Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 25:01
Antal smittade per ort och kommun inte hemligt
En sammanställning med uppgifter om folkbokföringsort och kommun för varje smittad med covid-19 i Region Skåne skulle lämnas ut av smittskyddsläkaren i regionen. Det slog kammarrätten fast i detta mål. Det gick inte att identifiera de smittade personerna enbart utifrån dessa uppgifter, därmed gällde inte patientsekretess för uppgifterna, bedömde kammarrätten.
Barncancerfonden inte en anhörig
Ett antal efterlevande till en kvinna som hade testamenterat allt hon ägde till Barncancerfonden, begärde ut kvinnans journal från kommunen. De misstänkte att kvinnan led av en allvarlig psykisk störning när hon skrev testamentet, och de tänkte använde journaluppgifterna för att ifrågasätta testamentets giltighet.
Om uppgifter ska användas i en tvist mot en närstående till en avliden har ett utlämnande av uppgifterna ansetts medföra men för den närstående (RÅ 1992 not. 270 och 427). Men i det här fallet skulle uppgifterna användas i en tvist mot Barncancerfonden som inte kunde ses som en anhörig till den döda kvinnan. Därmed föll den grunden för sekretess bort. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en mer noggrann sekretessprövning av övriga sekretessgrunder.
Vårdsekretess inte tillämplig
En person begärde ut mejl som en anställd vid Region Östergötland hade skickat och tagit emot. Ett av mejlen innehöll uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd. Regionen sekretessbelade uppgifterna med hänvisning till vårdsekretessen i OSL 25:1.
Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde regionens beslut i den delen. Kammarrätten konstaterade att regionen inte hade haft tillgång till uppgifterna i sin egenskap av vårdgivare. Därför var den aktuella sekretessregeln inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till regionen för prövning av om någon annan sekretessregel kunde tillämpas.
Fick ut sin döda mammas journal
Region Västernorrland ville inte ut lämna ut journalanteckningar om en avliden kvinna till hennes son. Han hade nämligen spridit moderns journal ”till en vid krets” senast han fick ut den.
Sonen överklagade regionens avslag och skrev att han behövde journalanteckningarna som underlag för en anmälan om fel och försummelse i vården av hans mor.
Kammarrätten konstaterade att moderna hade utfärdat en generalfullmakt för sonen medan hon ännu var i livet, att han hade varit djupt involverad i hennes vård och tidigare hade tagit del av hennes journal. Mot den bakgrunden och med tanke på det uttalade syftet med begäran bedömde kammarrätten att handlingarna kunde lämnas ut utan det kränkte den avlidna moderns frid.
Olagliga mötesdiskussioner på LVM-hem
På möten vid LVM-hemmet Hornö diskuterades frågor som gällde de intagnas medicinering och hälsa, trots att inte bara sjukvårdspersonal var närvarande utan även personal från socialtjänstverksamheten.
I det här beslutet konstaterade JO att hälso- och sjukvård respektive socialtjänst är två olika verksamhetsgrenar inom Statens institutionsstyrelse, vilket att betyder att det gäller sekretess mellan dem. Därför var det fel att diskutera enskilda personers hälsotillstånd vid dessa möten.
Obduktionsprotokoll var delvis offentligt
Anhöriga till en avliden person begärde ut obduktionsprotokollet men fick avslag från sjukvården som menade att den tekniska beskrivningen i protokollet inte ”…var till gagn för den dödes minne.” De anhöriga överklagade. Kammarrätten konstaterade först att en av de anhöriga inte hade begärt ut handlingen och därför inte kunde överklaga. Hennes överklagande avvisades. Domstolen prövade däremot överklagandet från den andra anhöriga och kom fram till att hon hade rätt att få ut delar av protokollet. Den anhöriga hade redan fått ta del av den avlidnes patientjournal och fått obduktionsresultatet redovisat för sig per telefon. Mot den bakgrunden kunde första sidan i protokollet lämnas ut samt namnen på den personal som hade utfört eller närvarat vid obduktionen som framgick på den fjärde sidan.
JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare
JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system. JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.
Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll
Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens ”hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.
KR Göteborg 6760-14
En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.