Innehavare av P-tillstånd var hemlig

En person hade sett ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade i framrutan på en bil och ville kontrollera om tillståndet var utfärdat för den person som använde bilen. Han begärde därför en kopia på tillståndet från kommunen och angav tillståndsnumret. Kommunen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och den sekretess som skyddar uppgifter om enskilds hälsotillstånd.

Personen överklagade och menade att den som använde tillståndet och förvarade det i framrutan på sin bil var öppen med att den hade ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Kammarrätten delade dock kommunens bedömning att den begärda handlingen omfattades av socialtjänstsekretess.

Fick inte ut uppgifter om coronasmittade

En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.

Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.

En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. ”I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.

Antal coronasmittade i äldreomsorgen offentligt

”Det är enligt kammarrättens mening inte möjligt att identifiera någon enskild person utifrån en uppgift om det totala antalet smittade personer med covid-19 inom kommunens äldreomsorg.” Det skrev kammarrätten och konstaterade att smittotalet inom äldreomsorgen i Herrljunga kommun skulle offentliggöras.

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom ”de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende. 

Fick inte tillbaka sina uppgifter från stadsarkivet

Farsta stadsdelsnämnd fick inte ut handlingar från Stockholms stadsarkiv i omaskerat skick, trots att det var nämnden som hade skickat handlingarna till stadsarkivet för arkivering. Stadsarkivet såg en risk att enskilda kunde lida men om vissa uppgifter i handlingarna lämnades ut. Alltså omfattades dessa av socialtjänstsekretess. Kammarrätten höll med när stadsdelsnämnden överklagade dit.

Boende i socialbostäder hemliga

Det var hemligt vilka som hade bott i Västerås stads socialbostäder under de senaste tio åren. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, bedömde kammarrätten.

Sekretess för uppgifter om covidsmittade

Kammarrätten avslog överklagandet från en person som ville ha uppgifter om antalet smittade och döda i covid-19 i Vaxholms kommun, samt bland personalen vid Borgmästargården, hemtjänsten och annan personal inom vård-och omsorgsområdet. Kammarrätten tyckte inte att det fanns anledning att ifrågasätta kommunens påstående att de efterfrågade uppgifterna inte fanns dokumenterade hos kommunen.

Överklagandet avslogs även i den del som gällde uppgifter om antalet smittade och döda boende vid Borgmästargården. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, ansåg kammarrätten, eftersom det kunde var möjligt att identifiera enskilda genom jämförelser med annan tillgänglig information, till exempel folkbokföringsuppgifter.

Dödstal på äldreboenden hemliga

Uppgifter om antalet personer som dött per månad och per äldreboende i Sala kommun under första halvåret 2019 och motsvarande period 2020 var hemliga enligt denna dom. Kammarrätten skrev bland annat följande i domen:

”Även om begäran avser uppgifter om avlidna på äldreboenden med mellan 19 och 80 platser rör det sig om ett begränsat antal äldreboenden och avgränsade tidsperioder. Genom jämförelser med exempelvis folkbokföringsregistret och annan tillgänglig information (s.k. pusselläggning) skulle uppgifterna om antalet avlidna personer på respektive äldreboende under vissa månader kunna leda till att enskilda personer identifieras”. 

Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att anhöriga till de avlidna led men av detta.

Coronasmittade per verksamhet var hemligt

Uppgifter om antal smittade i covid-19 per verksamhet i en kommun kunde inte lämnas ut eftersom det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person hade smittats. Det ansåg kammarrätten och i denna dom.

Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.