Á-priser i anbud var hemliga

Teckenspråkcentrum i Sundsvall begärde att Örnsköldsviks kommun skulle lämna ut prisuppgifter i ett anbud som hade vunnit en upphandling. Kommunen avslog med hänvisning till att á-priser är typiskt sett känsliga för en anbudsgivare och kan utnyttjas av konkurrenter. Teckenspråkscentrum överklagade och hänvisade till att offentlighetsprincipen och transparens bör gälla vid utvärdering av anbud. Genom att sekretessbelägga vinnande anbuds prisuppgifter gick det inte att kontrollera att kommunen hade utvärderat anbuden på ett korrekt sätt, ansåg Teckenspråkscentrum. Kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till att den vinnande anbudsgivaren i upphandlingen hade begärt sekretess för uppgifterna och att prisuppgifter har betraktats som känsliga i rättspraxis.

Á-prislistor hemliga i ett fall – offentliga i ett annat

Ett företag begärde ut á-prislistor och mängdförteckningar i anbud som hade kommit in till Vägverket från Vägverket produktion respektive NCC. Vägverket avslog begäran. Företaget överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fann att handlingarna i Vägverket Produktions anbud var hemliga med stöd av den sekretess som skyddar myndigheters affärsförhållanden. Det här eftersom ett utlämnande kunde antas gynna Vägverket Produktions konkurrenter. Däremot ansåg kammarrätten att handlingarna i NCC:s anbud kunde lämnas ut eftersom NCC inte hade anfört några skäl för att handlingarna skulle behandlas konfidentiellt.

KR_Sundsvall_642_03

Advokatbyrås timpris var hemligt

Det timpris som Karlskoga kommun betalade till en advokatfirma för juridisk rådgivning var hemligt, ansåg kammarrätten i den här domen. Domstolen tog hänsyn till att advokatbyrån hade begärt att timpriset skulle hemlighållas eftersom det var ”affärskritiskt” om uppgiften lämnades ut. Sökanden kunde därför inte få ut avtalet mellan advokatbyrån och kommunen i den del som visade det avtalade timpriset.

KR_Goteborg_2691_18

Affärssekretess skyddar inte privatkund

En privatkund till ett kommunalt energibolag kunde inte anses ha ”…trätt i affärsförbindelse…” med bolaget på det sätt som krävs för att skyddas av sekretessen i 31:16 OSL. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Kammarrätten pekade på att regelns huvudsakliga syfte är att skydda myndigheters affärspartners. I det aktuella fallet hade personen ingått ett avtal med bolaget som privatperson, konstaterade kammarrätten.

KR_Jonkoping_3504_17

Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig

En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.

KR_Sthlm_5113_15

Anbudssammanställning var offentlig

Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.

RA_1991_ref_56

Andelen obehöriga sfi-lärare inte hemlig

Merit utbildning Malmö AB hade rätt att få ut uppgifter från Malmö stad som visade andelen behöriga lärare hos leverantörer av sfi-undervisning. Bolaget hade också rätt att få veta vilka av leverantörerna som blivit föremål för sanktioner samt hur stort vite en av leverantörerna tvingats betala. Kammarrätten såg ingen särskild anledning till att leverantörerna skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut. Domstolen upphävde därmed kommunen beslut om att sekretessbelägga uppgifterna.

KR_Goteborg_5040_15

KR_Goteborg_5041_15

Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Avtal om flygplanshyra delvis hemliga

En person begärde ut tre avtal mellan Överbefälhavaren och Transwede Airways AB gällande hyra av flygplan. Överbefälhavaren avslog begäran helt och personen överklagade. Kammarrätten fastställde beslutet men när personen gick vidare till Regeringsrätten blev det delvis ändring. Domstolen ansåg att avtalen kunde lämnas ut med undantag för de delar som gällde parternas ekonomiska mellanhavanden. Som stöd för att sekretessbelägga dessa delar hänvisade Regeringsrätten till att bolaget hade framfört önskemål om att avtalen skulle hållas hemliga eftersom de innehöll kostnadsberäkningar för flygplanets användning respektive alternativ användning i relation till andra affärsdrivande flygbolag.

Bemanningsföretags timpris var hemligt

En journalist fick veta hur mycket fem bemanningsföretag hade fakturerat Skaraborgs sjukhus under en viss period men inte hur många konsulttimmar som sjukhuset hade fått för pengarna. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten. ”Ett offentliggörande av antal timmar, såväl avseende varje leverantör för sig som sammanlagt, skulle ge information om leverantörernas prissättning och kunna utnyttjas av konkurrenter och även medföra svårigheter för leverantören vid förhandlingar med framtida kunder”, skrev kammarrätten.