JO 1984/85 s. 269

En journalist begärde ut en skrivelse som hade kommit in till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd från en kvinna som hade synpunkter på den sjukvård som hennes mamma hade fått. En registrator lämnade ut skrivelsen efter att ha avidentifierat den genom att ta bort patientens namn och födelsenummer (utom födelseåret) och avsändarens namn och adress. I ett yttrande till JO, som granskade ärendet, skrev en kanslichef vid landstinget att avidentifieringen borde ha gått ett steg längre och även omfattat sådana omständigheter som kunde leda till att en begränsad, redan delvis initierad, krets människor kunde identifiera avsändaren och hennes mamma. JO delade den bedömningen och konstaterade att stor försiktighet är nödvändigt vid prövning av om uppgifter inom hälso- och sjukvården kan hänföras till en enskild person.

JO_1984_85_s_269

JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet

En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd  om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.

När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.

JO_1984_85_s_269

KR Göteborg 3995-10

En person begärde hos smittskyddsläkaren i Skåne att få veta vem som anmält honom som misstänkt smittad. Smittskyddsläkaren avslog begäran och kammarrätten fastställde beslutet. Eftersom det handlade om uppgifter om spridande av smitta så var det uppgifter om den berörda personens hälsotillstånd som skyddades av sekretess. Uppgiften kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll.

KR_Goteborg_3995_10

KR Göteborg 5052-11, KR Göteborg 5783-11

En vårdcentral vägrade att lämna ut journalanteckningar till en avlidens barn respektive änka. Samtliga överklagade. Kammarrätten avslog barnens överklagande. De hade förklarat att uppgifterna skulle användas för att bedöma om fadern var vid sina sinnens fulla bruk när han testamenterade sina tillgångar till änkan. Eftersom uppgifterna skulle användas i en arvstvist så kunde ett röjande av uppgifterna vara till men för någon anhörig till den avlidne, menade kammarrätten. Domstolen gav däremot änkan rätt mot vårdcentralen eftersom hon uppgav att hon skulle använda uppgifterna för att bättre förstå makens sjukdomsförlopp och dödsorsaken.

GbgKRdom_5052_11_Arvstvist1

GbgKRdom_5783_11_Arvstvist2

KR Göteborg 6760-14

En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans  avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.

KR_Goteborg_6760_14

KR Göteborg 6880-12

Smittskyddsläkaren i Värmland var skyldig att lämna ut en kopia av en dom om tvångsundersökning i avidentifierat skick till en journalist. Kammarrätten bestämde att avidentifieringen skulle ske genom att smittskyddsläkaren tog bort alla personuppgifter om den berörda personen med undantag för dennes postort. Domstolen fastställde däremot smittskyddsläkarens bedömning att den underliggande ansökan om tvångsundersökning inte kunde offentliggöras i någon del.

KR_Goteborg_6880_12

(Jämför med domen SvallKRdom 1905 11 där Kammarrätten i Sundsvall gjorde en annan bedömning).

KR Göteborg 7184-12

Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.

KR_Goteborg_7184_12

 

 

KR Göteborg 9063-11, KR Göteborg 7250-11

Kammarrätten avslog överklagandena i två mål som gällde personer som begärt ut sina föräldrars medicinska journaler i syfte att använda dem i arvstvister. I båda fallen hade föräldrarna testamenterat eller gett bort egendom till anhöriga i slutskedet av livet, egendom som annars hade tillfallit de klagande i form av arv. Kammarrätten konstaterade att de anhöriga som fått egendom av den avlidne skulle kunna lida men av ett utlämnande.

KR_Goteborg_9063_11

KR_Goteborg_7250_11

KR Sthlm 1979-11

Läkemedelsverket hade, vid utlämnande av en biverkningsrapport från en läkare, maskerat större delen av det så kallade ”narrativet”. Det är en del av rapporten som består av en beskrivande text om det aktuella vårdfallet. Trots att rapporten saknade personuppgifter gällande patienten så menade kammarrätten att patienten kunde identifieras genom narrativet och att detta därför omfattades av sekretess.

KR_Sthlm_1979_11