Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En dotter vände sig till överförmyndarnämnden och begärde att få veta hur många klienter som hennes mammas gode man hade. Dottern befarade att den gode mannen bara var ute efter lättförtjänta pengar. Överförmyndarnämnden avslog hennes begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagandet. Kammarrätten konstaterade att det rörde sig om uppgifter om den gode mannens personliga och ekonomiska förhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan att den gode mannen lider men.
En person med förvaltare hade rätt att utfärda en fullmakt mot förvaltarens vilja som gav en journalist rätt att ta del av hennes handlingar hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Personen menade att förvaltaren och överförmyndarnämnden hade brustit i sina uppdrag och hade utfärdat fullmakten för att journalisten skulle kunna granska hennes ärende. Mot bakgrund av detta och mot bakgrund av personens hälsotillstånd hade förbättrats på senare tid ansåg kammarrätten att personen hade haft rätt att utfärda den aktuella fullmakten. Vid tiden för domen hade emellertid tidsgränsen som fanns angiven i fullmakten gått ut vilket betydde att den inte längre var giltig.
Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:
Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Se även KR Göteborg 5619-15 m.fl. där domstolen kom till en delvis motsatt slutsats.
Två SVT-journalister begärde ut uppgifter om vilka personer som hade i uppdrag att vara gode män åt ensamkommande barn i ett antal Skånekommuner samt hur många barn respektive god man hade hand om. Överförmyndarnämnderna vägrade lämna ut uppgifterna och journalisterna överklagade. Kammarrätten fastställde nämndernas avsagsbeslut med hänvisning till att de gode männen kunde lida men om uppgifterna lämnades ut. Det här mot bakgrund av att journalisterna avsåg att använda uppgifterna bland annat för att granska de gode männens arbete.
Se även KR Göteborg 5475-13 där domstolen kom till delvis motsatt slutsats.
Lidingö stads gode män kan inte antas lida men av att deras e-postadresser lämnas ut till en person som vill skicka ut ett erbjudande om tjänster. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och beslutade att e-postadresserna skulle lämnas ut till personen.
HFD ansåg att en kvinnas systerson tillhörde hennes närmaste släktingar och att han därför hade rätt till insyn i hennes ärende hos överförmyndarnämnden enligt OSL 32:5.
En person begärde ut sina tidigare gode mäns CV, betyg, belastningsregisterutdrag, utdrag ur kronofogdens register och intervjuanteckningar från Överförmyndarnämnden i Nacka kommun. Nämnden nekade med hänvisning till OSL 32:4. Det var fel konstaterade kammarrätten eftersom handlingarna inte tillhörde ett specifikt godmansärenden och därmed inte heller ett ärende enligt föräldrabalken.
En journalist hade inte rätt att få veta om en person hade god man och vem den gode mannen i så fall var. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt kammarrätten kunde det inte anses vara av väsentlig betydelse för en journalist att få veta om en person har god man.
Överförmyndarnämnden i Malmö kommun avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över samtliga kommunens gode män med personnummer och antal uppdrag. Efter överklagande fastställde kammarrätten nämndens beslut. Det här med hänvisning till den sekretess som enligt OSL 32:4 gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden enligt föräldrabalken hos överförmyndarnämnden. Det framgår av två regeringsrättsavgöranden att de gode männen ska betraktas som enskilda i vid tillämpning av sekretessregeln (RÅ 1992 not. 331 och RÅ 1993 not. 710).
Guddottern till en dement person vill granska hur personens gode man förvaltat dennes förmögenhet. Enligt guddottern hade stora belopp försvunnit från personens konto under de år som hon vill granska. Kammarrätten konstaterade kvinna inte tillhörde den krets av nära släktingar som enligt 16:7 föräldrabalken hade rätt till insyn i personens ärende hos överförmyndaren. Det stod inte heller klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan men för den gode mannen eller den demente personen.