Bakläxa tre gånger om i samma ärende

En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.

JO_685_12

Se även KR_Goteborg_3819_10

Brev inför skolattack hemligt

En journalist begärde ut det så kallade avskedsbrevet som hade skrivits av gärningsmannen vid skolattacken i Trollhättan i oktober 2015. Polisen avslog begäran. Journalisten överklagade till kammarrätten och argumenterade för att uppgifterna i brevet om den avlidne gärningsmannens politiska motiv kunde röjas utan men för honom eller de efterlevande. Journalisten pekade på att polisen redan hade berättat om mannens politiska åsikter och dessutom offentliggjort ännu känsligare uppgifter ur brevet om att mannen planerat så kallat ”suicide by cop”. Kammarrätten avslog utan någon närmare motivering.

KR_Sthlm_1930_16

Överklagande_KR_Sthlm_1930_16

HFD 7304-13

Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.

HFD_7304_13

K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.

SthlmKRdom_4459_17

KR Göteborg 1744-11 och KR Göteborg 5276-11

En person begärde hos Polismyndigheten i Västra Götaland att få ut alla polisanmälningar under åren 2006-2010 där fyra närstående individer förekom som målsägande. Polismyndigheten menade att den varken kunde lämna ut anmälningarna i avidentifierat skick eller ens avslöja om det fanns några sådana anmälningar. Det skulle nämligen avslöja att åtminstone någon av de fyra förekommit som målsägande i en eller flera polisanmälningar. Kammarrätten upphävde polisens beslut efter att först ha konstaterat att det hos polisen fanns sådana polisanmälningar som begäran avsåg. Domstolen slog fast att polisen var skyldig att göra en noggrann sekretessprövning för varje handling.

KR_Gbg_1744_11

Efter ny prövning lämnade polisen ut de begärda polisanmälningarna men med i stort sett samtliga uppgifter maskerade. Beslutet överklagades men kammarrätten delade polisens bedömning att de maskerade uppgifterna omfattades av sekretess.

KR_Goteborg_5276_11

KR Göteborg 3819-10

Chefsjuristen vid polisen i Västra Götaland fick i denna dom bakläxa för tredje gången i samma ärende. Kammarrätten som vid två tidigare tillfällen skickat tillbaka hela ärendet till chefsjuristen för en mer noggrann sekretessprövning slog i denna dom fast att vissa uppgifter skulle lämnas ut. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar som rörde politiskt motiverade brott mot ett antal personer.

KR_Goteborg_3819_10

Se även JO_685_12

KR Göteborg 7829-11

En journaliststuderande som fått i uppgift att testa offentlighetsprincipen begärde att få ut samtliga ärenden vid Polismyndigheten i Skåne där två personer med angivna personnummer förekommit som antingen målsägande eller misstänkt under åren 1990 till 2011. Polisen avslog med hänvisning till sekretessen för uppgifter om enskilda enligt OSL 35:1. Studenten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att polisen inte var skyldig att leta fram de begärda uppgifterna för åren 1990-1997 eftersom det saknades ett sökbart register för dessa år. Myndigheten skulle då vara tvungen att gå igenom samtliga ärenden manuellt, vilket var en sådan mer omfattande efterforskning som en myndighet inte är skyldig att göra. Vad gällde åren därefter så fastställde domstolen polisens beslut om sekretess.

KR_Goteborg_7829_11

KR Göteborg 9227-11

En journalist begärde ut samtliga ärenden hos Skånepolisen där en mordbrandsmisstänkt själv hade varit målsägande. Journalisten vill ha ut handlingar ”så långt tillbaka som möjligt”. Polisen vägrade lämna ut handlingar i ärenden före år 1998 med hänvisning till att det innan dess inte fanns något datoriserat sökregister och begäran därför krävde en omfattande manuell sökning. Handlingarna i ärenden efter 1998 sekretessbelade polisen med hänvisning till att ingen av den enskildes anmälningar lett till åtal och att han skulle kunna lida men av ett utlämnande. Efter överklagande fastställde kammarrätten polisens beslut i fråga om handlingar före 1998 men upphävde polisens beslut att sekretessbelägga samtliga handlingar efter 1998 eftersom polisen hade gjort någon individuell bedömning av respektive ärende.

KR_Goteborg_9227_11

KR Jönköping 2428-14

En journalist hade rätt att få ut ett förundersökningsprotokoll från polisen i en utredning om barnpornografibrott som avslutats med ett strafföreläggande. Kammarrätten hänvisade till det undantag från förundersökningssekretessen som gäller i ärenden om strafföreläggande.

KR_Jonkoping_2428_14

KR Jonkoping 2439-12

En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.

KR_Jonkoping_2439_12