Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 35:07
SVT nekas övervakningsfilm i sexbrottmål
En journalist från Sveriges Television nekades att få ut en digital kopia av en övervakningsfilm från en förundersökning i ett sexualbrottmål av Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att det handlade om just ett sexualbrott och att det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att den enskilde eller närstående till personen lider men av utlämnandet.
Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten med argumentet att förundersökningen och domen i brottmålet ingående beskriver innehållet i övervakningsfilmen. Samtidigt angav journalisten att hon kunde gå med på förbehållet om att anonymisera målsägandens röst och ansikte vid publicering av filmen och alltså acceptera att utlämnandet villkoras enligt OSL 10:14.
Kammarrätten i Stockholm gör dock samma bedömning i sekretessfrågan som Polismyndigheten och avslår överklagandet. Eftersom journalisten inte hade angett i sin ursprungliga begäran till myndigheten att hon kunde gå med på ett utlämnande med förbehåll, prövar inte domstolen denna del av överklagandet.
Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren
Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.
Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:
- Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
- Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
- Namn på länder och städer.
- Diarienummer och avsnittskoder.
- Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.
Bilder i mordutredningar delvis offentliga
När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det ”i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”
Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.
Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.
Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.
KR Jonkoping 2439-12
En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.
KR Sthlm 2293-12
Polisen hade rätt att neka Utbildningsradion att få ut kopior av bandinspelningar från förhör som hade gjorts i en förundersökning. Det här trots att en utskrift av bandinspelningarna lämnats in till domstol i samband med åtal. Utskriften omfattades av sekretessundantaget i OSL 35:7. Polisen menade att inspelningarna till skillnad från utskrifterna avslöjade förhörspersonernas röster och därmed inte omfattades av undantaget. Utbildningsradion hävdade å sin sida att ljudet av enskilda personers röster och tonfall inte kan jämställas med sådana sakuppgifter som kan kan omfattas av sekretess enligt OSL. Efter överklagande gick kammarrätten på polisens linje och fastställde avslagsbeslutet.
Kammarrätten slog också fast att polismyndigheten inte var skyldig att lämna ut bland annat bilder ur förundersökningen i digital form. TF 2:16 innebär ingen skyldighet för myndigheter att lämna ut kopior i en viss form.
KR Göteborg 3819-10
Chefsjuristen vid polisen i Västra Götaland fick i denna dom bakläxa för tredje gången i samma ärende. Kammarrätten som vid två tidigare tillfällen skickat tillbaka hela ärendet till chefsjuristen för en mer noggrann sekretessprövning slog i denna dom fast att vissa uppgifter skulle lämnas ut. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar som rörde politiskt motiverade brott mot ett antal personer.
Se även JO_685_12
Bakläxa tre gånger om i samma ärende
En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.
Se även KR_Goteborg_3819_10
KR Sthlm 5128-11
En journalist nekades att få ut förundersökningsprotokoll och tilläggsprotokoll från polisen i en förundersökning om våldtäkt mot barn. Protokollen var hemliga trots att ärendet gått till åtal eftersom domstolen beslutat om fortsatt sekretess. Kammarrätten menade att uppgifter därmed inte kunde lämnas ut, inte ens med ett sekretessförbehåll.