HFD 5217-14 och KR 2731-14

En person som använde en mejladress med koppling till en nazistisk organisation begärde ett diarieutdrag från Kriminalvården som visade vilka allmänna handlingar som en namngiven person begärt ut från myndigheten. Kriminalvården konstaterade att handlingarna som den namngivne personen begärt ut avsåg personer med koppling till nazistiska organisationer eller som var dömda för hets mot folkgrupp genom antisemitiska uttalanden. Kriminalvården ansåg att diarieutdraget som visade vilka handlingar som personen begärt kunde betraktas som uppgifter om dennes personliga förhållanden. Myndigheten bedömde att det fanns en fara för att personen skulle utsättas för våld eller hot om uppgifterna lämnades ut och vägrade därför. Kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut efter överklagande. Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd.

HFD_5217_14

Inte hemligt var intagen bor

Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.

KR_Jonkoping_1699_11

KR Jönköping 1149-13

Anstalten Norrtälje var skyldig att gå igenom alla nuvarande och tidigare intagnas journaler ett antal år tillbaka för att hitta eventuella beslut om vårdvistelse som hade begärts ut av en intagen. Det slog kammarrätten fast. Anstalten hade vägrat med hänvisning till den stora arbetsinsats som skulle krävas men domstolen tyckte inte att det var ett lagligt skäl för avslag.

KR_Jonkopoing_1149_13

KR Jönköping 1497-11

Kriminalvårdens beslut om vid vilka anstalter fångar ska vara placerade är offentliga. Det slår kammarrätten fast i denna dom. Sekretessregeln som skyddar uppgifter inom Kriminalvården om enskildas personliga förhållanden gäller inte för uppgifter i beslut.

KR_Jonkoping_1497_11

KR Jönköping 2496-11

En journalist hade rätt att få ut identiteten på personer som dömts till fängelse men sedan lyckats hålla sig undan polisen så länge att påföljden till slut preskriberats och inte längre fick verkställas. Kammarrätten menade att Kriminalvårdens så kallade registeruppgifter om bortfallande av påföljd var offentliga handlingar i sin helhet liksom besluten om efterlysning respektive avlysning för samma personer.

KR_Jonkoping_2496_11

KR_Jonkoping_1678_12

 

KR Jönköping 2630-11

En journalist begärde ut dokumentation av den vård som en dömd för barnporrbrott fått under sin skyddstillsyn. Journalisten gjorde detta med hänvisning till att den dömde hade återfallit i brott efter avtjänat straff. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till sekretess till skydd för den enskilde. Kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut.

KR_Jonkoping_2630_11

KR Jönköping 992-13

Kriminalvården hade stöd för att sekretessbelägga utländska brottmålsdomar som förvarades hos myndigheten. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Reportern som hade begärt ut domarna menade att domarna borde vara offentliga i sin helhet på samma sätt som svenska domar är helt offentliga i svensk domstol. Kammarrätten konstaterade att sekretessen hos Kriminalvården även omfattar domar som kommer in till myndigheten, vilket framgår av en proposition.

KR_Jonkoping_992_13

 

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15

Kvarhållna brev inte allmänna handlingar

Kriminalvården beslutade att kvarhålla två försändelser som var adresserade till en intagen eftersom myndigheten bedömde att innehållet skulle kunna äventyra säkerheten i fängelset om den intagne fick del av det. Den intagne överklagade beslutet till förvaltningsrätten och bland de handlingar som Kriminalvården lämnade över till domstolen fanns de aktuella försändelserna. Fången begärde senare ut hela underlaget från förvaltningsrätten inklusive de aktuella försändelserna. Förvaltningsrätten sekretessbelade försändelserna med motiveringen att ett utlämnande kunde leda till att enskilda utsattes för våld eller annat allvarligt men. Den intagne överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten men det blev avslag även där. Kammarrätten kom fram till att försändelserna inte var allmänna handlingar hos Kriminalvården. Domstolen tillämpade en undantagsbestämmelse som säger att brev som har lämnats in till en myndighet endast för vidare befordran till en viss adressat inte blir allmänna handlingar. Försändelserna blev inte heller allmänna handlingar för att de överlämnades till förvaltningsrätten vid fångens överklagande, konstaterade kammarrätten.

KR_Goteborg_3479_18