärde ut personnummer för kandidaterna i valet 2022 från de listor som de politiska partierna som ställde upp i valet hade lämnat in till Valmyndigheten, men fick inte ut personnumren på de kandidater som hade skyddade personuppgifter. Beslutet överklagades till kammarrätten i Stockholm som river upp beslutet och återförvisar målet till Valmyndigheten.
Valmyndigheten maskerade personnumren på kandidaterna med skyddad identitet med hänvisning till att uppgifterna finns i röstlängdsregistret och därmed omfattas av sekretess som gäller register av befolkningen, enligt 22 kap. 1 § OSL, där skyddade personuppgifter utgör en sådan typ av ”särskild anledning” som det kvalificerade raka skaderekvisitet i bestämmelsen syftar till. Domstolen menar dock att bestämmelsen är tillämplig på röstlängdsregistret, men däremot inte på de handlingar som personen har begärt uppgifter från, alltså listor med kandidaternas namn och personnummer som partierna har lämnat till Valmyndigheten. Kammarätten visar nu målet tillbaka till Valmyndigheten för prövning om uppgifterna kan sekretessbeläggas med hänvisning till någon annan bestämmelse.
Namn på avliden maskerat med hänvisning till adoptionsärende
Justitiekanslern motiverade tidigare i år ett beslut att maskera namnet på en person i ett skadeståndsärende med att denne har adopterat bort ett barn, och att ett utlämnande därmed både skulle riskera att kränka den avlidnes frid och leda till betydande men för de närstående. Det beslutet står sig i kammarrätten, som kortfattat konstaterar att det inte finns någon anledning att göra en annan bedömning i målet. Personen bakom begäran motiverade sitt överklagande till domstolen med att adoptioner idag knappast kan betraktas som något tabubelagt eller skamligt, och att de närstående rimligen redan borde känna till adoptionen. Men kammarrätten slår alltså fast sekretessbedömningen enligt OSL.
Bilagor till överklagande i dopboksärende var offentliga
Stadsarkivet i Malmö kommun tog emot en begäran om att få ta del av vissa uppgifter i en födelse- och dopbok. Kommunen avslog begäran med motiveringen att uppgifterna omfattades av folkbokföringssekretess.
Beslutet överklagades och när kommunen vidarebefordrade överklagandet till kammarrätten så bifogade man vissa handlingar. I kammarrätten begärde en annan person ut de aktuella bilagda handlingarna. Kammarrätten lämnade ut dem men med vissa uppgifter maskerade på grund av folkbokföringssekretess.
Personen överklagade till HFD som biföll och bestämde att bilagorna skulle lämnas ut i dess helhet. Domstolen konstaterade att folkbokföringssekretessen bara gäller i verksamhet som avser folkbokföring. Enligt HFD hade handlingarna inte förekommit in någon sådan verksamhet innan den kom till kammarrätten och målet i kammarrätten rörde inte heller folkbokföring. Därav var folkbokföringssekretessen inte heller tillämplig. Det fanns inte heller några andra sekretessregler som var tillämpliga på handlingarna, enligt HFD.
Uppgifter i centrala hundregistret var hemliga
En person begärde ut uppgifter från Jordbruksverkets centrala hundregister om antal hundar som var registrerade på¨ två personer. Syftet var att ta reda på hur många hundar som fanns på en viss adress som var ett hyresobjekt. Mot bakgrund av syftet med begäran bedömde Jordbruksverket att de kunde antas att de berörda personerna skulle lida men av ett utlämnande.
Personen överklagad men kammarätten fastställde Jordbruksverkets beslut.
Uppgifter i kommuninvånarregister var offentliga
En person vände sig till Bergs kommun och begärde ut födelsedatum och folkbokföringsadress/särskild postadress för personer på två orter som var födda och döda vissa angivna år. De begärda uppgifterna fanns i det digitala kommuninvånarregistret KIR.
Kommunen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna fanns i handlingar som inte var kommunens. Kommunen hänvisade i stället till Skatteverkets verksamhet för folkbokföring.
Personen överklagade och kammarrätten gav honom rätt. Kammarrätten konstaterade till att börja med att KIR var en inkommen handling till kommunen genom det sätt som kommunen använde registret. Enligt kammarrätten fanns det ingen särskilt anledning att anta att en enskild skulle lida men av ett utlämnande. De begärda uppgifterna skulle därför lämnas ut.
Uppgifter i fastighetsregister var hemliga
En samfällighetsförening vände sig till Lantmäteriet och begärde ut uppgift ur fastighetsregistret om namn och personnummer på en fastighetsägare som var medlem i föreningen. Föreningen ville använda uppgifterna för att driva in vägavgift från personen.
Lantmäteriet avslog och föreningen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att namn och personnummer normalt är offentliga i fastighetsregistret men att det fanns en hotbild mot den aktuella personen. Eftersom uppgifter om fastighetsinnehav kan användas för att ta reda på någons vistelseort ansåg kammarrätten att uppgifterna var hemliga och avslog överklagandet.
Fick inte ut sin döde fars körkortsfoto
En person begärde ut ett foto ur körkortsregistret som föreställde hennes biologiske far som var död sedan 20 år. Personen uppgav att hon var adopterad och inte hade något foto av fadern i vuxen ålder. Transportstyrelsen avslog. Det fanns en risk att faderns anhöriga skulle lida men, bedömde myndigheten.
Personen överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Ett utlämnade skulle visserligen inte kränka den frid som tillkom fadern, men de anhöriga skulle kunna lida men, tyckte även majoriteten i kammarrätten.
En skiljaktig ledamot ansåg däremot att risken för negativa konsekvenser för de anhöriga var försumbar och att fotot kunde lämnas ut, särskilt med tanke på att det fanns starkt vägande skäl bakom begäran.
Diarienummer var hemliga
En nyhetsbyrå begärde ut beslut från Skatteverket om avregistrering av falska identiteter i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut besluten med ett antal uppgifter maskerade: namn, personnummer, adress, passnummer samt diarienummer.
Nyhetsbyrån invände att diarienummer inte är sådana personliga förhållanden som skyddas av sekretessregeln. Men Skatteverket stod fast vid att även diarienumren var hemliga. Nyhetsbyrån överklagade.
Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Domstolen skrev: ”Uppgifterna kan tillsammans med andra uppgifter bidra till upplysning om vilken person som avses eller ge ledning om var en person vistas”.
KR Sthlm 1024-14
Ett företag hade rätt att få ut en kopia av namnteckningen på
det underlag som polisen använt vid tillverkningen av en viss persons pass. Företaget skulle använda handlingen som bevis i en kommande rättegång. Röjandet av namnteckningen kunde enligt kammarrätten inte innebära intrång i sådana personliga förhållanden som sekretessreglerna avser att skydda.
HFD 7820-13
En kvinna begärde hos Riksarkivet att få ut sin avlidna mammas personakt. I akten fanns uppgifter om identiteten på kvinnans bortadopterade halvsyster. Riksarkivet vägrade lämna ut identitetsuppgifterna och kvinnan överklagade men fick avslag i både kammarrätten och HFD. Domstolarna menade att halvsystern eller hennes närstående kunde lida men av ett utlämnande eftersom halvsystern eventuellt var ovetande om att hon var adopterad.