Uppsägningsbeslut i visselblåsarärende inte hemligt

Lomma kommun hade inte grund för att neka en persons begäran om ett uppsägningsbeslut, och andra handlingar i ett personalärende, med stöd av absolut sekretess utifrån den så kallade visselblåsarlagen. Det anser kammarrätten. Enligt kommunstyrelsen var begäran så preciserad att en ”rapportörs eller annan enskilds identitet” kunde avslöjas bara genom en bekräftelse eller dementi på att några handlingar som motsvarade begäran överhuvudtaget fanns. Motparten i målet framhöll å sin sida att den eventuelle visselblåsarens anmälan hade gjorts anonymt, med följden att kommunens sekretesshänvisningar var ogrundade.

Domstolen bedömer nu att någon persons identitet inte kan röjas, eller att enskild riskerar att lida men, baserat på uppgifterna i handlingarna ifråga. Samtidigt är det fråga om ett avslutat uppsägningsärende och inte om uppgifter som enbart förekommer i en anmäld brottsmisstanke, varför allmänintresset trumfar den risk för skada som ett utlämnande kan medföra. Kammarrätten framhåller slutligen att det inte heller finns någon grund för personaladministrativ sekretess i fallet. Handlingarna ska därmed lämnas ut.

Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd

Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.

Skyddsombud nekades info om medarbetares hälsa

Två huvudarbetsmiljöombud vid Högskolan i Halmstad nekades att ta del av uppgifter i läkarhandlingar om en medarbetare vid högskolan. Ombuden ville veta om medarbetarens sjukskrivning var orsakad av stress eller någon annan typ av arbetsrelaterat problem, och menade att de hade rätt till insyn trots sekretess i kraft av sina uppdrag.

De två överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen tog fasta på att det rörde sig om specifika uppgifter om en enskild hälsotillstånd och att det av förarbetena till arbetsmiljölagen framgår att skyddsombud ”inte bör få del av läkares handlingar och uppgifter utan att samtycke lämnas av den arbetstagare som berörs”. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram uppgifter som visade att ombuden behövde uppgifterna för att fullgöra sitt uppdrag.

Omplaceringsutredning var offentlig

En journalist begärde hos Gällivare kommun att få ta del av alla uppsägningsavtal och omplaceringsavtal/beslut inom socialtjänsten under en period på två månader. Kommunen lämnade ut en omplaceringsutredning men sekretessbelade namn och titel på den person som utredningen gällde. Det här med hänvisning till personalsekretess.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det kunde antas att den anställda eller dennes anhöriga skulle lida men av ett utlämnande. Det här mot bakgrund av att omplaceringsutredningen inte innehöll några detaljerade uppgifter om skälen för utredningen. Det framgick bara att utredningen berodde på personliga skäl. Därför skulle den begärda handlingen lämnas ut i dess helhet.

Överenskommelse om avgång offentlig

En överenskommelse om upphörande av anställning som Nykvarns kommun hade ingått med en tidigare anställd var offentlig. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Kommunen hade vägrat lämna ut överenskommelsen med följande motivering: ”Överenskommelsen är sekretessbelagd i sin helhet eftersom parterna har haft önskemål att sekretessbelägga hela överenskommelsen”.

BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att ”kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Personalsocial sekretess inte heller tillämplig

Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

”Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Uppsägning inte ett ärende om anställning

En HR-bedömning med ett beslutsförslag i ett ärende om
uppsägning på grund av personliga skäl omfattades av personaladministrativ sekretess och var delvis hemlig. Det slog HFD fast i den här domen.

Undantaget från sekretess som gäller för uppgifter i ”ärende om anställning” eller ”ärende om disciplinansvar”, var inte tillämpligt enligt HFD. Det här eftersom ett ärende om uppsägning inte kan jämställas med ärende om anställning eller disciplinansvar.

Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Uppgifter i lex Sarah-anmälan var offentliga

En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.