Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers

En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.

KR_Goteborg_2686_15

 

Inte hemligt vem som lappat bil

En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.

HFD_7009_14

KR Gbg 589-11

En journalist på Sveriges radio hade rätt att få ut uppgifter i en utredning om sexuella trakasserier vid det kommunala bolaget Jönköpings rådhus AB. Kammarrätten tyckte inte att ett offentliggörande kunde skada bolagets ställning som part i en kommande rättstvist med den berörde anställde. Det här eftersom personen som hade varit föremål för utredningen redan kände till uppgifterna. Personen i fråga kunde inte heller anses riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men på grund av ett offentliggörande. Kammarrätten konstaterade också att en publicering av uppgifterna i radio inte kunde ses som ett allvarligt men.

KR_Jkpg_589_11

KR Göteborg 5568-12

En person begärde ut namnet på en parkeringsvakt med ett visst tjänstenummer. Parkering Malmö vägrade lämna ut uppgiften men fick bakläxa av kammarrätten. Enligt domstolen fanns det inget som tydde på att parkeringsvakten skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om dennes namn lämnades ut. Parkeringsvakter är en yrkeskategori med särskilt skydd enligt 10 § OSF men denna sekretessregel skyddar inte uppgifter om namn, konstaterade kammarrätten som bestämde att Parkering Malmös skull lämna ut uppgiften.

KR_Goteborg_5568_12

 

KR Göteborg 6073-05

Kommuner och kommunala bolag är skyldiga att lämna ut namnen på sina parkeringsvakter. Det har kammarrätten i Göteborg slagit fast i två domar som gällde Helsingborgs stad respektive kommunala bolaget Parkering Malmö.

KR_Goteborg_6073_05

KR_Goteborg_5568_12

KR Jönköping 3545-12

Domstolsverket avslog en begäran från en journalist om att få ut födelsedatum för samtliga anställda och samtliga nämndemän vid landets domstolar. Journalisten fick däremot ut uppgifter om för- och efternamn, arbetsort och födelseår. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Domstolsverkets beslut med hänvisning till att uppgifterna skyddas av ett omvänt skaderekvisit enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen.

KR_Jonkoping_3545_12

Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.

KR Jönköping 369-12

Kriminalvården vägrade lämna ut en enda uppgift ur personakterna för tre anställda vid fängelset Rödjan. Det här med hänvisning till att de anställda kunde lida men av ett utlämnande. Beslutet överklagades och kammarrätten ifrågasatte om Kriminalvården verkligen gjort en noggrann sekretessprövning av det omfattande materialet. Domstolen skrev att ”det närmast framstår som uteslutet att en del av de aktuella handlingarna inte skulle kunna lämnas ut”. Domstolen undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Kriminalvården.

KR_Jonkoping_369_12

KR Jönköping 515-03

Domstolsverket gjorde rätt som avslog en begäran från en journalist på Sveriges television om att myndigheten skulle skicka samtliga nämndemäns personnummer till Statistiska centralbyrån och Brottsförebyggande rådet för en samkörning mot deras register. Journalisten vill inte själv ta del av personnumren utan ville endast ta del av de avidentifierade statistiska uppgifter som skulle komma fram vid samkörningen. Kammarrätten konstaterade att det inte går att utforma ett sekretessförbehåll som innebär att den som begär ut uppgifter inte själv får ta del av dem.

KR_jonkoping_515_03